Elektrolyter har många viktiga funktioner i kroppen och är inblandade i allt från att reglera våra hjärtslag till att styra våra nerver och vår muskelfunktion.
Vi får i oss elektrolyter genom olika livsmedel och drycker och vi förlorar dem bland annat när vi svettas och går på toaletten. Elektrolyter finns i kroppsvätskor som urin, blod och svett och de har fått sitt namn av att de bokstavligen har en ”elektrisk laddning”. En elektrolysobalans kan uppstå som följd av bland annat undermålig kost, för mycket eller för lite motion och sjukdom. En elektrolytobalans kan orsaka en rad allvarliga symptom.
Vikigaste elektrolyterna
De viktigaste elektrolyterna är kalcium, magnesium, kalium, natrium, fosfat och klorid. Dessa näringsämnen bidrar bland annat till att stimulera nerver och balansera vätskenivån.
• Kalcium. Behövs för muskelkontraktioner, nervsignaler, blodkoagulering, celldelning samt bibehålla ben och tänder.
• Kalium. Bidrar till stabilt blodtryck och understödjer muskelfunktionen.
• Magnesium. Även magnesium behövs för behövs för muskelkontraktioner, stabil hjärtrytm, nervfunktion, benbyggnad och styrka, motverkar ångest och stödjer matsmältningen.
• Natrium. Bidrar till att upprätthålla vätskebalansen, som behövs för muskelkontraktioner, och hjälper till med nervsignalering.
• Klorid. Upprätthåller vätskebalansen.
LÄS OCKSÅ: För lite salt ger dig högt blodtryck
Hur elektrolyter fungerar
En elektrolytobalans kan orsakas av ett antal olika faktorer som sjukdom, medicinering, vätskebrist och underliggande kroniska störningar andra störningar. Vanligaste orsakerna är att vi förlorar vätska, men elektrolytobalans bkan uppstå av flera orsaker, bland annat.
• Kräkningar, diarré, svettning och hög feber.
• En kost som är låg i viktiga näringsämnen.•• Svårighet att ta upp näring på grund av tarm- eller matsmältningsfrågor
• Hormonobalans och endokrina störningar
• Antibiotika, diuretika, kemoterapi samt vissa mediciner som ges vid behandling av cancer, hjärtsjukdomar eller hormonella störningar.
• Njursjukdom eller skada då njurarna bland annat spelar en viktig roll vid reglering av klorid i blodet.
LÄS OCKSÅ: Få en skön känsla med sommardetox
Symtom på elektrolytbalans
Eftersom elektrolyter har så många viktiga funktioner i kroppen märks en obalans ganska snabbt, symptom kan visa sig som bland annat:
• Muskelvärk , spasmer, ryckningar och svaghet
• Rastlöshet
• Ångest
• Huvudvärk
• Stark törst
• Sömnlöshet
• Feber
• Hjärtklappning eller oregelbundna hjärtslag
• Matsmältningsbesvär, kramper, förstoppning eller diarré
• Förvirring och koncentrationssvårigheter
• Ledvärk
• Förändringar i blodtrycket
• Förändringar i aptit eller kroppsvikt
• Trötthet
• Smärta i lederna
• Yrsel, särskilt när du ställer dig upp
LÄS OCKSÅ: Hur får jag kroppen att absorbera vattnet jag dricker?
Kom till rätta med obalansen
En kost med mycket processade livsmedel med mycket natrium men låg andel andra elektrolyter som magnesium eller kalium, banar väg för obalans. I många fall kan en mindre elektrolytbalans korrigeras genom kostförändringar. Genom att dra ned på färdigmat och istället laga mer mat från grunden är mycket vunnet.
Ät mycket frukt och grönt
Låt tyngdpunkten ligga på frukt och grönsaker som ger kalium och magnesium. Några av de bästa källorna är broccoli, kål, sötpotatis, squash, bananer och avokado. Det är även viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium. Den som inte äter mejeriprodukter kan få kalcium från exempelvis gröna grönsaker, bönor och baljväxter.
Följade livsmedel är bra för att förhindra uttorkning och återställa elektrolytbalansen
1. Kokosnötsvatten
2. Selleri
3. Vattenmelon
4. Gurka
5. Kiwi
6. Paprika
7. Citrusfrukt
8. Morötter
9. Fermenterade mejeriprodukter som yoghurt och kefir
10. Ananas
Ha koll på natriumhalten
Om kosten innehåller mycket natrium utsöndras mer vatten från njurarna, vilket kan leda till svårigheter att balansera andra elektrolyter. Kontrollera därför altid natriumhalten när du köper till exempel charkproduter som kan innehålla mycket natrium och dra ned på den typen av livsmedel.
Elektrolytobalans kan uppstå när vätskemängden i kroppen rubbas. Genom att dricka lagom mängd vatten kan du reglera nivåerna av natrium och kalium och hindra dem att bli för höga eller för låga.
Vad som är lagom varierar från person till person och påverkas av om man tränar mycket, bor i ett varmt klimat eller äter mycket vätskerika frukter och grönsaker. En bra tumregel är att dricka så att man urinerar var tredje till var fjärde timma, vilket för de flesta innebär cirka två till tre liter om dagen.
Av redaktionen