Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Pojke i tomtekläder sitter med ansiktet dolt i armarna framför en julgran

“Bli den person som ser och hjälper de utsatta barnen i jul!”

Det här är Maria & Simone

Maria Lundberg
Ålder: 46.
Gör: Socionom och magister i socialt arbete
Bor: Stockholm.
Familj: Ensamstående, 2 söner. Så mår jag bra: sjunga i kör, läsa och familjen.

Simone Siefker
Ålder: 33.
Gör: Socionom och masterstudent
Bor: Stockholm.
Familj: Ensamstående.
Så mår jag bra: av att hjälpa andra, läsa, skriva och lära mig nya saker.

I hem där det förekommer våld blir jullovet en tid då barnen lämnas ensamma med våldsutövare, utan insyn. Inför julhelgen vill socionomerna Simone Siefker och Maria Lundbergdärför skicka med en hälsning om att uppmärksamma dessa barn – och göra en orosanmälan till socialtjänsten vid behov.

Julhelgen är en helg som alla barn borde se framemot – minns ni själva när ni var barn och längtade efter julklapparna runt julgranen, man kände lukten av barrträd och samlades framför Kalle Anka varje jul. Men detta gäller inte alla barn.

För vissa barn kan detta vara en tid då tryggheten istället försvinner. I hem där det förekommer våld blir jullovet en tid då barnen lämnas ensamma med våldsutövaren/våldsutövarna utan insyn från skolpersonal. Skolan är en plats där barnen ofta kan känna trygghet. Vem ser de här barnen?

Socialtjänsten har det övergripande ansvaret för att barn ska växa upp under trygga förhållanden. När Socialtjänsten får kännedom om att ett barn ”far illa” åligger det socialtjänsten att agera, den mest omtalade åtgärden är placering utanför hemmet för att skydda barnet från de missförhållanden som det utsätts för. Dessa missförhållanden ska vara av sådan art att de utgör en allvarlig risk för att barnen riskerar att skadas i utvecklingen. När det nått det stadiet och när vårdbehovet inte kan tillgodoses på frivillig väg, det vill säga att föräldrarna (eller den unge) samtycker till behövlig vård kan placering utanför hemmet bli aktuellt.

 

LÄS OCKSÅ: Psykologens 10 bästa karantäntips

Hur får vi syn på dessa barn, hur kommer det till vår kännedom att ett barn far illa? Den allra vanligaste orosanmälan kommer från personal i skolan/förskolan ofta genom att barnet berättat något för läraren som gett upphov till oro.

”Misshandelsbrott mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket märks i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under julen än under skolterminen”
(Brå, 2019).

Socionomen Maria Lundberg

Anställda på myndigheter och andra verksamheter (skolan) som berör barn och unga som misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa har en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten. Detta görs genom att personal på förskolan/skolan skickar in en orosanmälan till socialtjänsten som i sin tur tar kontakt med föräldrarna och barnet för att utreda familjens situation. Men det finns barn som aldrig vågar berätta, där våldet blivit så pass normaliserat att det inte längre ses som våld i deras ögon utan som en del av deras vardag.

LÄS OCKSÅ: Låt dina barn vara vilda

Hur synliggörs våldet och vad är våld? Våld är ett mångfasetterat begrepp och inrymmer många dimensioner. De olika formerna av våld kan bland annat vara:

  • Försummelse/omsorgssvikt
  • Fysiskt våld
  • Psykiskt våld
  • Sexuellt våld

Våga diskutera och våga fråga. För hur ska vi annars få syn på dessa barn? Hur ska vi nå ut till dem? Denna fråga väcktes när en kollega sa att antalet orosanmälningar hade ökat när barnkonventionen hade diskuterats i skolan med barnen. Vi kan förvisso inte säga något om dessa siffror, vad orsaken är till att vi såg fler anmälningar - oavsett orsak så såg vi en korrelation. Det säger ändå något om att när vi vågar prata om våld och synliggöra det så kommer allt fler att våga berätta.

 

Vad kan man göra om man får en kännedom om att ett barn far illa? Det behöver inte bara vara professionella som gör en orosanmälan utan det kan även vara privatpersoner, en viktig skillnad är dock att privatpersoner inte är skyldiga att anmäla misstankar eller kännedom om att ett barn far illa. I lagen står det att: ”alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden” (14 kapitlet 1 c § socialtjänstlagen).

