Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär, enligt en sammanställning som Folkhälsomyndigheten har gjort.
Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.
Viktigt att stärka skolan
Enligt myndigheten kan bland annat brister i skolan och en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden vara bidragande orsaker. Myndigheten bedömer därför att skolan behöver stärkas. Tidigare har både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen fört fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Att stärka skolresultaten skulle ge framtida möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa menar man från myndighetshåll. Några områden utöver skolan som undersökts är utmaningar på arbetsmarknaden, familjerelationer och skillnader i socioekonomiska villkor.
Sämre prestationer
Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress ses som tecken på att skolan fungerar sämre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Och man lyfter fram att skolan genomgått stora förändringar sedan 1990-talets början och nämner bland annat friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem som exempel. Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. En sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som Folkhälsomyndigheten gjort tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.
LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet
Nya utmaningar på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete och många känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten menar att det är troligt att även yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, skriver myndigheten.
LÄS OCKSÅ: En tuff start i livet påverkar barns hälsa
Relationer inom familjen
Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks däremot inte ha någon påverkan på utvecklingen. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Och enligt en sammanställning som Folkhälsomyndighetens gjort av den vetenskapliga litteraturen minskar det risken för att barn ska utveckla psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är dock vanligare bland de som har svårt för att prata med föräldrarna om sina bekymmer. Även om det inte har skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet.
LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa
Skillnader i socioekonomiska villkor
Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ställt ekonomiskt, jämfört med de som uppger att de har det bra ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart på vilket sätt relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa, skriver myndigheten.
Internet och datorer
Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.
Av redaktionen
Källa: Folkhälsomyndigheten
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!