Emilia Arvidsson vill sprida klimatglädje

Journalisten Emilia Arvidsson har skrivit boken ”Klimatglädje”, med den vill hon inspirera sina läsare att skapa förändringar i livet som gynnar klimatet och att göra det med nyfikenhet och en känsla av att livet faktiskt kan bli bättre.

Det finns mycket att vinna på att vara klimatsmart, inte minst för hälsans skull menar Emilia Arvidsson. Mer klimatsmart mat kan hålla oss friska, klimatsmarta resvanor kan öka vardagsmotionen och mer koll på maten så att vi inte skapar matsvinn gör att vi sparar både pengar och utsläpp. I boken ”Klimatglädje” har Emilia valt ett positivt fokus, och ställer sig frågan vad det är vi vinner.
– Jag skriver också om vad livskvalitet skulle kunna vara, i en klimatsmart värld.

Hur hanterar du att så många lever i förnekelse och struntar i konsekvenserna av sitt agerande?
– Jag kan inte ta på mig andras ageranden eller okunskap, det jag däremot kan göra är att prata mycket om klimatet, inspirera och visa på att ett annat typ av liv är minst lika bra. Jag lyssnar gärna på andra men är också redo att visa på klimatfrågans allvar.
Enligt Emilia är det viktigt att visa på exempel på hur man till exempel gör för att ta bättre beslut kring exempelvis mat, transport och konsumtion. Det är inte alltid det lättaste, det gäller att hitta det vi har gemensamt, istället för att dela upp oss i olika läger menar hon.

LÄS OCKSÅ: Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem

Om man ska tro forskarna och de som varnar för en förstående klimatkatastrof behöver vi ändra vårt konsumtionsmönster nu. Vad är det största hindret?
– Det största hindret är att politiken är alldeles för mesig, vi behöver ta krafttag med tydliga ställningstaganden för klimatet, med styrmedel och även lagar. Vi kan inte tro på den ”goda viljan” hos människor, klimatfrågan är för många alldeles för komplex att ta till sig. Därför måste politikerna visa på ledarskap. En del av oss behöver få en personlig relation till klimatet, för vissa är det genom ett genuint klimatintresse, medan andra får styras genom plånboken. Kostar det, då förändrar vi våra beteenden, tror Emilia.

I din bok skriver du att vi behöver styras upp av politik. Vad behöver vi kräva av politikerna och vad behöver ske?
– Jag är inte rätt person att fråga om exakta ageranden, men ett exempel är att vi behöver få fler incitament att ta tåget och ställa bilen. En annan är att underlätta för företag med hållbara affärsmodeller. Emilia föreslår till exempel att man beskattar materialflöden så att det blir dyrare att skapa nytt och istället billigare att ha cirkulära modeller, där man återanvänder resurser som en gång redan tagits ut. Hon tror också att arbetsplatser kan påverka sina anställda.
– I min kommun Haninge skulle jag vilja ha större möjlighet att låna bil de få gånger jag använder en, men det finns bara en bilpool och den ligger rätt långt ifrån var jag bor. Paradoxalt nog finns det jättemånga bilpooler i centrum av Stockholm, där kollektivtrafiken är fullt utvecklat.

Se upp med konsumtionsfällan
I boken skriver Emilia om konsumtionsfällan. Enligt henne behöver vi lyfta blicken, och ställa oss frågor såsom ”vad är meningen med mitt liv?” Är det våra relationer vi kommer minnas vid livets slut, eller är det våra otaliga shoppingrundor?
– Marknaden har allt för länge fått diktera vad som är ett ”gott liv” menar Emilia som anser att det är dags att vi synar den bilden och förstår att livskvalitet kan vara så mycket mer än att handla sig igenom livet.
– Jag tror att en del av fällan är att vi hela tiden exponeras för olika budskap, något som experten Cecilia Solér också säger i min bok. Hon menade på att konsumenten kan verka duperad, men att vi inte kan lasta hen för det, att det är starka krafter.

