Det finns ännu ingen effektiv behandling vid covid-19. Just nu ökar desperationen och alla griper efter halmstrån. Situationen är dock inte unik, under andra världskriget rådde också brist på läkemedel. Men på apoteken och hälsokostaffärernas hyllor finns det idag nya intressanta möjligheter som inte fanns då. För att hejda virus finns till exempel medicinalväxten echinacea som stimulerar immunförsvaret, fläderbär som kan förkorta sjukdomstiden vid influensa och rysk rot som hämmar virus. Det skriver Kureras expert på medicinalväxter, professorn och apotekaren Jan G Bruhn.
Någon effektiv behandling av covid-19 har ännu inte beskrivits. Studier pågår med blodplasma från corona-patienter, med hydroxiklorokin och olika antivirala läkemedel.
Särskilt hydroxiklorokin har fått stor medial uppmärksamhet då det är ett etablerat läkemedel mot malaria. Samtidigt är hydroxiklorokin belastat med svåra biverkningar och ska endast hanteras av specialister.
Desperationen ökar och alla griper efter halmstrån. Regnrockar, hemmagjorda munskydd och dito handsprit är bara några exempel på privata initiativ.
Medicinbristen i corona-krisen beror både på hamstring och dålig planering. Beredskapslager saknas och importen är utsatt för hård konkurrens från andra länder. Men situationen är inte ny eller unik.
LÄS OCKSÅ: D-vitamin kan minska risken för virusinfektion
Intressanta produkter i virustider
Under andra världskriget hade de svenska apoteken brist på läkemedel och dåvarande Medicinalstyrelsen uppmanade allmänheten att samla medicinalväxter för att hjälpa apoteken.
År 1943 hade apoteken brist på brakvedsbark (laxerande), ekbark (mot diarré), maskrosrot (urindrivande) och backtimjan (hostmedicin).
Nu är vi där igen och har all anledning att se över vilka alternativa produkter som skulle kunna användas för att minska risken att bli smittad.
På apotekens och hälsokostaffärernas hyllor finns flera intressanta möjligheter, bland annat växtbaserade läkemedel som innehåller extrakt av echinacea (röd solhatt eller purpurrudbeckia). Echinacea har länge använts för att förebygga, lindra och förkorta förkylningar orsakade av virus.
I laboratorieförsök har man visat effekter mot olika virus, men inga produkter har ännu testats på patienter med Covid-19. Echinacea stimulerar immunförsvaret och finns i flera växtbaserade läkemedel som testats kliniskt och dessutom godkänts av Läkemedelsverket.
LÄS OCKSÅ: Forskare vill testa quercetin mot coronaviruset
Hämmar en lång rad virus
Antivirala effekter är också beskrivna för extrakt av fläderbär, sambucus, som även använts i kliniska studier vid influensa, där man sett att sjukdomstiden förkortas.
Preparat med rysk rot, eleutherococcus, hämmar virus i provrör och i djurförsök. Roten är också immunstimulerande och har i kliniska studier visat profylaktisk effekt mot övre luftvägsinfektioner orsakade av virus.
Lakritsrot, glycyrrhiza, är en urgammal medicinalväxt och inte bara ingrediens i godis. Den har använts sedan antiken för sin slemlösande effekt vid hosta och bronkit. Men modern forskning har funnit att det aktiva ämnet glycyrrhizin också hämmar en lång rad olika virus.
Redan 2003 jämförde tyska forskare effekterna av ribavirin, pyrazofurin, mycophenolic acid och glycyrrhizin mot två varianter av corona-virus som isolerats från patienter med SARS i Frankfurt. Av dessa ämnen var glycyrrhizin det mest aktiva som hämmare av det SARS-relaterade viruset.
LÄS OCKSÅ: Forskare i Lund undersöker nya coronavirusets spridning i luften
Det går inte att ta patent på naturen
SARS betyder ”Severe acute respiratory syndrome” och är en smittsam lunginflammation orsakad av coronaviruset SARS-CoV, som drabbade Hongkong och Vietnam 2003.Glycyrrhizin hämmade både virusreplikationen och upptaget av virus i cellerna.
