Att få infektioner i luftvägarna är vanligt över hela världen, och det är förenat med svåra sjukdomar och dödlighet. Under vintern sprids vissa influensavirus snabbare, och under sommar dämpas kraften i spridning. Frågan är om det nya coronaviruset försvagas när värmen kommer.
Det finns fyra coronavirus som vanligen cirkulerar runt bland befolkningen, och forskare har sett att dessa är extremt beroende av vinter och kyla för att smitta. När våren kommer dämpas ofta kraften i smittspridningen. Specialistläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Nicklas Sundell, säger i ett pressmeddelande att alla är mottagliga för det nya coronaviruset, men forskarna vet ännu inte om SARS-CoV-2 fungerar som de andra coronavirusen, det vill säga att dess framfart dämpas när värmen kommer.
Vad vi kan förvänta oss av framtiden är därför svår att säga. Luftvägsvirus har komplexa spridningsmönster, men det finns likheter mellan det nya coronaviruset och tidigare kända coronavirus. Det visar forskning från Göteborgs universitet.
LÄS OCKSÅ: Kureras expert Jan G Bruhn: Egenvård är en resurs i virustider
Sammanfaller med temperaturfall
Det är vanligt med infektioner i luftvägarna. En avhandling vars syfte var att fördjupa kunskapen om hur viruset beter smittar och beter sig i olika situationer. För några år sedan gjordes en genomgång av cirka 20 000 virusprover från övre luftvägarna. Resultatet av dessa analyser visade att så kallade höljebärande luftvägsvirus sprids mer när det är kallt medan rhinovirus och enterovirus, som är icke höljebärande, orsakar infektioner året runt. Coronavirus är höljebärande RNA-virus med stor benägenhet att förändras genom mutationer och rekombinationer.
En låg utomhustemperatur och en låg luftfuktighet ökar förekomsten av influensavirus, coronavirus och RS-virus. Forskarna tror att det kan bero på torrt och kallt väder ökar bildningen av de små aerosolpartiklarna som kan sväva i luften en längre tid.
– Den årliga säsongsinfluensan, på våra breddgrader, sammanfaller med ett plötsligt temperaturfall, ofta under noll grader. Resultaten är viktiga för att förstå säsongsvariationen av luftvägsvirus och för att kunna förutsäga ungefär när den årliga influensasäsongen kommer att inträffa, säger Nicklas Sundell.
LÄS OCKSÅ: C-vitamin ska testas mot coronavirus
Virusmängden spelar roll
Avhandlingen tog också upp hur vanligt ett luftvägsvirus är i det över luftvägarna hos vuxna personer utan symtom, och där visade sig att en av 20 symtomfria bar på virus. Den här typen av resultat ger forskare en ökad kunskap och hur analyser ska tolkas. Forskarna jämförde också personer med bakterieinfektioner kontra de med virusinfektioner i luftvägarna och hur dessa ska skiljas åt för att man inte ska ge antibiotika i onödan. Och förstås för att undvika smittspridning på sjukhusen.
En annan del av denna avhandling tog upp mässlingsutbrottet i Göteborg som skedde mellan 2017 och 2018. Patienter med mässling som tidigare vaccinerats hade lindrigare symtom och mindre virus i näsan plus att de inte smittade andra. När det gällde personen med primär mässling hade de betydligt mycket mer virus i övre luftvägarna och hostade oftare.
– Resultaten är av stor vikt vid hanteringen av framtida mässlingsutbrott vad det gäller smittspårning och förebyggande insatser. Även om avhandlingen inte studerat det nya coronaviruset är det sannolikt så att virusmängden i de övre luftvägarna har stor betydelse för smittsamheten, säger Nicklas Sundell.
Av Inger Palm