Annons
Annons

Hjälp mot kryp i benen

Det pirrar, kryper och smärtar i benen – och sömnen blir lidande. Restless legs är en pina för den som drabbas. Ny spännande forskning visar att spårämnet selen kan hjälpa vid lätta till medelsvåra symtom. Kurera har pratat med Jan Ulfberg, docenten och specialistläkaren som forskat på restless legs i 30 år och sett patienter bli hjälpta.

Inger Palm

10 oktober, 2022
Hjälp mot kryp i benen
Dela inlägget

Det pirrar, kryper och smärtar i benen – och sömnen blir lidande. Restless legs är en pina för den som drabbas. Ny spännande forskning visar att spårämnet selen kan hjälpa vid lätta till medelsvåra symtom. Kurera har pratat med Jan Ulfberg, docenten och specialistläkaren som forskat på restless legs i 30 år och sett patienter bli hjälpta.

Willis-Ekbom Disease (WED) eller som den kallas i folkmun, restless legs, är en neurologisk sjukdom som ger en pirranda, krypande känsla i benen när du suttit stilla en stund. Rör du dig blir det ofta bättre. Framförallt kommer pirret när man ska sova. Vissa patienter upplever smärta och får svårt att sova. Även armarna kan faktiskt drabbas, trots namnet på sjukdomen. Det gör att dessa patienter sällan är utvilade och lugna.

Varför restless legs uppstår är fortfarande inte klarlagt. Sjukdomen kommer sällan senare än i 30-40-års åldern, och då är den ärftligt betingad. Får man den senare i livet kan den bero på diabetes, järnbrist, njursvikt eller en reumatisk sjukdom.

I vissa fall kan restless legs kopplas till mediciner som exempelvis läkemedel mot allergi och depression. Vissa forskare misstänker att sjukdomen har att göra med nedsatt mikrocirkulation under kvällen och natten.

porträttbild av man
Jan Ulfberg

Jan Ulfberg är docent och specialistläkare och driver kliniken Circad Hälsa i Nora. Under 1990-talade arbetade han i ett sömnlaboratorium och började då intressera sig för restless legs. Patienter som inte kunde sova hade ofta myrkrypningar som orsakade smärta. Jan Ulfberg upptäckte att det fanns väldigt lite kunskap i ämnet, och har sedan dess skrivit tio böcker om restless legs.

– Receptbelagda läkemedel är idag det som finns att tillgå vid behandling av restless legs. Till exempel ger vi patienterna mediciner som är utvecklade för att bromsa Parkinsons sjukdom. Problemet är bara att dessa läkemedel ofta ger svåra biverkningar, säger Jan Ulfberg.

LÄS OCKSÅ: Selen är viktigt för sköldkörteln

Selenbehandling i första hand

Ibland kan medicinerna till och med ge motsatt effekt och myrkrypningarna i benen blir värre. Och om patienten söker hjälp hos en allmänläkare, som inte är insatt i problematiken, är det troligt att doktorn ökar dosen ännu mer.

– I det fallet gäller att ”less is more”. Då är det bättre att byta till ett annat läkemedel, förklarar Jan Ulfberg.

Vid Parkinsons sjukdom har man brist på dopamin, och dopaminergika är samlingsnamnet för mediciner som ger samma effekt i hjärnan som signalsubstansen dopamin. För patienter som får restless legs har man istället sett att dopaminet rör sig för dåligt i kroppen och i nervsystemet och då uppstår fenomenet med myrkrypningar.

Den goda nyheten är att patienter som har små till måttliga besvär kan slippa aggressiva läkemedel. Det har visat sig att behandling med selen kan vara en framkomlig väg.

– Jag hittade en svensk placebokontrollerad studie från 1995 där man likställt växtvärk med restless legs och där barnen som fick selen blev av med växtvärken. Det väckte mitt intresse och jag prövade att rekommendera mina patienter, som inte hade så kraftiga besvär, att ta selen. Och många fick hjälp. Idag är selen mitt förstahandsval när patienterna har medelsvåra och milda besvär, säger Jan Ulfberg.