Att lakrits kan ge biverkningar som höjt blodtryck vid långvarig användning och höga doser är känt sedan länge, men forskarna anser inte att detta är ett hinder för behandling under kortare tid.
Slutsatsen blev att glycyrrhizin skulle kunna användas i kontrollerade former som en behandling av SARS (Cinatl, J et al, Glycyrrhizin, an active component of liquorice roots, and replication of SARS-associated coronavirus, Lancet 2003).
Glycyrrhizin har redan använts kliniskt ibland annat Japan, där man gett substansen intravenöst till patienter med kronisk hepatit C (Yu, Z et al, Int Immunopharmacol 2005). De författarna kallar glycyrrhizin för en ”bredspektrum antiviral medicin”.
Men det finns en hake. Glycyrrhizin är en naturprodukt som inte kan patenteras. Därför tillverkar man nu olika syntetiska släktingar som kan patenteras, men som det kommer att ta flera år att utveckla till färdiga läkemedel.
LÄS OCKSÅ: Fredrik Ölander: Så beter du dig i coronavirustider
Kan binda virus till sig
Tills vidare får vi nöja oss med örtte som innehåller lakritsrot. Helhetsdoktorn Bertil Dahlgren rekommenderar två tepåsar om dagen. Men lakrits ska inte användas av personer med högt blodtryck och bör heller inte tas tillsammans med receptbelagda läkemedel.
Det finns också medicintekniska produkter av intresse. Sådana produkter har inga farmakologiska effekter och tas inte upp i kroppen, så de har ett enklare godkännande i Europa.
Nässprayen Viiral är ett exempel. Den innehåller sialinsyra löst i fysiologisk koksaltlösning och ska sprayas i näsan för att minska risken för att virus får fäste i slemhinnorna.
Sialinsyran är ett kroppseget ämne som är helt ofarligt och förekommer i bland annat bröstmjölk. Sialinsyran har förmågan att binda virus till sig innan det kan ta sig in i cellerna. Om det även kan binda coronaviruset som ger covid-19 är ännu inte visat.
Sialinsyran är framförallt studerad i laboratorieförsök, men i en första studie på människor (norsk kabinpersonal) har man visat att användningen kan ge färre luftvägsinfektioner. Flera studier lär följa.
LÄS OCKSÅ: C-vitamin ska testas mot coronavirus
Förebygger luftvägsinfektion
Tyvärr har den officiella svenska attityden till örtmediciner och naturläkemedel länge varit problematisk. Alltför ofta sågar man dokumenterade erfarenheter och fördömer dem som vill använda naturens egna krafter.
Det blir obegripligt när man säger att naturläkemedlen är overksamma men ändå livsfarliga. De exempel jag här gett visar att det finns resurser som borde utvärderas som möjliga komplement till övriga insatser för att minska smittoriskerna.
Alla de ovan nämnda örterna och naturliga substanserna har i provrör visat antivirala effekter och i kliniska studier på människor kunnat antingen förebygga, lindra eller förkorta luftvägsinfektioner.
Inget preparat kan utlova ett 100-procentigt skydd, lika lite som ett munskydd, ett hemmagjort visir eller social distansering, men produkterna förtjänar att tas på allvar. De är receptfria, lättillgängliga, biverkningsfria och enkla att använda.
Medan vi väntar på att läkemedelsföretag, myndigheter och medicinska experter ska leverera ett nytt vaccin eller en ny mirakelmedicin så hinner pandemin passera och ersättas av en ny.
Därför säger jag som Olov Lindahl (1919 – 1991), stridbar professor i ortopedisk kirurgi och förkämpe för hälsokost och naturmedel: ”Hellre agerar jag på goda indicier idag, än jag väntar på vetenskapliga bevis i nästa liv.”
Av Jan G Bruhn, professor i farmakognosi (pensionerad), farm dr, tidigare ledamot av Livsmedelsverkets vetenskapliga råd och styrelseledamot i European Scientific Cooperative on Phytotherapy, ESCOP. Varit medicinsk chef för receptfria läkemedel på Kabi Pharmacia. Utgivit flera böcker om läkemedel från naturen.
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se