Kurera ställde några frågor till journalisten och filmaren Heléne Bengtsson som gjort filmserien ”Kampen om hälsoparadigmet”. I serien om tre delar beskriver Heléne hur alternativa och komplementära metoder inom sjukvärd och hälsa motarbetas och hur viss forskning förtigs.
Du säger i en intervju att det länge har drivits ett välorganiserat motstånd och en opinionsbildning mot integrativa vårdformer. Hur märks det av i den allmänna debatten och nyhetsrapporteringen?
– Det märks genom att det sällan rapporteras eller skrivs om integrativ medicin i positiva ordalag. En del tror till och med att det är förbjudet. Journalister är i allmänhet sällan insatta i det komplementärmedicinska fältet. Man vet inte vad det innebär och då är det naturligt att rapporteringen uteblir säger Heléne och fortsätter:
– När sedan media väl skriver, rapporterar eller intervjuar någon i dessa frågor, kommer det ofta kritik från den opinionsbildande skeptikerrörelsen. Och är det något som journalister i allmänhet är känsliga för, är det att bli anklagade för att vara oseriösa och flummiga.
Hon ser däremot att det finns ett stort intresse hos befolkningen i övrigt när det kommer till olika inriktningar av alternativmedicin. Och menar att sociala medier har spelat en stor roll.
– Det har nästan bildats två läger, säger Heléne. En grupp väl pålästa och insatta i sin egen personliga hälsa och så debattörer som motsätter sig den kunskapsutvecklingen och som envisas med att poängtera att om man är sjuk, går man till doktorn, man botar inte sig själv.
Är det inte bra att vara skeptisk?
– Självklart. Jag ser mig själv som en väldigt skeptisk person. Den skepsis som jag anser är kontraproduktiv är när man redan har bestämt sig för hur saker och ting är. Det finns ingen utveckling i det utan verkar bara bakåtsaträvande. Att vara skeptisk kan även kombineras med en nyfikenhet och strävan att utveckla ett område, som till exempel hälsa.
Något Heléne efterlyser mer av.
Vad är faran med den typen av opinionsarbete som du syftar på?
– En opinionsbildning som mynnar ut i att likrikta åsikter stagnerar ett samhälle. Opinionsbildning som går ut på att offentligt kölhala de som anses tänka och agera på fel sätt skapar rädsla hos andra, som hellre håller tyst om sina tankar och idéer för att undvika att bli påhoppade. Pionjärer och oliktänkande skulle istället lyftas fram, något som skulle leda till en vidgad debatt, tror Heléne.
Med filmen vill hon upplysa om hur det organiserade opinionsbildande arbetet går till.
– Det är inte allmänt känt att det ens pågår, därför är det viktigt att det kommer fram.
Hon vill också inspirera till en vidgad syn på hälsa och hoppas skapa en vision om ett nytt hälsoparadigm som utgår från individen.
LÄS OCKSÅ: ”Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”
Du efterlyser även en mer nyanserad rapportering från media, hur borde journalister agera annorlunda tycker du?
– De borde läsa på och aktivt söka upp aktörer som arbetar med integrativ medicin. Det är inte svårt. De borde också våga gå utanför boxen och ha inställningen att deras uppgift faktiskt är att spegla alla delar i ett samhälle. Om nu en stor grupp människor i sociala medier beskriver och delar sina egna erfarenheter om hur de på egen hand blivit friska med hjälp av alternativmedicin, så ska man naturligtvis lyfta fram det som en viktig del i beskrivningen av samhället.
”Idag tystas det ned”
Idag är det enligt Heléne tvärtom så att när journalister inom traditionella media intervjuar personer som beskriver sin friskresa med alternativmedicinska inslag, istället ofta väljer att utelämna just den alternativmedicinska delen.
– Det finns flera exempel på det och jag tror att det behövs mer mod helt enkelt. Det finns en rädsla för att framstå som oseriös om man skulle lägga för stor vikt vid sådant som inte ingår inom skolmedicinen upprepar Heléne. Och säger att hon efterlyser större mångfald.
