Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.
Vad gör man när experterna är säkra på sin sak och säger olika? Några menar att lite kolhydrater och mycket fett är det bästa för hälsan och andra hävdar att det är tvärtom.
Istället för att hålla benhårt på sina egna linje har några amerikanska forskare med vitt skilda åsikter gått ihop och samarbetat runt en vetenskaplig rapport vilken sammanfattar den kunskap som finns för att sluta upp med kostkriget som bara skapar förvirring.
Det är läkare vid Bostons barnsjukhus och professorn i nutrition vid Harvarduniversitetet, David Ludwig, som i tillsammans kommit fram till att vi bör fokusera på näringsrika livsmedel för att må bra och minska risken för kroniska sjukdomar, oavsett vilken diet du följer. Kosten ska helst individanpassas, och de gäller speciellt om du har typ-2 diabetes eller en kronisk sjukdom.
LÄS OCKSÅ: TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov
Se upp för det dolda sockret
Emily Sonestedt är biträdande universitetslektor vid Lunds Universitet och docent i nutritionsepidemiologi. Hon följer större grupper av människor och deras kostvanor i upp till 25 år för att de ska, i så kallade observationsstudier, kunna se hur hälsan utvecklar sig på lång sikt.
Forskningen har satt fokus på hur kosten interagerar med genetiska faktorer för personer med diabetes typ 2, fettrubbning och fetma samt hjärt-kärlsjukdomar. Emily Sonestedt tänker ta reda på hur stor påverkan och på vilket sätt socker och olika typer av kolhydrater påverkar hälsan.
Hittills har man sett att en hög sockerkonsumtion ökar dödligheten. Slutsatsen är förstås att vi måste sluta äta för mycket godis och minska på sockrade läskedrycker. Men det är också viktigt att bli medveten om vart det dolda sockret finns. Till exempel dressingar, flingor, sylt och vissa mejeriprodukter.
Dieter med lite kolhydrater och mer fett kräver inte ett högt intag av protein eller kött. Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att välja avokado, frön, nötter och växtbaserade oljor. Hälsovinster får man när man esätter mättade fetter med omättade fetter från växtriket.
LÄS OCKSÅ: Professor med mat på kornet
Studier inom kost och hälsa
Idag finns det cirka 200 000 publicerade studier på kostens effekt på vår hälsa. Men befolkningsstudier på kostvanor under en längre är svåra eftersom människor ofta hoppar mellan olika dieter.
Emily Sonestedt hävdar också att att det viktigaste att välja en näringsrik mat än att följa en viss diet. Om du äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus lägger till en fet fisk några gånger i veckan då har du en god grund till en hälsosam kost. Välj bra råvaror, och ät så lite halvfabrikat och sötsaker som möjligt. När du ger kroppen näring och energi stärker du immunsystem, får en bra hormonbalans och ger din hjärna, dina muskler och ditt skelett det dom behöver för att fungera och må bra.
Men visst ska man kunna äta en god efterrätt utan att bli rädd. Och trots alla studier så kan man inte säga vad som är bäst för den enskilda individen. Olika biologiska faktorer tycks kunna påverka hur en diet fungerar för en person. Forskning har visat att en person med typ 2 diabetes kan må bättre av en kolhydratsnål mat och mer fett. Medan en person men normal insulinkänslighet kan må bra av olika dieter. Forskarna drar slutsatsen att det är bättre att hitta en kosthållning som håller på sikt än att försöka hålla krävande dieter som misslyckas efter ett tag.
Av Inger Palm
Källa: doktorn.com