Förlossningsskada som drabbar en av tio kan bli diagnos

Blir du biten av en alligator eller får en ovanlig hudåtkomma finns en diagnos – men inte om du råkar ut för en levatorskada vid förlossning – vilket drabbar omkring en av tio kvinnor.
Men nu kan det bli ändring på det.

Förlossningsskador. Ett bortglömt och bortprioriterat område där det fortfarande finns flera allvarliga kunskapsluckor.
Exempelvis finns det diagnoskoder för alligatorbett, ovanliga hudåkommor och ett stort antal diagnoskoder bara för ögat i Socialstyrelsens förteckning över olika skador, sjukdomar och hälsoproblem. Däremot finns ingen diagnoskod för levatorskador, trots att forskning tyder på att så många som tio procent av alla kvinnor som föder vaginalt i Sverige drabbas av en levatorskada.

Läs också: Nu avråds gravida från att dricka ingefärashots

Saknas tillräckligt med kunskap
Bristningar i mellangården syns utanpå och kan åtgärdas direkt efter förlossning. Inre bristningar kan missas om man inte undersöker vävnaderna noggrant. Skador på levatormuskulaturen, vilket är muskler som håller uppe hela underlivet och bäckenbotten, och som kan slitas av från sitt fäste mot pubisbenet, är dock svåra att se eller känna i akutskedet.

Dessutom finns inte tillräcklig kompetens hos vårdpersonalen.
I en granskning som Vårdfokus nyligen gjorde var det fyra av tio barnmorskor som svarade ”nej eller vet ej” på frågan om de har relevant kunskap om hur levatormusklerna fäster och fungerar.
– Hos kvinnor har det varit liksom ’ja det är lite trasigt där, det var nått som gick sönder’. För mig är det här en jätteviktig principiell sak, att man ska värdera vulva och vagina till att vara superviktiga organ för människor som kommer att ha långvariga konsekvenser, säger Eva Uustal, överläkare på kvinnokliniken i Linköping till SvD, och som länge försökt få till en förändring av diagnoskoderna.

Läs också: Vill du bli gravid? Testa fertilitetsyoga!

Täppa till kunskapsluckor
För att täppa till kunskapsluckor och för att kvinnors förlossningsskador ska kunna förebyggas, diagnostiseras och behandlas effektivare har nu SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, på uppdrag av regeringen, sammanställt en rapport.

Där har man gjort prioriteringar för den viktigaste forskningen inom fem områden – diagnostik, prevention, behandling av grad 2 respektive grad 3–4-bristningar samt behandlingar av skador på levatormuskeln.

Läs också: Avgaser kan orsaka för tidig födsel

Prioritera rätt typ av forskning
Genom att samla kvinnor som själva fått skador efter förlossning och personal inom företrädare för förlossningsvårdens olika professioner har man undersökt vad de tycker är viktigast, för att ta reda på vilken typ av forskning de drabbade och även vårdpersonalen vill prioritera.
– Det har varit både kvinnor med egna erfarenheter av förlossningsskador och vårdpersonal, till exempel barnmorskor, läkare och fysioterapeuter. Många har uttryckt hur positivt det har varit att få chans att få lyfta fram vad de själva anser som viktigast, säger Karin Rydin, en av projektledarna vid SBU, i ett pressmeddelande.

Finns nu med som förslag på diagnos
Nu har också Socialstyrelsen, på uppmaning av Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG), kommit med några förslag till förändringar i det Medicinska födelseregistret – och där finns bland annat levatorskada med som diagnos för första gången.
Nu ska förslaget ut på remiss och kan börja gälla tidigast från första januari nästa år, enligt Socialstyrelsen.

Källor: Vårdfokus och Svenska Dagbladet

Av Tina Harr