Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.
Tidigare har det funnits ett visst utrymme för hemskolning i Sverige men det täpptes till genom en reform av skollagen för snart tio år sedan. Synen på hemundervisning präglas här av stor skepsis och många ser med misstänksamhet på de som vill hemskola sina barn, samtidigt som det finns ett ökat intresse hos vissa.
Stor misstro mot hemskolning i Sverige
Hemskolning kom på tapeten tidigare i år då en familj i Ystad hållit sina fyra barn hemma från skolan, något som knappast gjort gemena man mer välvilligt inställd. Misstron springer mycket ur bilden att det främst är föräldrar som vill indoktrinera sina barn med sin religion men orsakerna till att man vill hemskola sina barn kan vara många och förespråkare menar att det kan ha flera fördelar, bland annat anses det kunna gynna kreativitet och självständighet.
Den brittiska författaren och musikjournalisten Caitlin Moran har bland annat i sin bok ”Konsten att vara kvinna” berättat om hur hon och hennes syskon hemskolats, den 17-åriga amerikanska artisten Billie Eilish är ett annat exempel.
Exilsvensk i New York lobbar för pedagogisk mångfald
Kurera ställde några frågor till Jens Peter de Pedro, medgrundare av Alliance for Self-Directed Education som arbetar för att normalisera fritt lärande i hem- och skolmiljö främst i USA, han har även varit med och startat den svenska tankesmedjan Tillit som har till syfte att informera kring pedagogisk mångfald och fritt lärande.
Jens Peters båda döttrar går i en skola som fungerar enligt samtyckesprincipen, det vill säga att all undervisning är frivillig.
Kunde inget om hemundervisning innan
Jens Peter är bosatt i Brooklyn, New York med hustrun Sarah och deras två barn. Familjen flyttade till New York efter att hans fru Sarah börjat få hemlängtan efter 11 år i Sverige.
– Då visste jag nästan ingenting om hemundervisning. Vi valde att bo i ett område i Brooklyn som heter Park Slope eftersom några av de bästa kommunala skolorna finns här. När jag hörde talas om att det fanns en grupp hemundervisande familjer i våra kvarter så minns jag att jag inte fattade varför man valde att bo just i detta dyra området om man ändå inte skulle nyttja skolsystemet.
– Jag tänkte att hemundervisning mest var för barn som bodde på avlägsna platser, bergstoppar och dylikt, och inte kunde ta sig till skolan.
LÄS OCKSÅ: Forskning: Att ha yngre syskon är bra för hälsan
Äldsta dottern vantrivdes i skolan
Jens Peter var alltså från början ingen anhängare till hemundervisning, det kom först senare när en av döttrarna fick problem med skolan.
– Vår äldsta dotter var sex år när vi flyttade från Sverige. Redan från första dagen trivdes hon inte i skolan. Vi tänkte att det berodde på språket och att hon låg lite efter akademiskt eftersom som man i USA börjar skolan ett år tidigare än i Sverige.
Men efter att tag började dottern uppvisa beteenden som gjorde att Jens Peter och hans hustru tog henne till psykolog. När hon kommit ikapp med skolarbetet och språket och fått verktyg av psykologen för att hantera den stress och press hon hamnat under mådde hon lite bättre. Men det var uppenbart att hon fortfarande inte var lycklig, berättar Jens Peter.
– På sommarlovet blommade hon upp igen och var sig själv. Det var då vi bestämde oss för att sluta fokusera på symptomen och istället ta bort den underliggande anledningen till att hon inte mådde bra – skolan.
LÄS OCKSÅ: Fler kompisar och bättre självkänsla med bra mat
Vilka är de största fördelarna med hemundervisning enligt dig?
– Att barn och föräldrar kan styra över sina egna liv. Det är en otrolig frihet. Tänk att få lära dig vad du vill, när du vill. Och så får man nya sociala sammanhang.
Jens Peter berättar att många i gruppen med hemundervisande familjer i grannskapet numera tillhör familjens allra närmsta vänner. Och han nämner exempel på vad några av barnen ägnar sig åt.
– En hemundervisad tonåring vi känner har på egen hand lärt sig romersk historia, 3D grafik och studerar nu ryska. Två tjejer i tolv-års-åldern skriver en roman ihop över internet. En tio-åring är med i en pjäs med i övrigt enbart vuxna skådespelare.
– Går du inte i skolan kan du fokusera på dina intressen direkt och lägga din tid där.
Jens Peter menar att det är tio gånger effektivare att lära sig om man är genuint intresserad av det man lär sig.
– Via dina intressen lär du dig sedan andra mer generella färdigheter som läsning, presentation och källkritik säger han och berättar att när man med standardiserade test undersökt hemundervisade ungas kunskaper presterar de bättre än sina skolade jämnåriga, oavsett social bakgrund.
Många är skeptiska, finns det inte skäl att vara det? Finns det inga risker?
– Med alla sorters frihet kommer risker, men det går ju att skapa både stöd och kontroller om staten eller kommunen så vill.
LÄS OCKSÅ: Miljömärkta förskolor har bättre inomhusluft
Hur undviker man att det går snett som i fallet med Ystadfamiljen?
