Alla har väl hört att det är hälsosamt att vistas i naturen. Men även om vi ”vet” att det är bra och kan känna att vi mår bättre är det först på senare år som vi tack vare vetenskapen börjat förstå varför.
Det borde kanske egentligen inte krävas forskning för att vi ska förstå att vi mår bra av att vistas i skog och mark, för även om många av oss vuxit upp i stadsmiljö är det inte den som är vår naturliga hemvist. Människan är lika mycket en del av naturen som vilken myra eller hare som helst men de miljöer vi skapat åt oss själva skiljer sig väsentligt från vad vi ursprungligen kommer ifrån. Kanske är det en orsak till den ökande ohälsan. Vi frågar Eva Sanner, psykosyntesterapeut och författare till ett antal hälsoböcker. Eva kom nyligen ut med boken ”Naturens hemlighet” där hon bland annat skriver om de senaste rönen som styrker hälsoeffekterna av en mer naturnära livsstil, men även om ekopsykologi – en gren inom psykologin som fokuserar på vårt förhållande till naturen.
Bättre samspel och empati
Ett stort problem idag är bristen på anknytning till naturen anser Eva.
– Vi blir rotlösa om vi inte har det.
Den psykologiska kopplingen till naturen är väldigt viktig menar Eva, som förklarar att många urfolk har ceremonier som förstärker den men att det är något vår kultur har tappat bort på vägen. Den bristen på anknytning kan även förklara hur vi förhåller oss till miljön.
– Eftersom vi inte har någon relation till naturen har den blivit något vi kan utnyttja, säger Eva som menar att vi behöver återskapa vår relation till naturen för att göra de förändringar som krävs för att mota en hotande klimatkris.
Eva förklarar klimatförnekelsen med att vi har djupa psykologiska försvarsmekanismer som gör att vi hellre tror att det är fel på de fakta som presenteras än ändrar vårt beteende.
– Det rör sig om starka och primitiva krafter i vårt psyke.
Många tror att en mer miljövänlig livsstil innebär att vi måste backa i utvecklingen och leva ett tråkigt liv. Eva ville skriva en bok som visar vad det istället kan tillföra att ha en nära relation till naturen.
– Har vi det fattar vi andra beslut, tror jag.
LÄS OCKSÅ: Leilas 10 hälsofavoriter
Skogen är vårt hem
När vi kommer ut i skogen kommer vi hem till vårt naturliga habitat vilket i sig har en välgörande effekt menar Eva.
– Vår hjärna och våra sinnesorgan är utvecklade i samspel med levande natur.
Eva menar att då vi mår så bra av att vistas i naturen är det också rimligt att anta att vi mår dåligt när vi avskärmas från den.
– Det finns en anledning att vi ska vara ute.
Det har förskoleformen ”I ur och skur” vars verksamhet syftar till att barn ska vara ute en stor del av dagen oavsett väder, tagit fasta på. Något som måste anses lyckat då barn som vistas i naturen utvecklar bättre samspel och större empati, berättar Eva.
LÄS OCKSÅ: Tid i skogen gör att vi mår bättre – och minskar risken för sjukdomar
Skogen erbjuder vaken vila
I skogen har vi en annan sorts uppmärksamhet än när vi exempelvis sitter framför en dator och jobbar. När vi hela tiden fokuserar blir hjärnan till slut trött och om vi inte återhämtar oss riskerar vi bli utmattade förklarar Eva. Medan vi i naturen har en mer avslappnad och ofokuserad uppmärksamhet.
– Vi tar emot intryck som vi inte behöver göra något med, vi kan bara ta in det och vara med det.
Det rör sig om en annan sorts intryck än i stan eller på jobbet, intryck som inte kräver något av oss utan istället erbjuder en slags vaken vila som ger hjärnan en chans att återhämta sig.
– Vi kanske undrar vad det var för fågel men vi behöver inte svara på fågelns sms, säger Eva skämtsamt.
Hon framhåller även värdet av att tillåta sig att följa naturens cykler och utnyttja den mörka årstiden till vila och reflektion.
LÄS OCKSÅ: “Därför valde jag att flytta ut i skogen”
Vi har tämjt oss själva
Vi har inte bara fjärmat oss från naturen, vi har även domesticerats menar Eva som skriver i boken att vi inte bara tämjt djur, vi har även tämjt oss själva och stängt in oss i slutna miljöer, bakom staket och i städer.
– Vi får allt mindre kontakt med den vilda naturen och den vilda naturen i oss.
Det kan ge direkt fysionomiska konsekvenser tror Eva som förklarar att tama djur har mindre hjärna än sina vilda släktingar, som exempel nämner hon getter och hönor.
– De får inte lika mycket stimuli och behöver inte ha så stor hjärna.
Hon är därför inte så säker på att vi nödvändigtvis är så mycket smartare än våra förfäder, vilket vi har en benägenhet att tro, utan leker i boken med tanken att det kanske förhåller sig tvärtom.
Allt eftersom Eva satt sig in i ämnet har hon blivit mer och mer övertygad om att naturen sitter inne med lösningen på många av våra problem både vad gäller hur vi känner oss hur smarta och friska vi är.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Eva Sanner är journalist inom området hälsa och personlig utveckling sedan mer än tjugo år, bland annat som redaktionschef för tidningen Hälsa. Hon har gett ut flera väl mottagna böcker i olika ämnen, framför allt kärlek och intimitet. Hon är diplomerad psykosyntesterapeut och har lång erfarenhet av terapi med individer, par och grupper samt en ettårig utbildning i ekopsykologi. Eva driver en privat mottagning i Göteborg och bor på landet där hon njuter av odling, natur och tid för sitt författarskap.
Aktuell med boken: ”Naturens hemlighet”