Biodlarna: ”Inhemsk honung gynnar vår miljö”

Med anledning av att den italienske munken Bernhard av Clairvaux dog den 20 augusti för 864 år sedan firar vi denna dag honungens dag. Han är nämligen biodlarnas skyddshelgon och även om vi i Sverige inte har någon stark relation till katolska helgon är det idag som honungen uppmärksammas även här. Bin är nödvändiga för en levande natur och ett fungerade jordbruk, berättar Hanne Uddling på Biodlarnas riksförbund.

Honung anses ha en uppsjö hälsoegenskaper och effekter och har traditionellt använts vid alltifrån förkylning till sårvård.
–Tyvärr finns det inte jättemycket forskning om honungens hälsoeffekter, men man kan konstatera att det har använts historiskt. Och en amerikansk studie visar att en tesked honung på kvällen gör att man vaknar med lägre kortisolnivåer på morgonen, berättar Hanne Uddling styrelseledamot i Sveriges biodlares riksförbund.
Att honung är bra för sårläkning beror enligt Hanne på att den tillsammans med sårvätska bildar väteperoxid vilket är desifincerade och stimulerar läkning både hos människor och djur. Som exempel nämner hon liggsår hos människor och mugg hos hästar. Hon berättar vidare att ett forskarteam i Lund har upptäckt att många välgörande mjölksyrabakterier som finns i binas mage överförs i honungen.

LÄS OCKSÅ: Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika

Främst humlor och andra vilda arter som hotas
Hanne rör sig ogärna med termer som bidöd men menar att vi människor förstås påverkar binas förutsättningar.
– Antalet biodlare ökar och då ökar även antalet bisamhällen men det är skillnad på tambin och solitärbin. Honungsbina blir omhändertagna av människor och vi stödfodrar och ser efter dem medan det bland solitärbin som humlor – även de viktiga pollinatörer – finns arter som är utrotningshotade.
Hotet utgörs främst av att ängsmarkerna minskat drastiskt berättar Hanne. Monokulturer som rapsfälten i Skåne som inte ens tillåter dikesrenar med andra växter gör att det bara finns pollen korta perioder ställer också till det. Hanne kallar dem ”gröna öknar”
– Solitärbina måste ha mat så att de kan förbereda sig och överleva till nästa år. De lägger ägg som ska kläckas nästa vår medan honungbina övervintrar.
Men det har skett förbättringar, till exempel har ett växtgift med Neonikotenoider ­– ett potent gift – som användes mot jordloppor blivit förbjudet i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Känner du till vår svenska dunderhonung

Bin är big business over there
Bina tjänar inte bara oss människor i egenskap av honungsproducenter de kan även hyras in för att pollinera särskilda odlingar.
– Det finns odlare av vitklöver i Mälardalen som hyr in bisamhällen för att de ska pollinera klövern och i USA körs stora långtradare med bin till mandelodlingar i Kalifornien för att säkra pollineringen.

LÄS OCKSÅ: 18 fakta om dunderhonung!

Många myter och missuppfattningar
– Det finns vegetarianer och veganer som tror att bina far illa í samband med honungsframställning, men det är en myt enligt Hanne.
Det finns filmer från utlandet där bina far illa men så går det inte till i Sverige försäkrar hon.
– Vi är löjligt måna om minsta bi, de ska ju fortsätta bygga samhälle, pollinera och göra honung, säger hon.
Det är inte heller så att biodlarna tar all binas mat och ger dem sockerlösning istället – men all honung är inte bra för bina att övervintra på berättar Hanne och socker används då som ersättning eller komplement.
– Bina behöver bara en del av den honung de producerar, även när det kommer till pollen drar de in mer än de behöver. Det är inte så att vi tar binas mat, utan vi tar av överflödet. Så länge bina behöver honung för att föda upp yngel får de behålla honungen.

LÄS OCKSÅ: 15 livsmedel du inte bör förvara i kylskåpet!

Bibeln ger sitt godkännande
En del undviker honung av religiösa skäl och Hanne berättar att det finns en passage i Gamla testamentet med regler om vad vi människor får äta där det bland annat står att vi inte ska äta insekter eller produkter från insekter men där är honung undantaget.

Biodlare sprider sitt budskap
Under honungens dag, går biodlare ut på gator och torg för att sprida information om biodling, erbjuda provsmakning och värva fler biodlare.
–Vi behöver fler biodlare i landet, bara hälften av den honung som konsumeras i Sverige produceras inom landets gränser och vi är idag beroende av att importera honung berättar Hanne.
Även om vi delvis är hänvisade till den och även om importerad honung många gånger är billigare är det enligt Hanne viktigt att vi köper svensk lokalproducerad honung och stödjer svensk biodling. Då stödjer vi nämligen samtidigt pollineringen av vår natur.
– Vill du ha äpplen i din trädgård? Tycker du om att plocka blåbär? Vill du att blommorna i din trädgård ska blomma igen nästa år? Köp då svensk honung uppmanar Hanne.
Äpplen är det tydligaste exemplet, 75 procent av alla äpplen pollineras av honungsbin och om äpplen inte pollineras eller bara delvis blir de bara kart eller utvecklas bara till äpple på den sidan som blomman blivit pollinerad berättar hon.

Slipp fusk – köp svenskt!
En annan anledning att köpa svenskt är att det förekommer mycket fusk. Även om det inte finns några garantier rekommenderar Hanne att köpa honung där det står ett telefonnummer till biodlaren på burken. Man kan även titta efter biodlarnas eget sigill som garanterar att biodlaren följt alla regler och producerar bra honung. Den enda ursprungsmärkningen som krävs för importerad honung är om den är producerad i eller utan för EU, något som säger väldigt lite om kvaliteten på honungen menar Hanne. Det värsta exemplet är kinesisk honung som för några år sedan hade spår av penicillin och andra läkemedel vilket ledde till tillfälligt importstopp.

LÄS OCKSÅ: Lättrökta rödbetor med honung, granost och bipollen

Urbana bin är bra pedagoger
På senare år har det blivit populärt med biodlingar i många städer – deras viktigaste roll är kanske främst att de fyller en pedagogisk funktion menar Hanne. Även om städerna har en mer förorenad luft innehåller honungen i städerna faktiskt mindre spår av bekämpningsmedel än den från landsbygden.

Dagen får konkurrens
Värdsbiföreningen Apimondia har utsett en ny honungens dag men den har inte fått någon större genomslagskraft så än så länge kommer honungen firas och uppmärksammas på Bernhard av Clairvaux dödsdag den 20 augusti.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!