– Medier i Sverige är som kopior av varandra. I princip alla stora medier skriver om samma ämne, väljer liknande vinklar och intervjuar samma personer.
Heléne är noga med att poängtera att det naturligtvis finns bra journalister och modiga medier, men då rör det sig enligt henne ofta om mindre och mer specialiserade tidningar och webbsidor.
LÄS OCKSÅ: Hallå där … Lina och Mia bakom uppropet #sjukmat
Vad tror du möjligheterna är till en större valfrihet inom vården?
– Möjligheterna är stora. Jag pratade häromdagen med en politiker med ansvar för hälsofrågor i en svensk region. Han saknade i princip helt kunskap om hur integrativ medicin fungerar säger Heléne som menar att det behövs seriösa källor som skulle kunna förse honom med den informationen.
Hon tror därför att insatser behöver göras för att informera politiker i beslutande ställning, något som hon menar skulle kunna leda till att bilden förändras.
Hon menar även att begrepp som evidens samt vetenskap och beprövad erfarenhet behöver omprövas och även innefatta enskilda människors erfarenheter och behov.
– Jag tror att en utveckling är fullt möjligt och ser verkligen att den integrativa medicinen har framtiden för sig, säger Heléne.
LÄS OCKSÅ: Karin Björkgren Jones efterlyser ett #metoo för ”foliehattar”
Hur skulle det se ut om du fick bestämma?
– Då skulle all vård ha tillgång till komplementärmedicinska medel, behandlingar och metoder. Jag skulle även gärna se att läkare och annan vårdpersonal fick komplettera sina kunskaper om kost, näringslära och ett helhetstänkande när det gäller livsstil.
Enligt Heléne bör utgångspunkten vara att sträva efter balans och söka efter orsaker till sjukdomars uppkomst.
– Symptombehandling känns gammaldags, åtminstone när det gäller kroniska sjukdomar. Akuta åtgärder kommer alltid att behöva finnas, men när det gäller folkhälsa i stort behöver man tänka om.
Men har inte skeptikerna en poäng, är det inte viktigt att värna om patientsäkerheten?
– Patientsäkerheten är viktig i alla vårdformer. Den tas ofta upp som ett argument av de som är emot komplementär medicin. Men varje år skadas ju enormt många både av rätt ordinerade läkemedel och oaktsamhet inom den traditionella sjukvården så man borde kanske städa framför egen dörr först, säger Heléne som menar att det dessutom ofta varnas för oseriösa aktörer inom det alternativmedicinska fältet.
Något hon inte blundar för men trots det känner hon ingen oro.
– Det finns redan ett anmälningssystem inom vården, det skulle ju gälla även de alternativmedicinska aktörerna.
LÄS OCKSÅ: Sanna Ehdin: ”Sverige är världsledande inom hälsa”
”Få vänder vården ryggen”
Heléne är ingen motståndare till traditionell vård som hon kallar det, tvärtom ställer hon sig högst tveksam till att helt vända ryggen till skolmedicinen och skulle aldrig rekommendera någon att förlita sig helt till alternativa metoder.
– Den traditionella vården har så mycket mer resurser i sin diagnostisering som kan vara nödvändig för att få en helhetsbild.
Hon tror att gruppen som hamnar fel och blir ”alternativtroende” är mycket liten.
– De flesta går till läkaren först, de är när de inte får gehör eller hjälp som de söker sig vidare till alternativmedicinen, säger hon.
Utredning på regeringens uppdrag
Som Kurera rapporterat tidigare pågår det på regeringens initiativ en omfattande utredning om hur skolmedicin och alternativmedicin ska kunna närma varandra. En utredning med patientsäkerheten i fokus.
Din film blev klar i höstas, hur har den tagits emot?
– Jag är verkligen glatt överraskad av alla fina ord som jag har läst om filmen. Många har beskrivit den som banbrytande. En av de bästa kommentarer jag har läst om filmen var en kvinna som skrev: ”Den här filmen tror jag att jag längtat efter i hela mitt vuxna liv och när jag nu såg den första delen så väcktes ett hopp som jag förut aldrig känt”.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!