LÄS OCKSÅ: Förlossningsdepression kan påverka båda föräldrarna länge

Det står alltså att allmänheten bör anmäla misstankar om att barn far illa, det vill säga det är inte tvingande. Men oavsett vilket så borde det ändå inte behöva finnas en tvingande regel för att förändra vårt beteende. Det torde falla helt naturligt att agera och våga agera. För det handlar ju trots allt om barn och deras framtid.

”Anmälningarna för misshandel av barn 0-6 år har ökat ända sedan senare delen av 1980- talet. BRÅs kartläggning, den polisanmälda misshandeln (2011) visar att den allra största delen av ökningen under 00 – talet beror på förändringar i anmälningsbeteendet hos tre viktiga grupper.

Föräldrar, personal på skola och förskola, samt socialtjänsten” (Brå, 2019).

Socionomen Simone Siefker.

LÄS OCKSÅ: Ensamheten bland unga ökar

Såhär går du tillväga om du upptäcker att ett barn i din närhet far illa:
När du gör en orosanmälan kontaktar du socialtjänsten till exempel via telefon, beskriv omständigheterna som gör att du är orolig för barnet. Vad som har hänt och när, hur det har kommit till din kännedom, och barnets nuvarande situation. Som privatperson kan du göra en anmälan antingen anonym eller i eget namn. 

 

När socialtjänsten tar emot en anmälan gör socialsekreteraren bedömningen om en utredning ska öppnas eller inte. Om en utredning inleds, tar socialtjänsten kontakt med vårdnadshavarna.

Till sist: Julhelgen är en helg som vi önskar att alla barn skulle få se framemot. Hemmet som borde vara den tryggaste platsen kan ibland vara den plats där barnet blir utsatt för fara. Inför den här julhelgen vill vi därför skicka med en hälsning om att uppmärksamma dessa barn.

Av Simone Siefker, socionom och masterstudent och Maria Lundberg, socionom och magister i socialt arbete

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt. Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar. Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.


Det här är Maria & Simone

Maria Lundberg
Ålder: 46.
Gör: Socionom och magister i socialt arbete
Bor: Stockholm.
Familj: Ensamstående, 2 söner. Så mår jag bra: sjunga i kör, läsa och familjen.

Simone Siefker
Ålder: 33.
Gör: Socionom och masterstudent
Bor: Stockholm.
Familj: Ensamstående.
Så mår jag bra: av att hjälpa andra, läsa, skriva och lära mig nya saker.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

hand visar nej till ett glas vin

Det här ligger bakom kvinnors alkoholproblem

Forskning

Kvinnor har de senaste decennierna ökat sin alkoholkonsumtion. En av anledningarna är att samhället är mer jämlikt. Men det ökade drickandet har också gett missbruksproblem. En doktorsavhandling av Fides Schückher beskriver att framförallt trauman i barndomen, men också föräldrars missbruk och personliga egenskaper ligger bakom alkoholmissbruket.

kvinna vid matbord som sätter upp handen mot sämre mat

Så kommer du in i bättre matvanor

Kost

Snart har hela januari passerat och kanske tillhör du dom som vill äta mindre och sundare, men har svårt att få regelbundenhet och hälsosammare matvanor. Du är långt ifrån ensam – och det finns bra knep. Kureras expert, näringsmedicinska terapeuten Fredrik Ölander, hjälper dig att hitta tillbaka till ett sunt och hälsosamt ätande.

 

Sex olika balsam som Kureras skönhetspanel har testat

Skönhetspanelen testar: Balsam

Kurera testar

Ge ditt torra och spröda hår en dos kärlek i form av ett återfuktande och glansgivande balsam. Men vilket är bäst – och vilket passar för just ditt hår? Kureras skönhetspanel har testat några naturliga balsam och valt ut en favorit.

kvinna badar bastu

Bastubad – en riktig dunderkur för hälsan

Hälsa

Mitt i vintern badar vi extra mycket bastu för att det värmer skönt. Fortsätt med det! Bastubad är inte bara en härlig upplevelse, det kan minska risken för demens, stroke och hjärt-kärlsjukdomar. Regelbundet bastubadande verkar även kunna minska ångest, lindra värk och kan förbättra sömnen.

kvinna på vinterväg sträcker ut armarna

I dag är det kramens dag – lär dig kramas digitalt

Hälsa

Det har snart gått ett år sedan vi uppmanades att hålla social distans för att inte smitta varandra med coronavirus. Baksidan av allt det bra som avstånd mellan varandra medför så saknar nog de allra flesta att kramas. Men du kanske inte visste att musik eller en film som associeras med glädje kan aktivera samma centrum i hjärnan som en verklig kram – så lär dig kramas digitalt.

