överviktig man med stor mage, linne och ölglas

40 det nya 60 – när det gäller vår befolknings kroppsvikt

Vår befolkning blir allt fetare – men allra fetast är männen.
Dagens 40-åringar väger betydligt mer och har högre BMI än dagens 60-åringar gjorde när de var lika gamla. 
Det visar siffror från Västerbottens hälsoundersökning.

Vi blir allt mer överviktiga och ökningen sker i en dramatisk takt, konstaterar Västerbottens hälsoundersökning, VHU, som pågått sedan 1990. Hittills har 120 000 personer deltagit vid 40, 50 och 60 års ålder. Och skillnaderna mellan generationerna är stora, visar undersökningen.

► Läs också: Sömnbrist påverkar våra tarmbakterier – kan leda till övervikt

 

"Övervikt redan vid 40 års ålder"
Margareta Norberg är docent i allmänmedicin och epidemiologi vid Umeå universitet och koordinator för VHU.
– I dag har man mycket övervikt redan vid 40 års ålder. Det händer mycket redan i tidig ålder, säger hon till Aftonbladet.

Högt snitt-BMI för män och kvinnor
Mellan åren 1991 och 2015 ökade mäns BMI (Body Mass Index) med i snitt två enheter medan BMI hos kvinnor ökade med "bara" 1,4 enheter. Och snittet för mäns BMI är högre generellt. I snitt ligger män på  27,4 och kvinnor på 26,3 BMI-enheter. Man brukar säga att gränsen för övervikt går vid 25.

► Läs också: Ny forskning: Kött har samma effekt som socker på vikten

Unga män störst
Undersökningen visar att BMI-kurvans utveckling är betydligt brantare för 40-åringarna än 60-åringarna - och särskilt syns generationsskillnaderna hos männen.
Dagens 40-åriga män är större och har högre BMI än vad 60-åriga män hade 1991, alltså när de var i samma ålder.
Skillnaderna mellan olika kvinnogenerationer är inte lika stora.

 

"Stora konsekvenser för folkhälsan"
Fetma och övervikt ökar risken för en mängd allvarliga och även livshotande sjukdomar, som typ 2-diabetes, hjärtkärlsjukdomar och cancer.
– På befolkningsnivå får det här mycket stora konsekvenser för folkhälsan, säger Margareta Norberg.
Och utvecklingen är inte specifik för Västerbotten. Det ser likartat ut i hela landet, berättar Margareta Norberg för Aftonbladet.

Utbildningsnivå och inkomst avgörande
Men – det finns en komponent som verkar vara lika med ett lägre BMI och en bättre vikt, över hela landet: Socioekonomiska förhållanden, det vill säga saker utbildningsnivå och inkomst.
Ju kortare utbildning och lägre inkomst desto högre BMI.

► Läs också: Utbildning – en viktig faktor bakom livslängd

 

Rör oss för lite och äter sämre
Varför vi blir tyngre med åren har att göra med levnadsvanor, berättar Margareta Norberg.
–Förut ökade man inte i vikt med åren på det viset som man gör i dag, säger hon och berättar att det till störst del beror på hur mycket vi rör på oss och vad vi äter.
– Man tar in mer energi än man förbrukar. Det går så smygande att det knappt märks. Det är små saker som bidrar. De kan röra sig om en halv bulle extra per dag.

"Behövs också samhällsförändringar och åtgärder på samhällsnivå"
Råden för att försöka undvika viktuppgång lyder likt följande:
Rör dig dagligen. En rask promenad på 30 minuter kan räcka. Fysisk aktivitet påverkar insulinkänsligheten, men effekten varar bara ett dygn.
Låt bli tobak och undvik långvarigt stillasittande, ät hälsosamt enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.
– Men det är inte bara individens ansvar. Det behövs också samhällsförändringar och åtgärder på samhällsnivå, så att det blir lättare att göra de hälsosamma valen. Det är det absolut viktigaste, säger Margareta Norberg till Aftonbladet.

 Läs också: Lite småfet? Här är bästa knepen för att rivstarta formen

Av Redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.