Food Pharmacy: ”Bli en näringsjägare”

De beskriver sig själva som positiva hypokondriker som försöker klura ut hur man ska äta för att hålla sig frisk. När småbarnsmammorna Mia Clase och Lina Nertby Aurell träffade professor Stig Bengmark förändrades nämligen deras liv på ett ögonblick. Plötsligt kom begreppet näringsjägare till – och de gav sig sjutton på att lära sig allt om tarmen och dess bakterier. Så föddes bloggen Food Pharmacy och så småningom boken med samma namn.

”En berättelse om tarmfloror, goda bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.”

Med de orden inleder Lina Nertby Aurell och Mia Clase sin uppmärksammade bok Food Pharmacy. Vägen till boken började kanske redan när Lina och Mia var tonåringar och bästa vänner. Även om goda tarmbakterier var långt ifrån något de tänkte på då. Istället konsumerade de kladdkaka och mängder med hårspray. Som vuxna gjorde de karriärer inom skilda yrken, Mia på reklambyrå och Lina som handelsfrämjare på emerging markets. God hälsa var ingenting de funderade närmare på. Tills båda fick uppleva att flera närstående gick bort i cancer.
– Det var omtumlande för oss båda och vi började tillsammans fundera på hur vi själva kunde påverka vår hälsa. Det var då vi blev tipsade om att prata med Stig och det gjorde vi på en omvälvande lunch, berättar Mia.

80 procent av kroppens immunförsvar sitter i grovtarmen
Stig Bengmark har arbetat som professor vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet och som chef för Kirurgiska kliniken vid universitetssjukhuset i Lund. För många år sedan insåg han att cirka 80 procent av kroppens immunförsvar sitter i grovtarmen och bestämde sig därmed för att viga sina dagar åt att forska på hur man kan få till en optimal tarmflora. Stig öppnade dörren till en helt ny värld för Mia och Lina.
– Att det mesta av immunförsvaret sitter i tarmen och att det gäller att hålla de goda bakterierna på gott humör var helt nytt för oss. Vi hade aldrig hört talas om något liknande, säger Mia.

► Läs också: Din tarmflora avgör din hälsa – så kan du förbättra den!

”Hade ingen aning om att det skulle bli så stort”
Efter mötet konstaterade Lina att antingen ljuger den 87-årige professorn, eller så måste vi ta reda på mer om detta. De blev övertygade om det sistnämnda. Stig hade enormt mycket studier och information att delge, men hade svårt att nå ut till en allmän publik. Tillsammans kunde de tre arbeta sig bort från krångligt fackspråk och presentera forskningen på begripligt manér. Bloggen Food Pharmacy föddes.
– Vi hade ingen aning om att det skulle bli så stort. Vi ville bara dela med oss av det vi fick lära oss och intresset verkade vara enormt, förklarar Lina.

► Läs också: Stig Bengmark: ”Jag äter det andra kastar”

Ger diffusa symtom
Enkelt förklarat handlar Food Pharmacy om vår tarmflora – och om att den
 har en mycket stark påverkan på hur vi mår.
– Vi vet att den består av goda bakterier och onda bakterier som eventuellt är sjukdomsbringande. Vi vet att de goda och de onda bakterierna antingen blir starkare eller svagare beroende på vad vi äter, sammanfattar Lina.

Man vet att för många av de onda bakterierna bidrar till kronisk inflammation och att det i sin tur kan göra oss sjuka. Kronisk inflammation är något som kommer smygande och kan ge diffusa symtom. Några av de vanligaste kroniska sjukdomarna är alzheimer, diabetes typ-2 och cancer.
– Man har sett att alzheimers är en kronisk sjukdom. Man kan se spår av den 20 år innan den utvecklas. Det är alltså något som händer i våra kroppar, men som vi inte märker. Små diffusa symtom blir små signaler, som sköra naglar och dålig andedräkt. Det finns tio tusentals faktorer som påverkar risken att bli sjuk, men något av det enklaste för att dämpa inflammation är via motion och mat, konstaterar Lina.

► Läs också: 17 fakta och forskning om goda bakterier

”Mat som ger näring till goda bakterier städar undan”
I vår tarm har vi 1,5 kilo bakterier, onda och goda. Att äta antiinflammatoriskt innebär att man stärker tarmfloran. Tyvärr har dagens livsstil lett till att onda, ofta sjukdomsbringande bakterierna tar över.
– Men mat som ger näring till goda bakterier städar undan och håller de onda i schack. Kort och gott överlever goda bakterier på fibrer, växtfibrer. Och när de har förökat sig så är det de som utvinner antioxidanterna i maten. Antioxidanter i sin tur oskadliggör fria radikaler. Det är de fria radikalerna som skapar inflammation, förklarar Mia.

Synbiotika – en genväg
Professor Stig Bengmark har efter många års forskning tagit patent på ett preparat som kombinerar mjölksyrebakterier (probiotika) med fibrer (prebiotika) som ska vara antiinflammatoriskt. Det kallas för synbiotika. Mia beskriver det som en slags genväg. Eftersom många av oss har en sämre tarmflora på grund av dåliga matval kan synbiotika hjälpa till på traven.
Till skillnad från probiotika innehåller synbiotika både goda bakterier och fibrer. Fibrerna hjälper bakterierna att nå hela vägen ner till grovtarmen, och väl på plats fungerar de som mat till bakterierna så att de kan växa och föröka sig. När Mia och Lina mötte Stig var hans synbiotika endast tillgänglig för svårt sjuka, men med hjälp av bloggen kunde preparatet lanseras för allmänheten. Den första batchen försvann på tre veckor, berättar de upprymt i mun på varandra.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Helt ny vardag
Linas och Mias vardag har förändrats avsevärt efter mötet med Stig.
– Stig släpper ju bomb på bomb, han är extremt hard core och gör själv inte avsteg från sin hälsofilosofi. Vi har skrattat i panik många gånger. Som när han skrev en krönika på bloggen om att frukost inte är det viktigaste målet. Herre gud, vi fick gå igenom minitrauman hela tiden, skrattar Mia.

