Mitt i vintern badar vi extra mycket bastu för att det värmer skönt. Fortsätt med det! Bastubad är inte bara en härlig upplevelse, det kan minska risken för demens, stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbundet bastubadande verkar även kunna minska ångest, lindra värk och kan förbättra sömnen.
Hans Hägglund är adjungerad professor vid institutionen för medicinska vetenskaper. I hans senaste bok: Bastuboken: heta fakta om bast och hälsa, där han berättar om den senaste forskning om hälsofördelarna med bastubad.
Till exempel kan bastubad sätta igång immunförsvaret och hormonsystemen, och det verkar de även ha en positiv effekt på vårt nervsystem.
Rapporter visar att blodfetterna minskar och att kärlen blir något mer elastiska. Även ett förhöjt blodtryck sjunker. Andra studier visar att risken för att dö i hjärt-kärlsjukdomar kan faktiskt halveras om man badar bastu regelbundet. Studier har visat att risken för demenssjukdomar och stroke minskar med drygt 50 procent. Resultat och analyser som dock studeras mer, enligt Hans Hägglund. Men han menar också att studieresultaten antyder att det inte är helt uteslutet att den som har tid att regelbundet bada bastu generellt sett lever ett sundare liv.
LÄS OCKSÅ: Kallbadstrenden växer – här ordnas en kallbadsvecka
Enkel och billig behandling
Hans Hägglund hoppas på mer forskning på bastubadandets hälsoeffekter. Det antyds även att bastubad kan ha en viss antidepressiv effekt och dämpa ångest men också ge en bättre sömn.
För att bastun ska ge hälsoeffekter handlar det om att bada regelbundet. Enligt Hans Hägglund behöver man sätta sig i bastun två till tre gånger i veckan för att nå viss effekt men badar du bastu fyra till sju gånger i veckan då kan hälsoeffekterna bli ännu tydligare. Han badar själv bastu så mycket han hinner och det blir nästan alltid varje dag. I ett pressmeddelande säger Hans Hägglund:
– Bastu är väldigt enkelt, tillgängligt och billigt jämfört med andra dyra läkemedel. Det är lite som effekterna av konditionsträning. Här får du passivt tillförd värme som ökar hjärtfrekvensen och minskar blodtrycket. Det kan vara bra om man är äldre och inte riktigt orkar träna, eller har något funktionshinder.
LÄS OCKSÅ: Regelbundna bastubad kan minska risken för stroke
Alla ska inte bada bastu
Finns det gånger du inte ska bada bastu? Ja, förstås när du har feber eller en infektion i kroppen. Men har du kärlkramp som är instabil, om du nyligen har haft en akut hjärtinfarkt eller om du är kvinna med lymfödem eller har haft bröstcancer då ska du inte basta.
Hans Hägglund säger också att de som inte kan svettas, ska inte heller sätta sig i en bastu. Till exempel har personer med MS inte lika lätt att reglera sin kroppstemperatur.
En del dricker alkohol i bastun men det avråder Hans Hägglund ifrån eftersom man dels kan somna och dels kan få blodtrycksfall och ramla.
På Sunderby sjukhus i Luleå har en bastu byggts i forskningssyfte. Där ska man bland annat undersöka varför hjärtsvikt kan bli bättre av bastubad och varför immunförsvaret stärks.
Hans Hägglund ställer sig många frågor. Till exempel om reumatiker kan bli bättre av att bada bastu och kan regelbundet bastubadande göra att man kan hålla sig friskare under vintern om man tränar hårt.
Av Inger Palm
Källa: Uppsala universitet