sallad med blommor

19 vilda och ätbara växter du ska plocka NU

Visste du att det finns många vilda växter, blad och blommor som du kan äta? Som är både milda och goda och dessutom erbjuder ett inslag av fräscht nytänk i sommarsalladen? 
Men med flera av dem har du bara ett fåtal veckor på dig innan de antingen slutar blomma eller blir för beska i smaken.
Så yalla yalla – ut och skörda!

Här är 19 av alla de vilda blad och växter som är goda och nyttiga att äta. Det finns förstås betydligt fler än så här men någonstans måste man ju börja, eller hur? 
Informationen kommer från tidningen Land och till viss del även Skogsskafferiet.
För att vara på den säkra sidan bör du alltid fråga markägaren innan du beger du ut och plockar, om du inte äger egen mark förstås, tipsar Land.

 Läs också: Så kan du äta blad och ogräs! Här är några goda recepttips

 

Björklöv
Här är det de minsta bladen du ska äta i salladen, de som fortfarande är klibbiga. En handfull färska blad räcker för att sätta mycket smak i en sallad. De är också goda som utfyllnad i en paj, soppa med mer. Bladen kan även torkas och användas som bas i sällskapste tillsammans med exempelvis svartvinbärsblad, hallon eller blåbär.
Björken kan användas till mycket mer än sallad dock – och är väldigt näringsrik. Bladen har till exempel hög halt av C-vitamin, knopparna är mycket fiberrika och björksaven innehåller frukt- och aminosyror, C-vitamin, kalium, kalcium, fosfor, magnesium, järn, zink, och natrium.
Historiskt har björken använts för framställning xylitol, även kallat björksocker. Nu mera används istället olika sorters lövträ och majs för industriell framställning.

Skogsviol
Här är det skogsviolens små vackra blommor som du framför allt ska låta följa med ner i salladen. Jättegoda!
Men skogsviolen är bara ett exempel. Det finns många violarter och alla uppges de vara ätliga. Såväl violblomman som bladen kan användas i sallader eller som vackra tårt- eller dessertdekorationer. Du kan även koka saft på viol. Land tipsar om att du använder ett recept på fläderblomssaft och sedan bara ersätter fläderblommorna med doftande violer.

Lindblad
Dessa är jättegoda i salladen. Särskilt goda anses de späda bladen vara. De är milda och passar bra blanda i en sallad tillsammans med mer traditionella salladsblad.

► Läs också: Därför ska du äta säsongsmart mat

Löktrav
Blad, blomma och rot är ätbara. Löktrav bör ätas färsk eftersom smaken försvinner vid torkning och kokning. Blommorna används som vacker dekoration i sallad. Roten liknar rädisa i smaken och bör skördas innan växten blommar.
De allra spädaste bladen och blomknoppen har en fin löksmak och kan användas istället för vitlök eftersom den har en mild vitlökssmak. God att hacka ner i kryddsmör och för att sätta smak i en sallad. Bladen används färska och här kan du tänka att de kan användas som lökkrydda, i till exempel sallad, vinägrett och dipsås. Smaken är en blandning av gullök och vitlök.

Kärleksört
Många förvånas över att kärleksörten är ätlig men så är det. Här är det bladen du ska plocka och äta till en sallad eller en god varmrätt. Kärleksörtens blad kan användas som skärbönor färska (de får bättre smak om de först läggs i vatten) och kokta/stekta/stuvade.

► Läs också: Örter och deras användningsområden

Harsyra
Både blomma och blad är syrliga och mycket goda, skriver tidningen Land.
Harsyran med sina små vita blommor är vanlig i skuggiga skogsmarker. De liknar klöver och kallas även surklöver. Harsyran är lättplockad och en god smaksättare i såväl sallader som till kött och fisk. Harsyrans syrliga smak beror på den höga halten oxalsyra. För mycket oxalsyra kan dock vara skadligt, så harsyra ska inte ätas i stora mängder.

Almfrö
Almens frön är med sin gröna, nötiga smak riktigt goda i en sallad. Fröna sitter i klasar på trädet och är lättplockade.

Lönnblommor
Lönnen har söta, välsmakande blommor. När de är nyutslagna är lönnblommorna både dekorativa och nektarsöta – så passa på!

Kirskål
Med sina långa rötter som kan sträcka sig flera meter under marken är kirskålen ett aggressivt och svårutrotat ogräs. Men tidig sommar går den också att äta och fungerar utmärkt i till exempel soppor, pajer, pesto, smoothies, dressingar, bröd och sallader.
Många blir förvånade när de hör att man kan äta kirskål, som brukar räknas upp som ett av våra mest avskydda ogräs. Men faktum är att du nu kan kirskål på mataffären (för omkring 600 kronor kilot). Kirskål har blivit kockarnas nya favorit, uppger tidningen Land, och godast är de när de är riktigt späda och fortfarande glansiga.
Här hittar du ett gott recept på kirskålspasta.

Maskros
Maskros brukar nämnas som det nyttigaste ogräset. Såväl maskrosens blad, stjälk som blomma går att äta. De späda mindre bladen brukar dock anses godast och funkar bra i till exempel sommarsallader. Tänk dock på att inte ta för många åt gången. Bitterämnet taraxacin stimulerar lever och galla och hjälper till att spjälka fett.

Land ger exempel på en god maskrossallad: En näve maskrosblad, en näve späda kirskålsblad, en näve våtarv, två späda röllekablad och 75 gram fetaost serverad med en dressing gjord av några myntablad, någon matskedar vitvinsvinäger, några matskedar rapsolja plus havssalt och nymald svartpeppar.