Vi får för lite näring
Det största problemet är att maten processas mycket idag, vilket leder till att näringen försvinner.
– Ett bra mantra är att äta så nära den naturliga källan som möjligt. Då slipper man tillsatserna. Med processade livsmedel får vi för lite fibrer, antioxidanter och mineraler. Istället får vi näringslösa råvaror med socker som ger obalans i metabolismen och så småningom leder till kroniska sjukdomar. Det är en sorglig cirkel, säger Lina.
Men det går fort att ställa om, smak är något man lär sig.
– När man väl gjort den resan så går man inte tillbaka. Kroppen vill ha näring. Vi gör så klart också avstickare, men nu känner vi tydligt när det blir för mycket av den varan, fortsätter hon.

► Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Starkare och piggare
Lina och Mia är inga fundamentalister, inte som professor Stig. Men de äter enormt mycket mer grönsaker än förut.
– Den största förändringen vi gjort är att vi har blivit näringsjägare. Det innebär att vi har ökat mängden nyttigheter i varje mål, främst grönsaker, både råa och tillagade. Det är mycket lättare än det låter.
Resultaten av mer näring kom snabbt. Obligatoriska åkommor som halsfluss och influensa varje vinter har inte visat sig alls sedan de bytte kost. De beskriver sig själva som lite starkare och mycket piggare.

► Läs också: Vårdpersonal vill prata näring – men saknar förutsättningar

”Tänk att din livsstil har större påverkan än dina arvsanlag”
Tarmforskningen är ännu i sin linda – men den är uppseendeväckande. Den roll som man en gång trodde att generna hade har blivit mindre betydelsefull. Forskning visar att det är tusentals faktorer som bidrar till kronisk inflammation. Dina arvsanlag påverkas av allt från hur din farfar levde när han var liten till hur din mamma mådde före och under graviditeten. Svaret på dessa frågor kan delvis förklara varför du mår som du mår. Men den allra största påverkan har någon helt annan – och det är du själv.
– Även om kroniska sjukdomar kan finnas i generna så har forskarna nu förstått att det är vi själva som har den största makten över vår hälsa. Livsstilen bestämmer nämligen om en gen aktiveras eller inte. Jag har alltid trott att man har ett dåligt arv, tough shit – har man otur så har man. Men man kan påverka i större utsträckning än vad man tidigare trott, det ger ju oss makten. Så tänk istället att din livsstil har större påverkan än dina arvsanlag, förklarar Lina.

30–35 procent av all cancer anses ha ett samband med vad vi äter
Dagens forskning visar rentav att många sjukdomar kan elimineras genom kosten. Så mycket som 30–35 procent av all cancer anses ha ett samband med vad vi äter.
De två tidigare hypokondrikerna är inte lika oroliga längre.
– Nu är regeln i våra liv att äta hälsosamt och undantag onyttigt. Förut var det tvärtom. Vi äter det vi blir bjudna på såklart, men väljer annat hemma. Mina barn vet inte ens att man bakar på strösocker, de tror att alla bakar med dadlar. Det handlar om att få andra ingredienser i ryggraden och det kan bli precis lika gott, säger Mia.

► Läs också: Läkare: Dåliga kostval orsak till en tredjedel av all cancer

Viktigare fokusera på det du ska äta än det du ska utesluta
Trots hälsobudskapet vill Mia och Lina varken komma med pekpinnar eller ge dåligt samvete. Därför är det viktigare att fokusera på vad du ska äta snarare än vad du ska utesluta. Lägg till istället för att ta bort.
– Dieter har till exempel alltid ställt till det för mig. Att få långa listor på vad man inte får äta gör bara allt till en stor uppoffring som max håller i två veckor. Om man inte vet hur man ska börja kan man addera en sak till sin meny, som en grön smoothie, eller två matskedar mjölsyrade grönsaker som du köper färdigt, förklarar Mia.
– Gröna smoothies är ett genidrag eftersom du då får i dig en stor mängd grönsaker. Det är världens bästa grej. Det tog nog tre veckor för mig att börja tycka om gröna smoothies. Först tyckte jag smaken var unken och äcklig men nu kan jag inte vara utan det, flikar Lina in.

Skippa sockret – och hitta nya nyttigare substitut
Att bli näringsjägare helt enkelt, det är steg nummer ett. Vill man gå ett steg längre ska man utesluta socker.
– För sockret är det största hälsohotet som vi står inför. Var femte person har ätit så mycket socker att man har förstört det egna systemet, metabolismen. Det är ett startskott för de kroniska sjukdomarna och ger mycket inflammation. Börja alltså med att lägga till näring varje dag och när du fått energi och är peppad då ska du ta bort sockret. Det var svårast för oss, för det är kopplat till känslor. Men det gäller att hitta söta, nyttigare substitut. Som frysta vindruvor till exempel. Det smakar piggelin!

► Läs också: Krönikan: Har du gjort ditt barn sockerberoende?

Av Emma V Larsson

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!