Julen är en högtid som vi förknippar med olika dofter. Allt från saffran till hyacinter, glögg och gran. Dofter kan kan också få oss att färdas bakåt i minnet till andra tider och platser – vilket skapar känslomässiga band till julen.
Få högtider är väl så starkt förknippade med vissa dofter som julen. Kryddnejlika och apelsin är två klassiska exempel på juldofter, utöver just saffran, julblommor, glögg och julgran.
Mattias Alenius är professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och har studerat bananflugors lukt- och smaksinne. Han berättar i en artikel på universitetets nyhetssida hur vårt doftsinne och minne fungerar. Själv förknippar han julen särskilt starkt med doften av gran, saffran, kanel och clementiner.
Luktorganen olika stora hos olika arter
Vårt luktorgan har samma storlek som ett frimärke, med ett stort antal receptorer som tillsammans gör att vi kan särskilja tiotusentals dofter. Andra djurarters luktsinne kan vara både mer komplexa och mer specialiserade på andra dofter. Hos älgen är luktorganet lika stort som ett A4, och hos hunden tre till fyra gånger större än vårt.
De flesta doftminnen passerar obemärkta, medan luktminnen som vi upplever ofta får en stark känslomässig koppling. Till exempel pepparkaksbak hos farmor, förklarar Mattias Alenius. Vi kan till och med förflyttas dit i tanken vid blotta förnimmelsen av pepparkaksdoft.
LÄS OCKSÅ: Luktsinnet kan berätta om risken att dö
Positiva och negativa doftladdningar
Vissa dofter har en negativ laddning för de flesta, som sur mjölk eller ruttna ägg, medan andra som jordgubbar har en positiv laddning. Men positiva dofter kan slå över till negativa om de blir för starka. Ett exempel är vanilj – ett av de doftämnen som människan upplever starkast: i liten mängd doftar det gott, medan en stor mängd vaniljdoft kan kännas kvalmig.
LÄS OCKSÅ: Singel? Lukta dig till kärleken
Fruset doftar nästan inget
Saker som inte frisätter några molekyler doftar inte, sådant som är fryst luktar nästan inget alls. Men det mesta doftar faktiskt, även om vi inte utvecklat en medvetenhet för just den doften menar Mattias Alenius. Han nämner som exempel att man kan få hundar att markera för tryfflar i marken bara genom att lära hunden vad den ska fokusera på. Även vi människor skulle kunna träna upp vårt luktsinne på liknande sätt enligt Mattias.
LÄS OCKSÅ: Ett liv med doftöverkänslighet är ett halvt liv
Nedsatt doftsinne påverkar smaken
En del blir allergiska mot dofter som till exempel hyacinter. Allergier uppstår när immunförsvaret överreagerar mot ett visst ämne. Det behöver inte vara doften i sig man blir allergisk mot utan vissa molekyler som utsöndras och färdas tillsammans med doften, förklarar Mattias Alenius.
Ett nedsatt doftsinne kan påverka vår smakupplevlse, exempelvis vid en förkyning då maten inte smakar någonting nästan. Det som då saknas är doftämnen från munnen som via luftvägarna når näsan och där ger upphov till det vi upplever som en smak. Alltför familjära dofter, som exempelvis vår hemdoft eller vissa dofter på jobbet känner vi inte alls.
Av redaktionen/Carolina Eriksson
Källa; Umeå universitet