Vår syn på fett har förändrats. Sedan 1800-talet och fram till för bara ett par år sedan har fett haft en dålig klang i mångas öron. Fett har varit farligt, associationerna har varit att man insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar samt att man blir tjock av fett. Idag är associationerna några helt andra. Fett är nyttigt. Det är nu bra för hjärta och kärl men även för hjärna, ögon, leder och det hjälper oss dessutom att hålla formen.
Vad är det då som har förändrats? Det är inte vi människor. Vår DNAs spontana mutationshastighet har beräknats vara 0,5 procent per miljon år, med andra ord så har inte våra gener förändrats avsevärt sedan vår genetiska profil etablerades för cirka 40 000 år sedan. De ärftliga faktorerna är därför i stort sett de samma. Vad som däremot har förändrats är den näring vi stoppar i oss samt den miljö vi lever i.
Magert kött och frukt
Vi härstammar från en bakgrund där kosten bestod av magert kött, mycket fisk, skaldjur, grönsaker, frukter, bär och nötter. En kost betydligt mer rik på probiotika, antioxidanter och omega-3 än den kost vi äter idag. I västvärlden idag ser man att, utöver den minskade konsumtionen av probiotika, antioxidanter och omega-3, konsumerar vi allt mer mättat fett, transfett och omega-6. Fett som i stora mängder varken gynnar vår hälsa eller figur och som dessutom har lett till fettets dåliga rykte. Detta håller på att förändras, idag bygger hela dietprogram på högt intag av fett och protein samtidigt som man nu istället stryper intaget av kolhydrater. Det är bra, vi behöver fett. Våra kroppar är till stor del uppbyggt av fett, 35-40 procent av kroppens torrvikt utgörs av fett medan hjärnans torrvikt utgörs av hela 60 procent fett. Det behöver underhållas, med intag av rätt sorts fett i rätt mängder.
Vid graviditet
Behovet av fett ser dock lite olika ut beroende på var i livet vi befinner oss. Vår hjärna börjar utvecklas under den femte till och med den tionde graviditetsveckan. Forskning visar att inlagring av fleromättade fettsyror är stor före den 25:e graviditetsveckan. Från och med den 28:e veckan växer barnets hjärna enormt och omfånget ökar kraftigt. Under den tillväxten sker en stor inlagring av omega-3-fettsyran DHA samt omega-6-fettsyran AA. Dessa fettsyror är de vanligast förekommande i våra hjärnor.
Fettsyrorna DHA och AA
DHA är även väldigt avgörande för utvecklingen av stavarna och tapparna i ögats näthinna. Omega-3-fettsyran EPA har även den en avgörande betydelse, då den reglerar omsättningen av fettsyror så som DHA och AA. Fettsyran DHA kan även relativt lätt bildas i kroppen från EPA, dock inte lika lätt innan två års ålder. Därför rekommenderas gravida, ammande och barn upp till två år att äta kosttillskott rikt på fettsyrorna DHA samt AA. Tillskottet får gärna innehålla EPA också, men större andel DHA som till exempel i Mumomega.
100 miljarder hjärnceller vid födsel
Vår hjärna innehar flest hjärnceller precis efter födsel: då är de cirka 100 miljarder. Trots det är hjärnan långt ifrån färdigutvecklad. Hjärnans utveckling fortgår ända fram till slutet av puberteten vilket förklarar det otroliga behovet av tillförsel av rätt sorts fett under barn- och ungdomsåren. Flera studier har visat att det finns en koppling mellan ett lågt intag av omega-3 fettsyror och tillstånd som dyslexi, dyspraxi, ADHD/DAMP och autism. Det är då främst intag av omega-3-fettsyran EPA som visats vara mest effektiv.
Dyslexi och ADHD
Oxford-durham studien, en studie gjord på 117 barn med diagnosen DCD (utvecklingsstörning av koordinationsförmågan) samt symptom för dyslexi och ADHD bekräftar omega-3 fettsyrornas effekt. Den placebokontrollerade studien visade att de barn som intagit kosttillskottet Eye Q i tre månader uppnått en förbättring i form av en minskning från 74,7 till 58,1 på en ADHD-skala, en skala som inkluderar 52 enskilda tester.
De största effekterna sågs i tester gällande ouppmärksamhet, rastlöshet/impulsivitet, hyperaktivitet, koncentration samt läs- och skrivsvårigheter. De barnen som ingick i placebogruppen visade ingen förbättring. Studien fortsatte i ytterligare tre månader, men under dessa månader intog samtliga barn Eye Q. De barn som tidigare ingått i placebogruppen visade efter tre månader med Eye Q samma utveckling som den grupp som från början intagit Eye Q. Den grupp med barn som ätit Eye Q i sammanlagt sex månader visade nu ytterligare förbättringar, nu från 58,1 till 52 på en ADHD-skala.
Bättre sömn
Utöver omega-3-fettsyrornas effekt vid tillstånd som dyslexi, dyspraxi, ADHD/DAMP och autism har de även visats sig betydelsefulla vid sjukdomar som fetma och astma. Små barn som har problem med sömnen kan få en bättre sömn med ett omega-3-tillskott. Barn och ungdomar rekommenderas ett kosttillskott rikt på omega-3-fettsyran EPA, exempelvis Eye Q.
Friskt hjärta
Vi behöver en ständig tillförsel av rätt sorts fett, även i vuxen ålder. När vi blir äldre spelar omega-3-fettsyrorna en avgörande roll för ett friskt hjärta och friska kärl. Fettsyrorna har en skyddande effekt mot åderförkalkning, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt. Fettsyrorna bidrar även till ökad elasticitet i våra blodkärl och ett lägre blodtryck. Kolesterolvärdena påverkas också av vilket fett vi väljer. Vårt konsumerande av fel sorts fett har lett till att hjärt- och kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. I Sverige står hjärt- och kärlsjukdom för 40-50 procent av alla dödsfall.
Inflammationsbenägna i väst
Omega-3-fettsyrorna har också en effekt på inflammatoriska tillstånd i kroppen, något man ofta får ta del av när man är lite äldre. De omega-6-fettsyror som vi svenskar är så bra på att konsumera bidrar till bildandet av inflammatoriska ämnen i kroppen. Detta samtidigt som omega-3-fettsyrorna som vi inte är lika bra på att konsumera bidrar till bildandet av antiinflammatoriska ämnen i kroppen. I Sverige äter vi oss med andra ord mer inflammationsbenägna. Detta spelar en avgörande roll vid inflammatoriska sjukdomar så som artros, reumatism, psoriasis, sjögrens syndrom och astma. Så för din egen skull, ät omega-3.
Av Johanna Gustafsson