Därför firar vi påsk som vi gör

De flesta vet att påsken firas av en anledning som på något sätt har med religion att göra. Men varför vi firar exakt som vi gör, med till exempel påskkärringar och mängder av ägg och godis, är det inte många som vet.
Här får du svar på några av dina frågor.

I går, på skärtorsdagen, drog själva påskhelgen igång för att allt som allt pågå under fem dagar: skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

► Läs också: Idag är det långfredagen OCH våffeldagen – samtidigt!

 

Påsk = en påminnelse om Jesu lidande och inväntande av våren
Påsken räknas som en av kristendomens mest betydelsefulla helger och budskapet påskfirandet ska sända ut är, enligt Nordiska muséet, att påminna oss om Jesus lidande, död och återuppståndelse.
Tidningen Metro har bett Agneta Lilja, etnolog vid Södertörns högskola, att mer i detalj förklara varför vi firar påsken på det sätt som vi gör.
– Påsken handlar om Kristi liv och är en del av kyrkoåret som människor har firat länge och som nu har utformats till ett folkligt firande. I dag firar vi påsk genom att de flesta är lediga från jobbet, vi köper hem mat, ägg och godis, umgås med varandra, ger barnen påskägg och inväntar våren, säger hon till tidningen.

Varför klär vi ut oss till påskkärringar under påsken?
– Det kommer från gamla folkliga föreställningar om att skärtorsdagen var häxornas natt. Förut föreställde man sig att häxorna påbörjade sin resa till Blåkulla den dagen och att de startade från kyrktornet. Idag klär barnen istället ut sig till påskkärringar.

Varför äter vi så mycket ägg på påsken?
– Det är främst för att påsken infaller en tid när hönorna börjat värpa och att man då fick tillgång till mycket ägg. Sedan infaller påsken direkt efter den 40 dagar långa fastan där det var förbjudet att äta viss mat och ägg. Så det är ett skäl till att vi förknippar och äter ägg på påsken även i dag.

Läs också: Kurera debatt: "Därför ska du inte äta ägg i påsk"

 

Därför firar vi påsk som vi gör

Varför äter vi så mycket godis under påsken?
– Vi har nog ätit godis på påsken så långt tillbaka som man hade möjlighet att få tag på godis. Tidigare kunde man måla ägg i olika färger och ge till varandra, men godis är något som har blivit väldigt billigt att köpa och det är nog något som spelar in. Idag kan man köpa nästan hur mycket godis som helst men hade man gjort det förr i tiden hade det kostat en liten förmögenhet.

► Läs också: Fyra recept på nyttigare påskgodis!

Vad ligger då bakom fenomenet med påskris?
Metro ställer aldrig frågan om påskris till Agneta Lilja - men så här förklarar Institutet för språk och folkminnen samt Wikipedia fenomenet:
"Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Påskris som dekoration har i Stockholm och östra Svealand förekommit sedan 1800-talets slut. Först under 1930-talet blev det vanligt att pynta påskris i hela landet."

 

Ett sätt att ta in våren – men med hänsyn till pollenallergiker
Utöver den religiösa grunden är ett syfte med påskriset att det ska sättas i vatten så att bladen slår ut och man får gröna blad inomhus under en årstid när gröna blad är ovanligt i naturen. Påskris i offentliga lokaler brukar dock stå utan vatten eftersom lövsprickningen kan orsaka besvär för allergiker."

► Läs också: Naturliga behandlingsmetoder för pollenallergi – hela listan A-Ö

Förekommer på flera ställen i världen
Traditionen med påskris förekommer inte bara i Sverige, utan även i Finland, på Brittiska öarna samt i Tyskland och flera andra länder i Centraleuropa. Däremot varierar pynt och bruk något mellan länderna. I Sverige och Finland är det vanligt med påskfjädrar i påskriset, men definitivt inte i andra länder.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.

Därför är ditt vitamintillskott livsviktigt

Hälsa

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.