man som svetsar man som fiskar carl schlyter

Carl Schlyter: “Arbetstid – en klimatfråga”

Fakta

Namn: Carl Schlyter
Ålder: 50 år
Sysselsättning: Riksdagsledamot Mp (avgående)
Bakgrund: Har varit eu-parlamentariker i 10 år samt nu senast 4 år i Riksdagen med fokus på miljöfrågor och kommit till insikten att en större ekonomisk omställning är nödvändig för att lösa klimat och sociala problem

Den före detta Miljöpartisten och avgående riksdagsmannen Carl Schlyter skriver i detta debattinlägg att minskad arbetstid inte bara gynnar vår hälsa genom att det ger oss mer tid för återhämtning, det gynnar även klimatet då det visat sig att vår resursförbrukning minskar när vi går ned i arbetstid. Lägg till basinkomst på det och vi har ett recept på ett friskare och friare samhälle.

 

Stanna upp och fundera, vilka är dina tre lyckligaste ögonblick? För de flesta av oss har sådana ögonblick med relationer att göra – barn, kärlek, vänskap. Ett nytt jobb eller ett väl utfört projekt kan skapa stor glädje, men sällan är det inkomsten eller köp av konsumtionsvaror vi tänker på när vi får ovanstående fråga. Ändå har vi sedan 70-talet valt att utveckla Sverige mot just målet om ökad köpkraft. En stor del av samhällets uppfinningsrikedom och produktivitetsökning har satsats på att förlänga köplustens långa arm snarare än att förkorta arbetstiden.

Mer fritid och minskad stress
Kanske bottnar motståndet mot arbetstidsförkortning i vårt nuvarande ekonomiska system som prioriterar tillväxt. Kanske kan kortare arbetstid även vara början på vägen mot en mer hållbar, solidarisk och demokratisk ekonomisk utveckling. Vår civilisation lider av resursbrist och ökad kamp om sinande naturresurser, vi människor lider av tidsbrist och tilltagande konkurrens om kvarvarande arbetstillfällen. Klimatarbetet ses av många som börda och ansträngning. Med kortare arbetstid kan minskad stress och mer fritid utgöra en väsentlig del av lösningen.

 

LÄS OCKSÅ: Sanna Ehdin ”Materialism är inte bara ohållbart – det är ohälsosamt”

AI minskar behovet av arbetskraft
Vi är 3-4 gånger rikare sedan jag föddes, men inte lyckligare. Det är dags att byta spår och satsa på ökad livskvalitet snarare än ökad produktion. Artificiell intelligens kommer minska behovet av arbete, enligt många bedömare. Det blir en algoritm som gör uppfinningarna och en robot som gör jobbet. Den strejkar aldrig och vilar aldrig. Allt den gör tillfaller ägaren och klyftorna kommer öka snabbt. AI måste både regleras för att användas tryggt och vinsterna från den måste fördelas. Då är det skatter på produktion, konsumtion, råvaror och rikedom som blir basen i ekonomin. Mindre del av skatterna kommer komma från människors arbete.

 

LÄS OCKSÅ: Sömnforskare: “Vi borde börja jobba tidigast klockan 10.00”

Basinkomst skapar frihet
Då blir det plötsligt möjligt att införa basinkomst, även känt som medborgarlön. Det vill säga alla får en ovillkorlig grundläggande inkomst, tillräckligt att överleva på men inte så hög att vi inte har råd med det. Vi slipper en kontrollapparat, många kommer våga satsa på en företagsidé som man inte vågat förut. Arbeten som är för dåligt betalda eller skadliga kan alla tacka nej till. Tidigare försök med basinkomst har visat att folk inte slutar jobba men att man tar sig tid att välja jobb som passar en bättre, bra för både oss och samhället.

LÄS  OCKSÅ: Professorn: “200 svenskar dör av jobbstress varje år”

 

 

Vi får tillbaka makten över våra liv
Om vi kortar arbetstiden, tar vi ut vår uppfinningsrikedom i mer liv snarare än mer pengar, då får vi mer fri tid att göra det vi är bra på, tycker om eller ger oss glädje och få uppskattning för. Plötsligt blir vad vi gör viktigare för andras uppfattning om oss än de varumärken vi har på oss. Kombinerar vi arbetstidsförkortningen med basinkomst så blir även arbetstiden mer meningsfull, vår chans att hitta en arbetsuppgift som passar oss ökar. Vi får tillbaka makten över vår tid och våra liv.

Minskar även klimatångesten
Det fantastiska är att om vi kortar arbetstiden slipper vi även en annan del av vår stress, klimatångesten. Kortas arbetstiden med 1 procent sjunker normalt resursförbrukningen med cirka 0.8 procent.

Det betyder att både vår och moder jords stress minskar. Chansen ökar för både oss och miljön att återhämta oss.

Kortare arbetstid ger oss mer fritid och mindre utsläpp, fler jobb och mindre stress, mer tid för varandra och demokratin. 40 timmarsveckan är inte det elfte budordet hugget i sten utan en siffra i en alldeles vanlig lag, som vi alldeles vanliga människor kan ändra på. Låt oss göra det! Inför vi dessutom basinkomst är det den största maktöverföring till oss medborgare sedan rösträtten infördes, med den skillnaden att det är inte bara makten över demokratin vi får utan makten över våra liv. 

Av Carl Schlyter, avgående riksdagsledamot för Miljöpartiet och tidigare EU-parlamentariker

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Carl Schlyter
Ålder: 50 år
Sysselsättning: Riksdagsledamot Mp (avgående)
Bakgrund: Har varit eu-parlamentariker i 10 år samt nu senast 4 år i Riksdagen med fokus på miljöfrågor och kommit till insikten att en större ekonomisk omställning är nödvändig för att lösa klimat och sociala problem

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

 

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.