Forskare: ”Magnesium räddar liv”

Felaktig kost och omfattande medicinering gör att magnesiumbrist är en av de vanligaste näringsbristerna i Sverige. Bristen orsakar både nedsatt mental förmåga och hjärt- och kärlsjukdomar. Forskaren och magnesiumexperten Jürgen Vormann förklarar vikten av kroppens ”anti-stress-mineral”.

Brist på magnesium är den näst vanligaste näringsbristen i västvärlden. Bara brist på vitamin D är vanligare. Forskaren Jürgen Vormann är nutritionist och professor i biokemi och sedan många år engagerad inom magnesiumforskning, bland annat som ordförande för det tyska förbundet för magnesiumforskning.
– I Tyskland uppskattar man att en tredjedel av befolkningen har magnesiumbrist, berättar Vormann. Jag skulle gissa att siffrorna för Sverige är liknande, eftersom vi lever på ungefär samma sätt.

Kost och mediciner bakom brist

Den utbredda magnesiumbristen beror främst på två orsaker. Dels äter många en kost som innehåller för lite magnesiumrika livsmedel. För lite fullkornsprodukter, grönsaker, nötter och frön gör att vårt magnesiumintag blir alltför lågt. Den andra orsaken är att alla mediciner som påverkar levern – det vill säga en hel del vanliga mediciner – också inverkar negativt på magnesiumupptaget, säger Vormann.
– Alla som medicineras mot diabetes eller med diuretika mot högt blodtryck, har exempelvis ett större behov av maganesium. Läkare idag är generellt dåliga på att informera sina patienter om det, anser jag, säger Vormann.

LÄS OCKSÅ: Magnesium kan minska risken för cancer i bukspottskörteln

Behövs för energin

Jürgen Vormann kallar magnesium för en extremt viktig mineral. Hundratals av kroppens enzymer är beroende av tillräcklig tillgång på magnesium. Det gör också att det är svårt att prata om ”de typiska symptomen” för magnesiumbrist. Magnesiumbrist påverkar samtliga celler i kroppen.

– Magnesiums kanske allra viktigaste funktion är kanske dess inblandning i cellernas energiproduktion. Magnesium samarbetar tätt med ATP, alltså cellernas lagrade energi. Det betyder att magnesium är involverat i alla processer i kroppen där kroppen använder energi som i alla muskelrörelser och alla nervimpulser.

Hjälper hjärtat

Vårt hjärta är en stark muskel som kräver energi dygnet runt. Därför är magnesiumkoncentrationen i hjärtat hög. En av de allvarligaste effekterna av magesiumbrist är därför hjärtarytmi och andra förändringar i hjärt- och kärlsystemet.
– Det finns stora epidemiologiska studier som har påvisat en koppling mellan plötslig hjärtdöd och låga magnesiumnivåer i kroppen, säger Jürgen Vormann. Därför kan man säga med säkerhet att magnesium räddar liv!

Magnesium är också viktigt för våra mentala funktioner. Bland de första symptomen på magnesiumbrist finns ett flertal som försämrar våra mentala förmågor. Bristsymptom är till exempel förvirring, apati, irritabilitet, dåligt minne och försämrad inlärningsförmåga. Tillräckliga magnesiumnivåer har visats skydda mot både depression och ADHD.
– Magnesium är viktigt för hela det centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen, säger Vormann. Dessutom ingår magnesium i flera av hjärnans signalsubstanser. Det behövs helt enkelt magnesium för att hjärnan och kroppens signalsystem ska fungera som det ska!

Lugnande effekt

Att magnesium är centralt för kroppens energianvändning betyder dock inte att magnesium är uppiggande. Tvärt om lugnar magnesium ner kroppen. Magnesium är så kallad antagonist till det muskelaktiverande ämnet kalcium. Medan kalcium gör att vi kan aktivera en muskel gör magnesium att muskeln kan slappna av. Har vi för lite magnesium i förhållande till kalcium kan vi därför få en överspänning i kroppens muskler.
– Magnesium fungerar som en fysisk ”anti-stress-mineral” som minskar frisättningen av stresshormoner i kroppen, säger Vormann.

LÄS OCKSÅ: Magnesium – för god hjärthälsa och bra humör

Minskar kramp?

Magnesiums muskelavslappnande effekt är orsaken till att mineralen ofta sagts hjälpa mot muskelkramper. Samtidigt finns vetenskapliga studier som inte har kunnat bekräfta sambandet mellan kramp och låga nivåer av magnesium. I en studie som undersökte uppkomsten av kramp hos ultralöpare konstaterade man till och med att de som fick kramp hade högre koncentration av magnesium i blodet än de som inte fick kramp. Jürgen Vormann däremot menar att magnesium faktiskt hjälper mot kramp.

– Det är väldigt svårt att forska på just kramper. Kramper dyker upp oförutsett och försvinner snabbt. Det gör att du inte kan ge magnesium medan krampen pågår. Och kramp går ju över oavsett om du gör något åt den eller inte. Däremot minskar antalet krampattacker om du har tillräckliga nivåer av magnesium.

Svårt att mäta magnesiumnivåer

Att forskarnas åsikter går isär kan bero på att det finns olika sätt att mäta magnesiumnivåer i kroppen. Att mäta den faktiska magnesiumnivån i cellerna är komplicerat och görs därför inte så ofta. Vanligast är istället att mäta magnesiumnivån i urin eller blod, eftersom det är enkelt att genomföra. I studien med ultralöparna mätte man magnesiumvärdena genom blodprov.
– Urin- och blodprov ger inte en rättvisande bild av magnesiumnivån inne i cellerna, säger Vormann. Du kan ha magnesiumbrist i cellerna trots att nivåerna i dina kroppsserum är tillräckligt höga. Bara en procent av kroppens totala magnesium syns i kroppsvätskorna.

LÄS OCKSÅ: Så köper du rätt sorts magnesium!

Enklast att testa

Det enklaste sättet att veta om du behöver extra magnesium är dels att se över hur du äter och vilka mediciner du tar, menar Jürgen Vormann. Ett annat sätt är att helt enkelt testa att ta extra magnesium i en till tre månader och se om du får någon effekt. Kroppen reglerar själv upptaget av magnesium, vilket gör att det inte är farligt att ta större mängder. Tar du för mycket tar kroppen helt enkelt inte upp överflödet.
– Magnesiumnivåerna i kroppen justerar sig ganska långsamt. Magnesium lagras i skelettet och det är de förråden som kroppen fyller på först om du har brist, förklarar Vormann. Därefter ökar magnesiumnivån i kroppens övriga celler, till exempel i musklerna. Därför bör man testa magnesiumtillskott under minst en månad för att få full effekt.

Av Maja Sönnerbo