Adhd-experter är köpta av läkemedelsindustrin – hävdar ny bok

50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin och många kan betraktas som köpta.
Detta enligt Katarina Bjärvall, författare till den nya boken ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället”, som bland annat menar att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket borde göra mer för att utestänga jäviga experter från vetenskapliga råd och expertmöten.

Antalet personer med en adhd-diagnos har mer än sjufaldigats de senaste 13 åren, sedan 2006. I sin nya bok ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället” menar författaren Katarina Bjärvall att diagnosökningen bland annat drivits på av symbiosen mellan industrin och vissa läkare. En anledning till det, resonerar hon, uppges vara det faktum att receptbelagda mediciner inte får marknadsföras mot allmänheten, vilket lett till att läkemedelsbolagen istället marknadsfört diagnosen adhd.

Författarens tes om hur bolagen får adhd-marknaden att växa
Det hela går till bland annat genom att läkemedelsbolagen avlönar forskande specialistläkare, vilka sedan är med och influerar Sveriges allmänläkare. Något som framför allt äger rum vid, av läkemedelsbolagen anordnade, informationsmöten och konferenser.

 

Detta leder i sin tur till en så kallad ökad sjukdomsmedvetenhet, vilket kan göra marknaden för en medicin fyra, fem gånger större – vilket är precis vad som skett när det gäller adhd, menar hon.
I boken står att läsa:
Målgruppen för en medicin kan tyckas begränsad till ett visst antal sjuka personer, men det är en villfarelse, menar bolagen – genom att få fler att identifiera sig som möjliga patienter kan man få marknaden att växa.

LÄS OCKSÅ: Nytt beslut från Socialstyrelsen ger minskad insyn i läkemedelsstatistik

"Jäviga bestämmer om riktlinjer för behandling och diagnostisering"
24 av 50 adhd-experter har tagit emot pengar från företag som tillverkar adhd-medicin, enligt Katarina Bjärvalls kartläggning.
– Att sponsrade forskare är mer benägna att presentera resultat som är positiva för medicinen är välkänt, konstaterar författaren i ett debattsvar i SvD.
Hon utvecklar resonemanget i Aftonbladet.
– Många av de här 24 som är mest jäviga har de mest framträdande rollerna hos Läkemedelsverket och Socialstyrelsen, som bestämmer över riktlinjerna för behandling och diagnostisering av adhd.
Katarina Bjärvall är starkt kritisk till hur det hela gå till. Hon riktar bland annat hård kritik mot flera forskare.
– En del av dem kan betraktas som köpta. Med pengarna från läkemedelsbolagen får de en möjlighet att marknadsföra sitt personliga forskarvarumärke, säger hon vidare till tidningen.

Något som riskerar bli fel, på många så många sätt. Konstaterar såväl Katarina Bjärvall som andra innan henne. Och ja, även efter henne, eftersom boken inneburit ringar på vattnet – i alla fall ur diskussionssynvinkel.
"Hade det inte varit för vad som brukar kallas big pharma så hade vi kanske haft både färre diagnostiserade och behandlingar som i mindre grad förlitar sig på medicinering, vill hon säga", summerar tidningen Modern Psykologi en del av bokens resonemang i artikeln "Kräv mer än piller för adhd – hård kritik av industrins band till vården" (som inte finns att läsa online).

Forskning finansierad av läkemedelsindustrin
Jonas Mattsson, författaren till artikeln i Modern Psykologi, håller med om att det hela blir problematiskt.
"Samtidigt som läkemedelsindustrin verkligen hjälper människor, så lever den på att de definieras som sjuka och behöver dessa produkter. Och det är det som är utmaningen, att hålla dessa tankar i huvudet samtidigt. För visst finns det ett problem", konstaterar han.

LÄS OCKSÅ: Ny granskning: Utbredd korruption i hanteringen av läkemedel

Han fortsätter:
"Inte minst svider Katarina Bjärvalls genomgång av Riksrevisionens kritik mot läkemedelsindustrins relation till Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Läkemedelsverket. Hon beskriver myndigheternas band till läkemedelsbolagen och den forskning som ofta är finansierad av dem. En finansiering som oroväckande ofta tycks hänga samman med resultatet till läkemedlens fördel."

 

"Dags att sluta slarva med andra stödåtgärder"
Idag erbjuds många med adhd inte mycket annat än medicin, oavsett vad olika instanser och experter ibland hävdar. Någon föreläsning, eller en kurs i vad diagnosen är, erbjuds ibland den diagnostiserade och dennes anhöriga - men annan hjälp än det och medicinering tycks vara svår, nästan omöjlig, att få, menar många adhd-diagnostiserade.

