Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration.
Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.
Stress i sig behöver inte vara farligt. Men långvarig stress utan chans till tillräcklig återhämtning kan däremot utlösa utmattningssyndrom.
Och då är det vanligt att kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga påverkas kraftigt.
LÄS OCKSÅ: Utmattad – så hittar du tillbaka
Går att träna hjärnan
Nu visar ny forskning från Umeå universitet att det går att träna hjärnan under rehabiliteringen för att förbättra de kognitiva förmågorna.
Forskaren Hanna Malmberg Gavelin har undersökt effekterna av två olika behandlingar, datorbaserad kognitiv träning, respektive fysisk konditionsträning.
Ledde till förbättring av funktioner
Fysisk konditionsträning ledde till förbättrad minnesfunktion omedelbart efter behandlingen, men vid långtidsuppföljning sågs ingen skillnad gentemot kontrollgruppen.
Däremot ledde den kognitiva träningen till förbättring av funktioner som också fanns kvar ett år efter avslutad behandling.
– Våra resultat visar att det är möjligt att förbättra kognitiv funktion för personer som drabbats av utmattningssyndrom. Det är viktig kunskap eftersom problem med exempelvis minnes- och koncentrationsförmåga är ett framträdande symtom för dessa individer, säger Hanna Malmberg Gavelin i ett pressmeddelande.
LÄS OCKSÅ: Återhämta dig från utmattning med hjärngympa
Skapa en hjärnvänlig arbetsplats
I studien undersöktes även om ett tillägg av antingen kognitiv eller fysisk träning kunde påverka psykisk hälsa och arbetsförmåga.
Alla grupper förbättrades likvärdigt, men för de deltagare som hade slutfört den kognitiva träningen gav det ännu mer positiva effekter på återhämtningen, jämfört med de som genomgått stressrehabilitering utan tilläggsträning. De upplevde även att minnet hade förbättrats.
I en delstudie undersöktes hur utmattningssyndrom påverkar hjärnans funktion. Där märkte forskarna att patienter med hög grad av utmattning aktiverade delar av hjärnan som är viktiga för arbetsminnet i högre utsträckning än patienter med lägre grad av utmattning, trots att de klarade uppgiften lika bra.
Detta kan kan tyda på att personer med svårare utmattning måste anstränga sig mer mentalt för att klara uppgiften.
Men när man gått in i den berömda väggen finns det mycket omgivningen och arbetsplatser kan göra för människor med utmattningssyndrom.
– Arbetsgivarna ska ge de rätta förutsättningarna så att den som drabbats lättare kan komma tillbaka. Det kan handla om att få jobba mer ostört, att få hjälp att strukturera, att ges tid för återhämtning och att få hjälp att prioritera bland arbetsuppgifterna. Helt enkelt att arbetsgivarna skapar en hjärnvänlig arbetsplats, säger Hanna Malmberg Gavelin till Arbetsliv.
Av Tina Harr
Källor: Umeå universitet och Arbetsliv
Är du på väg in i väggen?
Här beskrivs ett antal tillstånd som kan betyda att du är på väg in i ett utmattningstillstånd. Svara på de 14 frågorna och bedöm själv på en skala mellan 1-7 i vilken mån du upplever dessa tillstånd under större delen av din dag – där 1 är nästan aldrig och 7 är nästan alltid
• Jag känner mig trött.
• Det känns som om jag inte orkar gå till jobbet på morgonen.
• Jag känner mig fysiskt utmattad.
• Jag känner att jag har fått nog.
• Mina ”batterier” är ”uttömda.
• Jag känner mig utbränd.
• Jag tänker långsamt.
• Jag har svårt att koncentrera mig.
• Jag har svårt att tänka klart.
• Jag har svårt att fokusera mina tankar.
• Jag har svårt att tänka på komplicerade saker.
• Jag känner att jag har svårt att uppmärksamma mina medarbetares och kunders behov.
• Jag känner att jag har svårt att engagera mig känslomässigt i mina medarbetare och kunder.
• Jag känner att jag har svårt att hysa medkänsla med mina medarbetare och kunder.
Källa: Stressmottagningen