I en kris är det viktigt att alla har en grundtrygghet, samtidigt riskerar många att förlora precis just det. I Spanien införs nu basinkomst för att minimera skadorna för de som drabbas hårdast ekonomiskt, en fråga före detta Miljöpartisten och EU-parlamentarikern Carl Schlyter drivit i många år. Kurera ställde några frågor till Carl som menar att det också är dags byta till ett ekonomiskt system som är anpassat efter ekosystemens gränser.
Som följd av coronavirusets utbredning har redan i ett tidigt skede många blivit av med sin försörjning, Stora företag får räddningspaket och reglerna för A-kassa har ändras för att underlätta så att fler får tillgång till inkomstförsäkringen. Men många faller mellan stolarna, småföretagare som in i det sista försöker hålla liv i sina verksamheter, frilansare och gigjobbare är några som ser sin försörjning försvinna utan att alla omfattas av räddningspaketet. Åtgärderna skiljer sig åt i olika länder och i Spanien har man valt att införa basinkomst även kallat medborgarlön eller negativ inkomstskatt, något Finland nyligen testat. Med anledning av det har Kurera ställt några frågor till den före detta miljöpartisten och EU-parlamentarikern Carl Schlyter – en känd förespråkare av basinkomst om hur han dels ser på åtgärderna från samhällets sida för att stoppa smittan samt hur vi ska kunna rädda så många som möjligt även rent ekonomiskt.
Hur ser du på situationen för de som drabbas hårt som en följd av coronans utbredning och samhällets restriktioner för att försöka stoppa spridningen?
– Redan i januari försökte jag skapa opinion för att köpa in lager och öka krisberedskapen, vi har glömt att kriser kan drabba oss. Jag tycker strategin att medvetet inte göra allt för att stoppa smittan utan hoppas på att vi når flockimmunitet utan att totalt överbelasta sjukvården är mycket riskfylld. Minsta felbedömning och folk kommer dö i onödan för att många blir sjuka samtidigt, hellre en försiktighetsprincip med fler åtgärder tidigt. Annars sätts ekonomi före äldres hälsa.
LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag
Hur ser du på att införa basinkomst som ett sätt att undvika personliga tragedier?
– Helt självklar åtgärd, 14 länder eller territorier har redan infört detta. Den största frihetsreformen av alla. Företagen får hundratals miljarder, anställda med bra löner får lönegarantier för att inte arbeta. Men till de som nu utförsäkras eller redan var arbetslösa och som har det svårast, dit rinner inga pengar. Boris Johnson satsar på att rädda hemlösa, till och med Trump beslutar om en engångsbasinkomst, det är märkligt att den ”humanitära stormakten” Sverige kör om dem i högerytterfilen.
Räcker inte de insatser som gjorts redan, när det kommer till exempelvis A-kassan?
– Nej, det hjälper bara de som jobbat 60 timmar i månaden. I en kris är det viktigaste av allt grundtrygghet. Men också, basinkomst öppnar upp för att ägna mer tid åt alla de frivilliga självorganiserande alternativen som nu skapas, människor får mer möjligheter att bidra till samhället på det sätt de tror på, inte på det sätt en statlig regel bestämt.
LÄS OCKSÅ: Efter utbrändhet och stroke – nu har Tanja lärt sig vikten av att pausa
Slut på jordens resurser redan i april
I början av april hade vi i Sverige gjort slut på årets kvot av naturresurser för det här året och det höjs röster som menar att det är dags att ställa om.
Hur ser du på möjligheten att återgå till det normala? Är det att rekommenera eller ska vi passa på att göra förändringar – i så fall vilka?
– Vi har ett sjukt system som kommer tvinga oss att ha tillväxt för att hålla hjulen igång. Folk kanske gillade videomöten mer än säkerhetskontroll och check-in köer på flygplatser eller skogspromenader mer än lördagsshopping eller eget bakat bröd mer än köpt. Men vi kommer tvingas shoppa loss annars kollapsar ekonomin. Det är dags att byta till ett ekonomiskt system som anpassar sig efter oss och ekosystemens gränser, inte tvärtom
Kan vi exempelvis ställa om till gröna jobb?
– Det räcker inte med grön teknik och gröna jobb. Vi måste ändra finanssystemet till att göra det oberoende av ökande skulder och därmed tillväxt. Vi har en ekonomi som förstör miljön med höjda utsläpp när den går fantastiskt, som ökar klyftorna när den går bra och kollapsar ekonomiskt när den går dåligt. Det fungerar aldrig!
Många har blivit sjuka av stress
Vi hade redan innan covid-19 en på många sätt ohållbar situation för många i arbetslivet som lett till många sjukskrivningar på grund av stress och utbrändhet.
Finns det några vinster i förlängningen med att införa basinkomst när det kommer till folkhälsa och jämlikhet?
– Flera feministiska forskare i USA har visat att jämlikheten skulle öka om basinkomst infördes. I Namibia och flera andra länder där man testat har det också ökat jämlikheten och egenföretagandet. Möjligheten att själv bestämma över sitt liv och att inte förnedras för att överleva skulle göra underverk för självkänsla och välmående.
LÄS OCKSÅ: Carl Schlyter: “Arbetstid – en klimatfråga”
Vi kommer troligen ha en arbetslöshet av historiskt slag i spår av corona. Kan det öppna upp mer för exempelvis kortare arbetsdagar och kortare arbetsvecka?
– Till och med IMF har i tidigare kriser visat att sänkt arbetstid är mycket bättre än exempelvis permitteringar vid kriser.
Vilka vinster skulle det kunna medföra att införa fyradagars arbetsvecka och sex timmars arbetsdag?
– Vi skulle få mer tid till annat än att arbeta och konsumera. Bara en kan vara rikast, men alla kan få uppskattning för något de kan och vill göra. 1 procent minskad arbetstid minskar utsläppen med 0.8 procent, det skulle vara en av de snabbaste sätten att minska klimatkatastrofen.
Kortad arbetstid leder till minskad produktion, vilket i sin tur skulle reducera utsläppen förklarar Carl.
Många är även oroliga för sin pension när de mister sina jobb och börskurserna ser ut att störtdyka, hur skulle vi kunna rädda pensionerna?
– Avskaffa PPM och ersätt med gröna investeringsfonder som skapar jobb, omställning och stabila intäkter från vad de skapar, svarar Carl och fortsätter:
– Sedan är en viktig bortglömd del hur orättvist pensionssystemet är. De som tjänar över 40 000 kronor i månaden får betydligt mer avsatt som andel av lönen till sin pension av stat och arbetsgivare än de med lägre inkomst avslutar Carl.
Sedan den här artikeln skrevs har även påven gått ut och förespråkat basinkomst i sitt påskbrev.
Av Nina Törmark