Modern Psykologis Jonas Mattsson efterlyser en bättre balans – och en större variation när det gäller insatser.
"Jag tänker att det måste gå att se medicinernas förtjänster, men samtidigt kräva en bättre reglering av relationerna mellan industrin och vården. Och vid sidan av medicinering är det dags att sluta slarva med de andra stödåtgärder som skulle kunna finnas i större utsträckning än de gör idag. Och för det krävs det – offentliga – resurser."

Åtgärder krävs
Katarina Bjärvall skriver i SvD att boken inte är en debattbok utan en journalistisk undersökning av de samhällsförändringar som spelar roll för ökningen av antalet adhd-diagnoser i Sverige.
Hon är dock inte förvånad över att boken lett till debatt.

Att ämnet förs upp till diskussion är behövligt. Svenska myndigheter bör vidta åtgärder, menar Katarina Bjärvall.
– Det behövs en brandvägg mellan industrin och myndigheterna. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen borde utestänga de jäviga forskarna från sina vetenskapliga råd och expertmötena som de anordnar, säger hon till Aftonbladet.

LÄS OCKSÅ: Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin

Läkemedelsverket: "Deras roll är endast rådgivande"
Bror Jonzon är Läkemedelsverkets adhd-expert. I en intervju med Aftonbladet bekräftar han att sådana länkar, mellan läkemedelsbolag och läkare, idag existerar.
– Många experter i dag har kopplingar till industrin. Därför har vi strikta regelverk för jävshantering. Man måste också komma ihåg att experterna inte fattar några myndighetsbeslut, deras roll är endast rådgivande.

 

Han håller dock inte med Katarina Bjärvall i hennes tanke om att en brandvägg mellan industri och myndigheter vore en god idé.
– Forskare måste få delta i utvecklingen av läkemedel och den utvecklingen sker ju inom industrin. Det viktiga är att det finns en transparens och ett sätt att frånskilja de som är för involverade när man tar beslut om riktlinjer för mediciner. Och ett sådant regelverk har vi, resonerar han.

LÄS OCKSÅ: Forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Har skapat debatt
Katarina Bjärvall skriver i ett debattsvar i SvD att boken inte är en debattbok utan en journalistisk undersökning av de samhällsförändringar som spelar roll för ökningen av antalet adhd-diagnoser i Sverige.
Hon är dock inte förvånad över att boken lett till debatt.

Källor: Aftonbladet , Modern Psykologi och SvD.

Av Isabelle G Hedander


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Susanne vill hjälpa fler upptäcka fördelarna med naturlig hudvård

Eko/miljö

Journalisten Susanne Hovenäs har i många år – bland annat som skönhetsredaktör på tidningen Hälsa – varit en av de drivande krafterna bakom trenden med naturlig skönhet och hudvård. Nu har hon tagit över ledningen inom NOC Sweden efter grundaren Henrik Olteng som gått vidare till andra uppdrag. Kurera växlade några ord Susanne om hur hon ser på utvecklingen för naturlig hudvård och skönhet.

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

 

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

 

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.

 

D-vitamin ger KOL-patienter färre skov

Forskning

För låga värden av D-vitamin har visat sig vara utbrett, framförallt bland den nordiska befolkningen eftersom solen är vår främsta källa för inlagring av vitaminet i kroppen. D-vitaminbrist kan ge allt från värkande muskler och benbrott till allvarliga sjukdomar som depression. En studie på KOL-patienter visade att om de som hade normala nivåer D-vitamin minskades risken markant för besvärliga skov.  

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Forskning

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

 

Therese ändrade kosten och blev frisk från en ilsken reumatisk värk

Hälsa

För tio år sedan drabbades Therese Gillberg, 41 år, av en aggressiv reumatisk sjukdom. Hon provade sig igenom alla mediciner sjukvården kunde erbjuda, men ingenting fungerade. Fem år senare, efter två operationer och månader av sängliggande beslöt hon sig för att hitta sin egen väg bort från värken. Hon lade om kosten och efter bara tre månader var hon medicinfri. Idag är Therese frisk från sin ”kroniska” sjukdom.

Låginflammatorisk kost prövas på reumatiska barn

Forskning

Nu provar Akademiska sjukhuset i Uppsala låginflammatorisk kost som medicin för barn med inflammatorisk ledsjukdom. Tidigare har barn och tonåringar behandlats med smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel, men nu söker läkarna alternativ och komplement till den traditionella behandlingen.

Förläng livet med styrketräning

Hälsa

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.