LÄS OCKSÅ: Nya trenden: så skapar du en “capsule wardrobe”

Vad innebär en hälsosam och hållbar konsumtion enligt dig?
– Jag tror att vi kan lösa våra behov på alternativa sätt. Det kan vara att dela saker med grannen, låna kläder från kompisen och också själv låna ut, skaffa sig en klädkompis. Jag hyr själv kläder delar av året, när jag är ute och föreläser kan det vara roligt att förnya sig, men inte genom att köpa nya kläder utan snarare lösa sin önskan om att vara fin genom att titta på cirkulära alternativ.
En hälsosam konsumtion är också hur vi förhåller oss till vår omvärld förklarar Emilia och nämner att en del av den händer i sociala medier, vi behöver vara vaksamma över vad vi exponeras för menar hon.
– Själv tycker jag det är oroväckande att så många utsätts för reklam, där deras idoler postar produkter och tjänster som berättar att ”om du köper det här, så blir ditt liv så mycket bättre”. Det finns också ett initiativ som jag är med och stödjer som heter #whitemonday där företag med cirkulära affärsmodeller har anslutit sig.
Emilia poängterar att det faktiskt finns företag som har ett gott uppsåt med klimatet involverat i sitt affärstänk.

Vi behöver lära oss konsumera på rätt sått
– Nästan allt vi gör har med konsumtion att göra, säger Emilia.
Att handla mat är också konsumtion förklarar hon och trycker på att något vi med fördel kan dra ned på är vår klädkonsumtion. Vi köper cirka 14 kilo per person och år, varav sju kilo sen hamnar i soporna, berättar Emilia,
– Vi kan konsumera, men på rätt sätt, mer klimatsmart. När vi ställer om och handlar från företag som hyr ut kan samma produkt säljas flera gånger om. Vi behöver helt enkelt fundera på vad vår plånbok stödjer. Bland annat genom att lägga en större andel av vår lön på bra producerad mat.
Emma påminner också om att en del av konsumtionen finansieras av lån.
– Vore det inte bättre att fler blev skuldfria? Det kan också vara så att våra livsstilar, med mycket konsumtion, driver på stress och gör oss sjuka i viss mån. Det finns forskning som visar att materialism inte är bra för oss. En minskad hets kring konsumtion skulle i teorin kanske minska kostnader för samhället.

LÄS OCKSÅ: Från och med idag lever vi över våra tillgångar

I boken beskriver du ditt eget köpstopp, vad ledde fram till det?
– För mig var det först en rolig grej att göra, men det kom mer ut av det. Efter ungefär ett halvår blev jag mer uppmärksam på vad jag lägger min tid på och vilka resurser som går åt vid nyproduktion. Jag såg också generellt att människor tycks sakna tid, men att de minskade sin tid ännu mer genom att konsumera mycket och ofta. Jag brukar tänka att jag ”köper” loss tid genom att skapa mig en buffert, där jag kan göra uttag för mat och hyra om jag vill vara ledig.
För ett drygt år sedan fick Emilia också ett starkt intresse för klimatet, hon erkänner villigt att hon fortfarande är novis men menar det är viktigt att ta hänsyn till gränserna för vad planeten klarar.
– Det finns mening i att lämna något gott efter sig. Så, från att det var en rolig utmaning så blev det en hjärtefråga och det är också det som mitt första kapitel i boken handlar om, köpfriheten.

Hur har det påverkat dig? Hur förhåller du dig till att handla saker idag?
– Det har förändrat mig i grunden och det är också därför jag har valt att utmana mig på sju områden till, för klimatets skull säger Emilia och fortsätter:
– Jag blev helt enkelt miljömedveten på köpet. Och det ger mig väldigt mycket mening. Idag är jag väldigt sällan i butiker och jag försöker lösa mina behov på ett alternativt sätt säger Emma och berättar att hon lyckades jag få ihop alla vinterkläder till sin son för några få hundralappar genom att välja att handla second hand eller via Facebook. Senaste mobilen var återtillverkad och datorn lagade maken genom att ordna en ny hårddisk.
– För mig är det lite av en sport att värna om de saker jag har.

Av Nina Törmark