 

En tallrik med rött kött och sallad

Svenskt antibiotikafotavtryck är fortsatt stort

Eko/miljö

Antibiotikafotavtrycket är ett begrepp som beskriver den mängd antibiotika som används för att föda upp djur som så småningom blir vår mat. En ny rapport visar att Sverige har mer antibiotika på tallriken än i vår egen djuruppfödning – vilket innebär ett betydande avtryck.

trött mamma häller upp kaffe

10 vanliga tecken på järnbrist

Kost

Sex av tio kvinnor lider av trötthet och många har känt sig trötta under ett år eller mer. En långtidströtthet som de upplever påverkar vardagen. Trötthet kan bero på många saker, men för de kvinnor som är i fertil ålder och känner sig trötta finns en tydlig koppling till järnbrist. Här är tio vanliga tecken på järnbrist.

 

Tre kvinnor med olika etnicitet står bredvid varandra

DNA-test för smartare hudvård?

Hud

Du kan göra det för att optimera din träning eller för att ta reda på mer om din tarmflora – men även för att få skräddarsydd hudvård. Flera företag erbjuder nu DNA-test som utlovar kunskap om hudens genetiska förutsättningar. Är det här framtidens hudvård?

Milkshake med saffran, fikon och lime

Chia-milkshake med saffran, pistage och lime

Recept

Saffran kvar efter julhelgerna, men ingen inspiration till vad du ska göra med den? Det här är en god och nästintill rå "milkshake" som passar perfekt som en läskande och exotisk dessert eller som mellanmål. Saffransmaken bryts av med fräsch lime, mynta och söt vanilj!

 

tofu på skärbräda

5 nyttigheter med tofu

Hälsa

Att välja bort kött eller att minska sin köttkonsumtion blir allt vanligare – och Sverige ligger i framkant. Vegetarisk är trendigt och anledningarna till att fler väljer växtproteiner beror på flera olika saker. Tofu är gjort på soja. Här får du fem nyttiga skäl att äta tofu – och ett recept på rotfrukter och tofu i ugn.

kvinna tittar på mobilen på natten

Var fjärde svensk sover dåligt

Hälsa

Att sova bra är en av de viktiga hörnstenarna för att må bra, både psykiskt som fysiskt. En nyligen gjord Sifo-undersökning visar att en av fyra svenskar sover dåligt. Och många gör ingenting åt sina problem, trots att man via mindfulness och en del tillskott skulle kunna sova bättre.

Vetenksapsjournalisten Henrik Enbart

Henrik Ennart: ”Den enklaste maten är den mest hälsosamma”

Kost

Den allra enklaste maten är också den mest hälsosamma – som gör både våra tarmbakterier och oss själva lyckliga. Och den visar sig komma från en liten region, tillika blå zon, söder om Rom! Henrik Ennart, aktuell med boken ”Happy food green”, berättar om den ursprungliga medelhavskosten, som äts av de som lever längst.

 

Råkostsallad med syrade morötter

Recept

Vad sägs om en probiotisk dundersallad som gör susen för mag-tarmkanalen? Här är en god - och nyttig - råkostsallad, signerad kost- och hälsocoachen Tina Haldorsson aktuell med kokboken "Läkande dundermat".

Sockerfria ballerinakakor

Så lyckas du med sockerfri bakning

Kost

Anna Winér är ägare av ett populärt Instagram-konto där hon delar med sig av frestande recept på veganska sötsaker och bakverk, som alla är fria från både vitt socker och gluten. Nu släpper hon en bok med sina 20 bästa recept och vi vill veta: hur lyckas man med den här sortens bakning?