Erik Hörstadius: ”Så blir en tjockis en permanent-smalis”

”Hunger och energilöshet accepteras som bantarens nödvändiga följeslagare. Genom en stark viljeinsats förväntas man härda ut.”
När Erik Hörstadius vann ”Biggest Loser VIP ” 2018 gick han gick ner 35 kilo på mindre än fyra månader och sänkte sin metabola ålder från 70 till 40 år.
I sin krönika beskriver han hur man genom ett fokusskifte kan kortsluta systemet – och gå ner i vikt utan att behöva plåga sig.

Det är både sympatiskt och lite sorgligt att en bok som ”Slutbantat” av överviktsforskaren Erik Hemmingsson sålt så bra. Sympatiskt, eftersom Hemmingsson övertygande visar hur svårt det faktiskt är att långsiktigt banta ner sig. Bantaren drabbas nämligen av både högre hunger och lägre förbränning. De smalisar som tror att tjockisar bara är soffpotatisar med dålig karaktär, blir förhoppningsvis mer toleranta av boken.

Vad gör då bokens framgång sorglig? Jo, att den erbjuder så lite i form av lösning. Resonemangen landar i att önskad målvikt aldrig kommer att nås. Bara någon enstaka procent blir permanent-smalisar, och det till priset av en superasketisk livsstil, med upp emot två timmars hård träning per dag.

LÄS OCKSÅ: Sömnbrist påverkar våra tarmbakterier – och kan leda till övervikt

Finns då inget hopp för oss icke-asketiska tjockisar? Jo, jag menar att det faktiskt gör det. Under förutsättning att vi överger konceptet kaloriräkning, den länge totaldominerande modellen inom ”det bantningsindustriella komplexet”. ”Ät mindre och rör på dig mer”, lyder det eviga mantrat. Maten ska vägas och mätas, och fettrika livsmedel ratas. Hunger och energilöshet accepteras som bantarens nödvändiga följeslagare. Genom en stark viljeinsats förväntas man härda ut. Tyvärr medför kroppens viktförsvar att vågen snart pekar upp igen.

Går det då inte att kortsluta systemet? Jo, bevisen hopar sig för att detta är möjligt. Framgångshistorierna inom LCHF (lågkolhydratkost) och den liknande dietregimen ketogen kost är närmast oändliga. Och i höstas kunde jag och mina medtjockisar i ”Biggest Loser VIP” visa på kraften i det nya paradigmet.

Själv tappade jag 23 kilo på fem veckor! Utan hunger-cravings, hela tiden med glad, hög energi. Vissa kilon var vatten, men långt över tio kilo var ren fettförlust. Detta åstadkom jag genom ett fokusskifte från MÄNGDEN kalorier till TYPEN kalorier. Olika kalorier beter sig olika i kroppen. Till exempel triggas det fettinlagrande hormonet insulin av kolhydrater, särskilt de fiberlösa. Medan fett inte har den effekten. Och när insulinet är lågt, har kroppen lätt att bränna fett. Inte bara fettet i maten, utan också de egna fettreserverna. Kroppen slipper ”kaloribantarens” svälttillstånd, eftersom den äter 24/7 från ”det inre skafferiet”!

I en trivial mening är det förstås fortfarande sant att kalorier ut måste överstiga kalorier in. Men genom att vända på kostpyramiden och glida in i fettdrift, blir detta en enkel match. Särskilt när ketosen kickat in, alltså det tillstånd då levern producerar ketonkroppar. Dessa är extrapotenta fettmolekyler som är utmärkt bränsle i både muskelmitokondrierna och hjärnan.

Ett sätt att snabba på omställningen till ketos är att fasta. Jag avser då både korttidsfastor på 16–24 timmar och de längre. Vi snackar nu extrem vapenkraft mot fläsket! Fasta plus en längre daglig promenad trollar bort runt fyra hekto späck per dygn! (2 500–3 000 kalorier.) Nästan tre kilo i veckan.

LÄS OCKSÅ: Fasta – en rivstart för nya sundare vanor

Men tappar man inte muskler? Nej, studier visar att kroppen prioriterar fettreserverna som bränsle, inte muskelprotein.
Alltså: håll insulinet lågt! Så blir du en vinnare i viktkampen. Och har du typ 2-diabetes kanske du till och med kommer att kunna upphöra med dina insulinsprutor. På vårt Tjockis-slott lyckades Carl-Jan Granqvist med detta.

Finns det då inga förlorare i det här scenariot? Jo, då. Dels de livsmedelsföretag som har mycket högre marginaler på smakmanipulerade hel- och halvfabrikat än på fräscha råvaror. Dels de bantnings- och läkemedelsföretag som vill att du ska köpa mediciner och tillskott och medlemsabonnemang istället för att göra något så enkelt och ”gratis” som att rata skräpmat och ibland hoppa över måltider.

LÄS OCKSÅ: Återhållsam diet kan ge ett längre liv

Särskilt mycket forskningsresurser kommer därför inte att sättas in för att utvärdera effekterna av denna hormonellt baserade syn på bantning. De stora pengarna sätts ju in där stora pengar är att tjäna. En nåd att stilla bedja om, är därför att Livsmedelsverket och dietister och läkare och andra aktörer på folkhälsans område tar till sig av den kunskap och den erfarenhetsmassa som nu växer fram i rasande fart.

Att man länge haft fel och predikat dumheter, får ju inte rättfärdiga att man av rena prestigeskäl vägrar byta ståndpunkt.

Av Erik Hörstadius, journalist och samhällsdebattör

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!