– Just genom att erbjuda familjer resurser och att någon ser till att barnen verkar må bra. Vi har redan system i Sverige för detta för barn under sex års ålder. Jag känner inte till Ystadfallet på djupet men vad jag förstått så hemundervisade den familjen på laglig väg fram tills dess att reglerna skärptes 2011. Hade inte skollagen ändrats så hade familjen kunnat fortsätta hemundervisa utan att behöva gömma sig från myndigheterna. Det är svårt att spekulera men kanske hade inte föräldrarna då utvecklat de paranoida tendenser som gjorde att de skyddade huset från insyn. Det är också lättare att upprätthålla arbete och relationer till grannar och vänner om man inte behöver låtsas som att man bor i utlandet när man i själva verket bor kvar hemma på Österlen.
Vilka är de största missuppfattningarna om hemskolning?
– Att den mesta tiden spenderas med undervisning i hemmet. Även om man väljer att följa en läroplan så går den biten oftast snabbt, 2-3 timmar per dag.
Varför borde det vara tillåtet att hemskola barn i Sverige?
– Det behövs alternativ till skolan. Alla barn passar inte i skolan. Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara. Sedan är alla barn olika, men att sitta stilla fem, sex, sju timmar om dagen och göra vad andra säger till en att göra är varken nyttigt eller för den delen önskvärt för majoriteten av barn. Framtidens skola kommer vara mycket mer öppen och mindre dömande, mer som ett universitet där alla har rätt att gå kurser oavsett ålder tror Jens Peter.
– Hemundervisning och skolgång flyter ihop då vissa kurser ges på plats i skolbyggnaden och andra följs på distans hemifrån eller från skolan mot tredje part.
LÄS OCKSÅ: Droppa perfektionismen och bli en bättre förälder
Hemundervisar ni fortfarande?
– Vi hemundervisar inte just nu, men via oskolning, en filosofi som är vanlig bland hemundervisande familjer, kom vi i kontakt med något som kallas samtyckesprincipen. Det innebär att lärande bör ske under samtycke precis som all annan mänsklig aktivitet. Ganska självklart ur moralisk synpunkt! Så nu går våra döttrar på en skola där alla lektioner är frivilliga, Brooklyn Free School heter den.
Vilka fördelar hoppas du att hemskolningen ska ge dina barn?
– Det jag önskar att min äldsta dotter fått med sig av den tid vi hemundervisade är att hon känner att vi vuxna och samhället alltid kommer att finnas här för henne med stöd och råd, men att det är hon själv som är ansvarig för sitt lärande och sitt liv. Och gör inget du absolut inte vill!
Jens Peter fortsätter:
– Vi borde lyssnat bättre på dig när du sade att du inte ville gå i skolan. Du var så tydlig. Lyssna på dig själv på det sättet. Kropp och själ hör ihop, mår du inte bra är det något som är fel. Tänk efter vad du kan ändra och fortsätt inte i samma spår bara för att andra, eller samhället förväntar sig det av dig. Även om det innebär att du bryter normer.
Av Nina Törmark
Fakta
Namn: Jens Peter de Pedro
Bor: I Brooklyn, New York USA.
Familj: Hustrun Sarah Jensen och två barn, Zoe, 13 och Sasha, 10.
Yrke: Speldesigner och medgrundare av företaget Codie, ett uppstartsbolag som gör pedagogiska leksaker och ett teveprogram med syfte att lära små barn grunderna i programmering. Jens Peter var även med och startade det svenska barnappsföretaget Toca Boca och har skrivit flera barnböcker.
Engagemang: Medgrundare av Alliance for Self-Directed Education samt den svenska tankesmedjan Tillit som arbetar för pedagogisk mångfald och fritt lärande.
Fakta
Skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Den gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan och omfattar alla barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen.
Om det finns synnerliga skäl kan hemkommunen bevilja undantag, exempelvis om eleven har flyttat hit från ett annat land och vill slutföra den pågående terminen i sitt gamla land, vid en längre resa, filminspelning eller dylikt. Begreppet ”synnerliga skäl” innebär att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet.
För att det ska beviljas krävs att det som erbjuds framstår som ett fullgott alternativ. Vårdnadshavare som låter sina barn undervisas hemma i stället för att gå i skolan bryter mot skollagen.
I Regeringens proposition 2009/10:165 om ny skollag som överlämnades till riksdagen 2010 står det är ”regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen”. Vidare slår man fast att det ”framgår av praxis att staten inte behöver respektera en övertygelse hos föräldrarna som står i strid med barnets rätt till undervisning”.
Men om familjen flyttar utomlands permanent, och därmed inte längre är folkbokförd i landet, upphör skolplikten. Skolplikten upphör även om hemkommunen bedömer att barnet ”varaktigt vistas utomlands”.
Skolans författningar innehåller ingen definition av vad som avses med varaktigt. Det finns två tidigare domstolsavgöranden som kan ge viss vägledning men exakt var gränsen går mellan en längre utlandsvistelse och att bo varaktigt utomlands är oklart.
När barnet kommer tillbaka till Sverige har det samma rätt till utbildning som alla andra elever.
Källa: Skolverket och riksdagen.se