Granskottsolja, kapris av maskrosknoppar och älgörtssirap.
Kemiingenjören Lena Engelmark Embertsén sadlade om och nu gör hennes prisade produkter gjorda på ogräs, och annat som anses oätbart, succé och serveras på de flesta toppkrogar i landet.
För åtta år sedan bestämde sig Lena Engelmark Embertsén och hennes man för att byta inriktning i livet. De köpte en gård i Sörmland och funderade på hur de skulle kunna leva av gården – och inte bara på den.
– Hur kan vi skapa nya produkter utifrån våra respektive kunskaper och vår mark? Snabbt kom vi fram till att vi skulle arbeta med naturen, och inte mot, säger hon.
Lena Engelmark Embertsén är kemiingenjör och starkt förankrad i den naturvetenskapliga och tekniska branschen. Hon har tidigare varit vd på science centret Tom Tits Experiment och har alltid gillat att bryta ny mark, dessutom haft ett stort intresse för det som växer vilt.
Läs också: Ogräspesto av kirskål och löktrav
Började utforska vilda smaker
Därför började hon utforska de vilda smakerna som fanns på gården. Att kalla dem för ogräs är hon inte särskilt förtjust i.
– Det är ett negativt laddat ord och jag ser dem som vilda delikatesser. Definitionen på ogräs är ju bara att de växer där man inte vill att de ska göra det.
Läs också: Så kan du äta blad och ogräs! Här är några goda recepttips
Förknippats med fattigmansmat
Historiskt sett har också vilda växter oftast förknippats med nödmat och fattigmansmat. Och vad i naturen som är ätbart har varit en kvinnlig kunskap – något som vi inte har tagit vara på i tillräcklig utsträckning, tycker Lena Engelmark Embertsén.
– Går man tillbaka i historien så blev kloka gummor som hade kunskap om växter och örter anklagade för häxeri och illa sedda. Och i alla tider har man skrivit om männens historia – inte om kvinnornas, vilket gör att de här kunskaperna har förringats.
Läs också: Därför ska du äta nässlor
Nässlor mer näringsrika än många odlade växter
Dessutom tycker Lena Engelmark Embertsén att man blandar ihop vilda växter med naturmedicin.
– Allt vi äter påverkar oss och bygger våra kroppar. Det är inte så att en nässla som vi plockar har mer medicinsk effekt än en broccoli. Däremot, i takt med att priser på mat har pressats ner, har många odlade livsmedel tappat både smak och näringsinnehåll.
Vilda växter däremot växer där de vill – när de vill.
– Många av de vilda växterna har djupa rotsystem som fångar upp mineraler under själva mullagret. Till exempel är nässlor mer näringsrika än många odlade växter som till exempel brysselkål.
Läs också: Upptäck den svenska naturens exotiska smaker
Intresset för vilda växter har exploderat
I takt med att intresset för det nordiska köket och vilda inhemska växter har exploderat på senare år används Lena Engelmark Embertséns, numera prisade, produkter på många av de främsta toppkrogarna i Sverige.
På gården har hon numera alltifrån en nässelbacke och älgörtsäng till en kirskålslund och maskrosvall. Hon arbetar med många olika tekniker för att fånga smakerna från naturen och sköter all produktion på marken extremt okonventionellt.
Lena Engelmark Embertséns man är skogsekolog och skapar nya skötselmetoder som är bra för träd och örter, och genom att gynna önskade råvaror kan de också plocka hållbart och öka den biologiska mångfalden.
– Tack vare att vi förädlar råvarorna från vår mark, kan vi numera leva av gården. Nyligen gjorde vi en beräkning där vi genom att plocka granblommor och granskott kunde förädla värdet på en gran 1000 gånger, jämfört med om vi hade sålt den som massaved. Det är ett bra sätt att tjäna pengar på marken medan träden står kvar.
Av Tina Harr