Selen är ett spårämne som har betydelse för bland annat syntesen av byggstenar för vårt DNA, liksom för aktiveringen av sköldkörtelhormon. Selen behövs för att hålla muskler och leder friska och för att immunförsvaret ska fungera bra. Selen är också viktigt för hjärtat.

I Sverige har vi selenfattiga jordar och därför finns det all anledning att misstänka att en del av oss går omkring med selenbrist.

Dessutom har selen farmakologiska effekter; vissa studier har visat att för låg halt selen i vår kropp kan vara cancerframkallande. Forskning på laboratoriefynd talar också för att selen har direkta cytotoxiska effekter på tumörer och tumörceller. Det som är säkerställt inom forskningen är att intag av selen förebygger hjärt- och kärlsjukdom. Senare tids forskning har visat att varken för lite eller för mycket selen är hälsosamt. Därför ska man följa rekommendationerna.

LÄS OCKSÅ: Mineralet selen – framtidens cancermedicin?

Skillnad efter en månad

– Om jag ordinerat selen och inga framsteg skett inom tre månader kommer patienten inte att bli hjälpt. Ofta känner man en tydlig förbättring efter en månad. Så det gäller att hålla ut ett tag och vänta in den eventuella effekten, säger Jan Ulfberg och tillägger:

– Patienter som blir hjälpta av selen får en stor hälsovinst eftersom de slipper leva med besvärliga biverkningarna som läkemedel kan ge.

Jan Ulfberg berättar att ungefär 60 procent av de som drabbas har ärvt sjukdomen.

– Det är ofantligt många som har det riktigt svårt. Det finns rapporter som visar att upp till 300 000 svenskar har symtom som gör att de borde söka hjälp till lindring.

Våren 2021 startade Jan Ulfberg en klinisk placebokontrollerad studie på restless legs där 60 personer ska delta och där kosttillskottet SelenoPrecise ska användas.

– Jag hoppas att resultatet av vår studie blir positivt och sätter selen på kartan, och att det blir mer känt bland allmänläkare att selen är en effektiv behandling för de med milda till måttliga symtom.

Förutom selen är järn viktigt att tillföra vid restless legs. Så många som en av tre fertila kvinnor i Sverige har järnbrist. Järn skall man dock inte självmedicinera utan att först ha tagit ett prov på järnhalten i blodet. På selen tar man däremot inte blodprov.

Av Inger Palm

Annons
Fakta

Studie restless legs

2012 gjordes en placebokontrollerad studie på restless legs i Iran. 60 patienter rekryterades och studien delades in i tre olika faser (månader) där försökspersonerna fick 50 mikrogram selen, den andra 200 mikrogram, eller placebo, plus en månad utan någon medicinering.
Under studien fick patienterna svara på frågor och ange om symtomen var milda, måttliga, svåra eller mycket svåra. Resultatet visade att när deltagarna fick 50 och 200 mikrogram selen mådde de bättre än de som fick placebo. Forskarna drog slutsatsen att en behandling med 50 mikrogram selen är bättre att ge patienter med restless legs än medicin som är avsedd för Parkinsons sjukdom.

Selen

Selen är ett ämne som vår kropp måste ha tillgång till för att vi ska kunna leva. Den rekommenderade dagsdosen selen är 50 mikrogram. Vi får i oss selen via odlade grödor men också via fisk och skaldjur. I Sverige har vi lägre halter av selen i jorden och därför blir även grödornas halter lägre. Det kan vara en utmaning att få i sig tillräckligt med selen. En brittisk studie som undersökte de genomsnittliga intaget av selen visade att bland allätande kvinnor var dagsintaget 41,9 mikrogram. För vegetarianer, 38,7 mikrogram och för veganer 24,7 mikrogram.

Annons
Annons