Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten.
”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa.
Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Du blir en kombination av följande tolv synergistiska effekter av livsmedel...

1. Kvaliteten och renheten hos den mat du väljer
Är grönsakerna, frukten och spannmålen du väljer ekologiskt odlade? Köper du kött från kor uppfödda på gräs? Äter du vild eller odlad fisk? Hur mineralrik och frisk är jorden där maten du äter odlas (medicinsk geologi)? Äter du genmanipulerade livsmedel? Finns det många onödiga tillsatser i maten, eller ansamlingar av bekämpningsmedel, växtgifter, antibiotika, hormoner och andra ämnen som tillsätts livsmedel?

LÄS OCKSÅ: 10 anledningar till varför eko är mest reko

2. Från producent till konsument
Vilken är smaken på och vilket är näringsvärdet i maten på grund av hur den skördas, paketeras, transporteras och lagras? En tomat plockad direkt från trädgården och som du till middag samma dag kommer naturligtvis att smaka och vara annorlunda än den tomat som plockats grön två veckor tidigare, mognat under transporten och sedan lagrats under några dagar innan du köper den.

 

3. Mixen och balansen mellan makro-och mikronäringsämnen i din mat
Hur mycket kolhydrater, protein och fett äter du i en måltid och under dagen? Hur mycket vitaminer, mineral, aminosyror, fettsyror och fytonäring innehåller maten?

4. Livsmedelsberedning, tid och temperatur som används
Ä maten rå, marinerad, fermenterad, kokt, rökt, wokad, stekt eller bakad? Beredningen påverkar näringsvärdet, upptaget och effekten i kroppen.

5. Din mentala, emotionella och andliga inställning till måltiden
Din inställning till måltiden kan påverka hälsoeffekterna av måltiden lika mycket som dess inneboende näringsämnen. Hur du tänker och känner när du äter maten kan vara lika viktigt som maten du äter: har du en positiv intention eller sinnesstämning när du äter din måltid? Det har visat sig att den som ber för maten, välsignar maten, är tacksam för maten eller har en positiv inställning eller konversation när måltiden intas mår bättre. Att äta när du är stressad och orolig kan göra nästan lika mycket skada som nytta. Det kommer att belasta din matsmältning, ditt blodsocker och ditt immunförsvar.

6. Dina näringsbehov när du äter
Om du exempelvis har nedsatt immunförsvar – din kropp håller på att bekämpa en förkylning – kommer det att påverka dina näringsbehov och ditt näringsupptag. Kroppen kommer då att utnyttja mer zink och C-vitamin från maten för att komma över förkylningen. Maten blir din medicin eller din belastning vid sjukdom. Immunförsvaret använder mer näring när det är under attack än när det befinner sig på topp. Om du har järnbrist kommer du att ta upp mer järn från måltiden än om du inte har järnbrist. Järnet kommer att absorberas lättare och användas för att balansera ditt näringstillstånd. Är makro- och mikronäringsämnesprofilen i måltiden optimal för dina behov denna dag, vecka eller månad? Ser du mat som din första och bästa medicin? Varierar du ditt matintag beroende på ditt tillstånd och behov? Du äter kanske mera från broccolifamiljen under de veckor då du är mer östrogendominant för att hjälpa balansera ditt hormontillstånd. Du kryddar kanske gröten eller filen lite extra med kanel på grund av att det hjälper balansera ditt blodsocker.

LÄS OCKSÅ: Mindre näring i dagens grönsaker

7. Metaboliska typen
Vad är du för en metabolisk typ? Har du gjort en hårmineralanalys eller annan analys för att undersöka det? Domineras du av det sympatiska eller parasympatiska systemet? Är du en snabb eller långsam ämnesomsättare? Mår du bäst av att äta mera proteiner och fetter eller mår du bäst av att en stor del av din kost består av hälsosamma kolhydrater? Alla är inte lämpade för att äta stenålderskost, och alla är inte lämpade att bara äta vegetariskt. Du är unik och behöver livsmedel och näringsämnen som är lämpade för din genetik, bakgrund samt nuvarande och framtida kost- och näringsbehov.

 

8. Matsmältningens hastighet
Går hela resan genom matsmältningskanalen för snabbt eller för långsamt? Tar den optimala 20–26 timmar eller går det så snabbt att matsmältningen och näringsupptaget inte hinner med? Är processen för långsam för korrekt nedbrytning och absorption? Resan kan vara så trög att förstoppning blir en orsak till endotoxicitet, det vill säga självförgiftning.

9. Matsmältningsfunktioner
Har du en bra matsmältning? Undviker du vissa livsmedel för att de ”inte passar” eller att du inte tål dem? Har du brist på, eller otillräcklig produktion av pankreatin, amylas, laktas eller lipasenzymer? Matsmältningsfunktionerna avtar med åldern. Många människor har problem med livsmedel på grund av felaktig produktion av saltsyra och enzymer. De behöver kanske inta bittermedel, saltsyra eller enzymer för att förbättra din matsmältning.

LÄS OCKSÅ: Enzymer – för en fungerande matsmältning och bättre hälsa

10. pH-balansen
pH-nivåer i magsäck, tolvfingertarm, tunntarm och tjocktarm kan i hög grad påverka effekten av näringsupptaget. Att ha för högt pH-värde i magen eller för lågt pH i tolvfingertarmen kommer att kraftigt påverka hur väl du smälter proteiner och tar upp näring. Vissa mineral, som zink, är svåra att ta upp vid fel pH-värde i tunntarmen.

11. Tarmflorabalansen
Att ha tillräckligt av de vänliga tarmbakterierna i hela matsmältningskanalen är viktigt för en god tarmhälsa, ett bra immunförsvar och god näringsstatus. En hälsosam kost med tillräckligt med fiber och fermenterade grönsaker som till exempel surkål och kimchi kommer att ge näring till dina snälla tarmflorabakterier.

 

12. Överkänslighet och allergier
Många människor äter regelbundet livsmedel som de inte tål eller har en dold allergi eller överkänslighet mot. Gluten är den vanligaste allergi eller överkänslighet som många har. Många människor är allergiska eller över överkänsliga mot gluten och andra livsmedel utan att veta om det. Dessa människor kan ha olika, ibland diffusa symtom och lider ofta av så kallat "läckande tarm". En läckande tarm kan skapas bland annat av kända eller dolda födoämnen som irriterar tarmslemhinnorna. En läckande tarm släpper igenom skadliga mikrober och andra ämnen in i blodomloppet. Dessa kan sedan belasta levern och orsaka sjukdom. De skadliga ämnen kan även försämra upptaget av de näringsämnen som behöver tas upp av tarmslemhinnorna. Det är viktigt för en bra matsmältning och hälsa att du inte äter mat du inte tål och att du behåller friska mag- och tarmslemhinnor.

En näringsterapeut kan rekommendera analyser som kan hjälpa till att avslöja dolda överkänsligheter samt ge råd om hur man lägger upp en kost för att minimera problem och symtom från mat man inte tål. Det finns även en hemsida: Glutenspecialisten.se, som ger extra bra information om gluten samt hänvisning till terapeuter som glutenspecialister samt som kan hjälpa till med andra matsmältningsproblem.

Av Peter Wilhelmsson, näringsmedicinare - Näringsmedicinska terapeutförbundet (NMTF)

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".