Allt fler, både experter och massmedier, inser nu sambandet mellan vår storskaliga djurhållning och pandemier som covid-19. Men går det att minska risken för framtida pandemiska sjukdomar genom att gå över till en vegokost? Det korta svaret är ja. Det skriver Camilla Bergvall och Anna Harenius, förbundsordförande respektive sakkunnig på Djurens Rätt, i detta debattinlägg och förklarar hur allt hänger ihop – från djurmarknader i Kina till svensk kycklingfilé i skolmatsalen.
Covid-19 är den senaste i en lång rad av zoonotiska sjukdomar, det vill säga sjukdomar som sprids mellan djur och människor [1]. Just denna ”zoonos” har förmodligen sitt ursprung på en köttmarknad i Kina men nästa gång kan det lika gärna ske här i Sverige. För frågan är inte ”om” utan när vi möter nästa smittsamma virus. Virus som effektivt vandrar från vilda djur till djurindustrier och till oss människor. Med en växande befolkning och enorma djurindustrier som kräver mer och mer antibiotika har vi mer eller mindre krattat manegen klar för en zoonos som coronaviruset.
Att stoppa köttmarknader där vilda och domesticerade djur tvingas leva sida vid sida är absolut ett steg vi behöver ta för att minska riskerna för zoonos, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi måste arbeta med själva roten till problemet och det som kan göra skillnad långsiktigt. För att tala klarspråk innebär det att vi inte kan fortsätta med den typ av djurhållning som vi har idag, varken i Sverige, Europa eller övriga världen.
LÄS OCKSÅ: 5 skäl att äta mer bönor
I de här djurindustrierna lever djuren många tillsammans, tätt ihop i trängsel och tristess, och med en ständig risk för sjukdomsspridning. Det finns stora, allvarliga djurskyddsliga brister i den här djurhållningen och effektiviteten värderas hela tiden högre än djurens välbefinnande. Ett lågt kilopris i butik betyder ofta låg levnadsstandard för djuren, och i förlängningen ökade risker även för oss människor.
Här på hemmaplan är det svårt att inte nämna kycklingindustrin – den i särklass värsta djurhållningen. Varje år dödas omkring 99 miljoner kycklingar [2] och djurvälfärden är under all kritik. Men det är också den värsta industrin när det kommer till smittorisker. Antalet kycklingar per gård ligger på över 100 000 stycken [3] och upp till 25 kycklingar per kvadratmeter får trängas ihop. Social distansering existerar inte här, blir ett djur sjukt så blir förmodligen alla 100 000 sjuka. Redan idag sprids campylobacter-bakterier från kycklingindustrin till människor, en smitta som leder till en sjukdom som inte är direkt dödlig, men skapar mycket obehag i form av magbesvär.[4]
LÄS OCKSÅ: Håll dig frisk med kål
En del, som till exempel organisationen LRF, hävdar att antibiotikaresistens inte är ett problem i Sverige eftersom vi är mycket mer restriktiva än andra länder.[5] Men även i Sverige ges antibiotika rutinmässigt till djur. Framförallt till kycklingar som hålls många tillsammans på samma yta. Kycklingarna ges en antibiotika som enligt Svensk Fågel är helt ofarlig för människor, [6] men som enligt forskare riskerar drabba både konsumenter och djurskötare med resistens inom en snar framtid.[7] Miljontals människor kommer riskera att dö av antibiotikaresistens år 2050,[8] om vi inte förändrar vårt beteende.
Men hur? Egentligen är det enkelt. En växtbaserad kost kräver ingen antibiotikaanvändning för att produceras och växter sprider inte pandemiska virus. Dessutom så är det ett mer yteffektivt sätt att producera mycket livsmedel till många människor.
Vi behöver modiga politiker, producenter och konsumenter som vågar ta ett helhetsgrepp om själva orsakerna till pandemier och inte bara löser symptomen i efterhand. Vi behöver ställa om vårt sätt att producera livsmedel om vi ska kunna minska risken både för nya pandemier och för att dö av antibiotikaresistenta bakterier.
LÄS OCKSÅ: Vår mat har stor miljöpåverkan – värst drabbas den biologiska mångfalden
Som konsument är det bästa du kan göra att välja en helt växtbaserad kost. Men ett första steg kan vara att minska konsumtionen av industriellt producerat kött. Framförallt bör vi alla undvika kött från just de djur som lever trängst i Sverige. Det är både de djuren som har det mest undermåliga djurskyddet och de som, helt omedvetet, ökar riskerna för framtida pandemier allra mest.
De djurvänliga valen är också människovänliga val.
Av Camilla Bergvall, förbundsordförande, Djurens Rätt och Anna Harenius, sakkunnig, Djurens Rätt
Referenser i artikeln:
[1] Andersen K. G. m.fl. (2020) Nature Medicine: 1-3 https://www.nature.com/articles/s41591-020-0820-9
[2] Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2018:12.
[3] https://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_IDA(2019)644195
[4] https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/campylobacterios-som-zoonos/
[5] https://www.lrf.se/politikochpaverkan/djuromsorg-och-djurhalsa/antibiotika/
[6] https://svenskfagel.se/policyer/koccidiostatika/
https://www.sva.se/djurhalsa/djursjukdomar-a-o/koccidier-och-koccidios-hos-fjaderfa/
[7] http://www.saveourantibiotics.org/media/1777/asoa-report-real-farming-solutions-to-antibiotic-misues-what-farmers-and-supermarkets-must-do.pdf
https://www.researchgate.net/publication/328567685_The_risk_of_development_of_antimicrobial_resistance_with_the_use_of_coccidiostats_in_poultry_diets
[8] https://www.djurensratt.se/blogg/industriell-djuruppfodning-en-av-de-framsta-riskfaktorerna-pandemier
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar. Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se