Svenska forskningsresultat om så kallade orkidébarn med ”känslighetsgener” – och dessas inverkan på barnets livssituation – sprider sig just nu över världen.
Detta sedan en studie, utförd för tio år sedan av den svenska forskaren Cecilia Åslund, i förra veckan publicerades i den ansedda vetenskapliga tidskriften The International Journal of Neuropsychopharmacology.
Hört ordet maskrosbarn någon gång? Det är ett begrepp som använts för att beskriva människor som verkar klara av alla möjliga motgångar – och ändå må bra.
Nu berättar forskning om ett annat ”blomsterbarn”: de så kallade orkidébarnen, som istället är barn som är extra känsliga och som därför behöver rätt förutsättningar för att kunna blomma ut.
► Läs också: Ljudkänslig? Då kan du vara extra intelligent
Blommar med rätt förutsättningar vackrast av alla
Cecilia Åslund som är medicine doktor på Centrum för klinisk forskning i Västerås har undersökt tre gener som ger ökad känslighet.
– Maskrosor kan växa i en spricka i asfalten, det spelar inte så stor roll om det regnar eller snöar på dem, de klarar sig i alla fall. Men orkidébarnen däremot, de behöver rätt näring, rätt temperatur, de kanske behöver ett växthus. I sådana fall kommer de blomma vackrast av alla blommor, de kommer de ha väldigt goda förutsättningar, förklarar hon för Svt Västmanland.
Generna ger ökad risk för psykisk ohälsa
Orkidébarnen bär på de tre gener som gör dem känsligare för påverkan från omvärlden. Det är sedan tidigare känt att dessa gener även medför ökade risker för psykisk ohälsa. Något som i sin tur kan leda till kriminalitet och asocialt beteende, visar Cecilia Åslund i sin forskning. Däremot kan generna endast vara farliga i kombination med tuffa förhållanden och stress, menar hon.
► Läs också: 5 faktorer som främjar psykisk hälsa på jobbet
Upp mot 30 procent av befolkningen har ökad känslighet
20-30 procent av befolkningen bär på dessa ”känslighetsgener” och har alltså en ökad känslighet. Liknelsen med just orkidén kommer sig av att en känslig person som får bra stöd från sin omvärld, likt orkidén, kommer att utvecklas bättre än genomsnittet.
Cecilia Åslund betonar att det inte på något sätt är fråga om några riskgener, utan om just känslighetsgener, vilka tvärtom kan gagna en person.
– Det är en riktig bonus att ha de här tre känslighetsgenerna om du växer upp i en trygg miljö, för då kommer du ha så mycket mer nytta av den här goda miljön.
► Läs också: Är du högkänslig? Testa dig här
Fick lämna DNA-prov
I studien, som gjordes 2006 men uppmärksammas internationellt först nu, deltog 1 337 gymnasieelever från Västmanland. Eleverna svarade bland annat på enkätfrågor om hur de levde sina liv och hur de upplever sin hälsa och sina relationer. De fick också lämna DNA-prov.
Cecilia Åslund menar att styrkan i forskningen är att de kan jämföra de genetiska fynden i samspel med hur de ungas liv ser ut, det vill säga de hur arvet påverkar i olika miljöer.
► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma
Av Isabelle G Hedander
Källa: Svt.se
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!