Annons
Annons

Grönsakerna som inte får grönt ljus – av klimatskäl

Maten vi äter står för omkring en fjärdedel av vår klimatpåverkan och vi behöver alla äta mer vego för planeten. Men det är viktigt att göra bra klimatval även i frukt- och gröntdisken! "Vegoguiden" från WWF listar bra och dåliga val – med grönt, gult eller orange ljus.

Carolina Eriksson

Webbredaktör
14 oktober, 2020
Grönsakerna som inte får grönt ljus – av klimatskäl

Maten vi äter står för omkring en fjärdedel av vår klimatpåverkan och vi behöver alla äta mer vego för planeten. Men det är viktigt att göra bra klimatval även i frukt- och gröntdisken! ”Vegoguiden” från WWF listar bra och dåliga val – med grönt, gult eller orange ljus.

Tidigare har WWF Världsnaturfonden sammanställt Köttguiden och Fiskguiden för att guida oss konsumenter till hållbara matval. Och nu har de alltså även släppt en vegoguide.

För även om vi alla behöver äta mer vego för miljöns skull så finns det bättre och sämre val även när det kommer till frukt och grönt. De är olika hållbart producerade de med, och påverkar den biologiska mångfalden på planeten i olika grad – en mångfald som är viktig för att vi i slutändan ska ha luft att andas, vatten att dricka och mat att äta. Visste du till exempel att mandlar och valnötter är riktiga bovar när det kommer till vattenåtgång, medan rotselleri är ett jättebra val ur klimatsynpunkt då den inte kräver varken stork markyta eller mycket vatten?

LÄS OCKSÅ: Ekologiska viner och naturviner – vad är skillnaden?

Svenskar äter redan mycket grönt
Som tur var äter vi svenskar redan mer vego, en av tre planerar att äta mer vego, eller har redan börjat. Det visar WWF:s Sifo-undersökning Klimatbarometern 2020. Men vi behöver bli ännu fler och omställningen behöver gå snabbare, understryker WWF.

I Vegoguiden ryms cirka 70 råvaror och produkter från växtriket: Baljväxter, vegokött, nötter och frön, spannmål och rotfrukter, grönsaker och svamp samt frukt och bär.

LÄS OCKSÅ: Sex livsmedels som bidrar till orsaka vattenbrist

Och med hjälp av ett trafikljussystem med grönt, gult och orange ljus guidas vi till goda val – och till vilka råvaror som det är bättre att bara äta ibland. Bedömningen baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vattenåtgång.

Trafikljussystem guidar
Trafikljusen delas in i fyra nivåer:
Grönt med stjärna: Ät helst detta! Det bästa valet som gärna får vara basen på tallriken.
Grönt: Ät gärna – ett bra val helt enkelt.
Gult: Ät ibland – dessa råvaror har lite högre klimatpåverkan. Så ät hellre detta lite mindre ofta.
Orange: Var försiktig – här finns risker inom flera områden. Ät alltså inte så mycket, och välj gärna något annat.

Så vad visar guiden? Den är full av både mer väntade bedömningar och några mer otippade ”miljöbovar”. Generellt kan sägas att det bästa är att välja KRAV- och ekoprodukter, där odlingen gynnar den biologiska mångfalden. Att välja svenskt är också bra. Svenska råvaror har ofta lägre klimatpåverkan och vi har en striktare lagstiftning som rör bekämpningsmedel än i de flesta andra länder.

Grönt ljus får:

  • De flesta baljväxter (bönor, linser, ärter)
  • Vegokött
  • Bönbiffar, spannmål
  • Kål
  • Rotfrukter
  • Svenska icke-ekologiska samt ekologiska gurkor och tomater

Dessa är de mest hållbara valen, de utnyttjar jordens resurser på att smart sätt och produceras med låg klimatpåverkan.

Gult ljus får:
Bland spannmål och rotfrukter, som generellt får grönt ljus, är dessa undantagen som får gult ljus:

  • Ris och quinoa
  • Sötpotatis

Ris har nämligen relativt hög klimatpåverkan och kräver en hel del vatten när det odlas. Du behöver inte sluta äta ris – men kan testa något annat ibland, som svenska matgryn. De ekologiska motsvarigheterna får däremot grönt ljus.

*En del icke-ekologiska grönsaker och frukter från Europa.

I södra Europa kan nämligen vattenåtgången i dessa odlingar vara högre, och bekämpningsmedel användas i högre grad. I vissa fall används växthus uppvärmda med fossila bränslen.

LÄS OCKSÅ: Grodda – både klimatsmart och nyttigt

Orange ljus:

  • Flera nötter, som valnötter och mandlar (om de är icke-ekologiska)
  • Kokos
  • Avokado
  • Banan
  • Dadlar

Anledningen till att dessa får orange ljus är främst risken för att biologisk mångfald går förlorad då de odlas i stor skala i ett område som annars är naturligt rikt på andra arter, eller att de kan ha en hög påverkan på vattenresurserna. De ekologiska motsvarigheterna får dock gult eller grönt ljus, som till exempel ekologiska bananer.

  • Haricot verts och sockerärtor från Afrika och Sydamerika som flygs till oss. Svenska och europeiska motsvarigheter får dock grönt ljus, både icke-ekologiska och ekologiska)
  • Sparris, från Europa och Sydamerika (ekologisk sparris från Europa får dock gult ljus för att de inte innehåller bekämpningsmedel, även om mark- och vattenanvändningen och klimatpåverkan fortfarande kan vara stor)

Källa: Vegoguiden från WWF

Av Carolina Eriksson

Annons
Annons