Hårdare arbetsmiljöregler ska få bukt med arbetsrelaterad ohälsa

Ohälsosam arbetsbelastning, orimliga arbetstider, stressig arbetsmiljö och brister i den organisatoriska. Det är exempel på sådant som gör att arbetsmiljön orsakar ohälsa hos allt fler arbetstagare i Sverige. Men nu ska det bli ändring, hoppas Arbetsmiljöverket och förtydligar reglerna – och chefernas ansvarsroll – när det gäller arbetsmiljön. Den 31 mars träder de nya reglerna i kraft.

Snart får Sverige betydligt hårdare arbetsmiljöregler. I september förra året beslutade Arbetsmiljöverket om en ny föreskrift som ställer högre krav på arbetsgivaren när det gäller dennes ansvar att arbeta mot för hög arbetsbörda, slitsamma arbetstider, kränkande särbehandling och andra orsaker som leder till arbetsrelaterad ohälsa. Målet är att minska den accelererande, arbetsrelaterade ohälsan. Den 31 mars träder Arbetsmiljöverkets nya, tydligare arbetsmiljöföreskrift i kraft.

LÄS OCKSÅ: Professorn: ”200 svenskar dör av jobbstress varje år”

Rekordmånga blir sjuka på grund av sitt jobb

Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på brister i arbetsmiljön – såväl av organisatoriskt som socialt slag – har ökat med drygt 70 procent på fem år.

– Att så många blir sjuka på jobbet av de här orsakerna är oacceptabelt. Därför är det positivt att vi fattat beslut om en ny föreskrift som sätter fokus på vikten av att minska ohälsan av de här orsakerna på våra arbetsplatser, säger Arbertsmiljöverkets generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem i ett uttalande.

Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet

I den nya föreskriften betonas arbetsgivarens roll.
– Arbetsgivarna behöver prioritera arbetsmiljöarbetet ännu mer för att vända utvecklingen. Att färre blir sjuka på jobbet är bra både för de enskilda individerna, men också för arbetsgivarna och för samhället i stort i form av minskade kostnader för bland annat sjukskrivningar.

LÄS OCKSÅ: 5 saker alla borde veta om utmattning

Hur arbetsgivaren organiserar arbetet och det sociala samspelet

Ohälsan drabbar individer, men orsakerna finns främst i hur arbetsgivaren organiserar arbetet och i det sociala samspelet på arbetsplatsen, skriver Arbetsmiljöverket i ett pressmeddelande. Föreskriften riktar därför in sig på att komma till rätta med dessa orsaker.
Det förebyggande, systematiska, arbetsmiljöarbetet, alltså att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår, är i fokus.

Krav på ökad kunskap om hur hög arbetsbelastning ska förebyggas

Chefer har en viktig roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö, resonerar Arbetsmiljöverket. Föreskriften ställer därför krav på att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.
Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper:
1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning.
2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

LÄS OCKSÅ: Långvarig stress ökar risken för binjureutmattning

Ska finnas uppsatta mål

Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem.
– Ohälsa som beror på bland annat för hög arbetsbelastning och stress är ett problem i hela Europa, det visar flera studier. Flera länder följer därför med stort intresse arbetet i Sverige som en inspiration för att försöka vända utvecklingen, säger Erna Zelmin Ekenhem.

LÄS OCKSÅ: 7 tecken på att du har för mycket kortisol

Nu ställs högre krav på arbetsgivare

Den nya reglerna kommer att innebära att betydligt högre krav ställs på arbetsgivaren. Det är den som har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att kraven i arbetet ska anpassas efter de resurser som finns.

LÄS OCKSÅ: – Ny rapport: Ditt jobb kan öka din risk för hjärtkärlsjukdom

Så förklarar Arbetsmiljöverket definitionerna:

• Krav i arbetet
De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur.

• Kränkande särbehandling
Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

• Ohälsosam arbetsbelastning
När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga.

• Organisatorisk arbetsmiljö

Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:
1. ledning och styrning,
2. kommunikation,
3. delaktighet, handlingsutrymme,
4. fördelning av arbetsuppgifter och
5. krav, resurser och ansvar.

• Resurser för arbetet

Det i arbetet som bidrar till att
1. uppnå mål för arbetet, eller
2. hantera krav i arbetet.
Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning.

LÄS OCKSÅ: Utmattad? Här är näringen du behöver

Av Isabelle G Hedander