Blommorna kan stekas, jäsas till vin eller kokas till maskrossirap.
Recept på maskroste: Låt fyra matskedar färska eller två matskedar torkade blad dra i 15 minuter i en kopp kokhett vatten. Drick tre gånger om dagen i max 14 dagar. Maskrosen kan också jäsas till vin. Vinrecept finns här och maskrossirap kan du koka så här.

 Läs också: 7 sorters ätbara blommor

Spansk körvel
En växt med grön stam och vita blommor. Både blad och stjälk går att äta och är goda till sallader, varmrätter och i kryddor. De spädaste bladen har en mild smak av lakrits. Färska blad ger bra smak i buljonger och örtsalt. Körvelsmaken passar utmärkt ihop med till exempel brännässla och svamp.
Mjuka stjälkar har samma smak och kan användas på samma sätt som bladen men även som tillbehör i en matig sallad. De ger även en bra smak till pickles och syltade grönsaker.
Körvelns smak gör att örten kan agera ”sockersparare” i rätter där sura växter ingår.

Gräslöksblommor
Dessa små blå bollar är inte bara vackra utan också väldigt goda och söta. De smakar som en söt lök och är perfekta att dekorera med, till exempel en grönsallad, gratäng eller en potatissallad med gräslöksblommor. Bara att noppa av en i taget och använda. Alla växter bör förstås tvättas innan användning, men det förstår de flesta.

Rödklöver
Gör som kossorna – ät rödklöver! De fina sommarblommorna smakar gott och är fulla av vitaminer och mineraler. Dessutom aminosyror, som blir proteintillskott. Rödklöverns blad kan du ha i salladen eller mixa till pesto. Blommorna är söta att lägga i salladen eller på efterrätten.

► Läs också: Maskros, brännässlor och kirskål – därför ska du äta ditt ogräs

Tusensköna
Både blommorna och bladen är ätliga och kan användas i som vacker, ätbar dekoration i sallader. Torkade blommor kan även användas för att göra örtté.
Inom folkmedicin används tusenskönan vid feber, mot eksem och svamp, som slemlösande medel vid hosta och andra sjukdomar i andningsorganen. Saften i stänglarna har smorts på finnar och kvisslor, uppger Skogsskafferiet.

Svinmålla
Svinmålla är den vanligaste av mållorna. Den har en mild smak och används som spenat, till exempel rå i sallad och pesto eller tillagad i soppa, paj, bröd och så vidare.
Här är det blad och frö som är ätbart.
Mållor (bland vilka svinmålla är vanligast förekommande) är bland de bästa ätliga vilda växterna, eftersom de har mild smak och kan därför användas i många olika slags maträtter och brödbak – på samma sätt som spenat. Exempel på sådan mat är: bröd, sallad, pesto, varmrätter som soppa, paj, gratäng, stuvningar, pastasås, piroger, pannkakor med mer.

► Läs också: 6 nyttigare – och roligare – pannkakssmetar!

Våtarv
Ätbart: Blad, blomma, skott och stjälk. Gott till sallad, soppa, varmrätt – eller varför inte mixad i en god grönsmoothie?
Våtarven är vanlig i hela landet utom i fjällen. Den kan ätas såväl rå som kokt eller stekt.

Ramslök
Ramslök är ytterligare en vild växt som letat sig in i vissa matbutikers grönsakshyllor. Såväl blad som blommor och frön är ätliga och går att använda i till exempel soppor, varmrätter, oljor, sallader och i kryddor.

► Läs också: Knoppar och ogräs i säsong – som du med fördel kan ta tillvara

Granskott
Granens skott kan användas i sallad, som smörgåspålägg och som ingrediens i viltgrytor och annan mat. Allra mest uppskattade är de allra spädaste granskotten.
Granskott är också en god smaksättare åt olja och vinäger.
Genom att blanda granskott, socker och citron är det möjligt att göra en granskottssirap som användas i te eller som hostmedicin.

Nässlor
Nässlan är en annan vild växt som letat sig in i vissa matbutikers grönsakshyllor – men denna växt är bäst att undvika i sallader och istället göra till exempel pesto eller soppa på.
Nässlor är som en riktig multivitamin – väldigt nyttigt och dessutom användbart i matlagningen. Vacker och smakrik i allt från pesto och soppa till omeletter och pastasås. Plocka späda blad som växer långt från trafikerade vägar och använd handskar.

► Läs också: Därför ska du äta nässlor

Fler tips?

Fler jättebra tips på ätliga blommor, blad och växter hittar du på Skogsskafferiet.se.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

dr michael greger

Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Intervju

Växtbaserat bara ökar i popularitet, företag som Oatly utmanar mjölkjättarna och skakar vår syn på mat i grundvalarna och på Hemköp har de vegetariska alternativen smugit sig ända ned i köttdisken. Men hur hälsosamt är det egentligen? Det beror förstås på vem man frågar. Kurera fick en pratstund med en av rörelsens främsta förespråkare – för det är nog korrekt att kalla det en rörelse – den amerikanska läkaren Michael Greger som med sin populära sajt Nutritional facts och boken ”Konsten att inte dö” når miljontals läsare världen över när han var på besök i Stockholm.

blodgrupp B

Blodgrupp B – Allätaren

Kost

Personer med blodgrupp B mår bra av att äta lite av varje och är den enda blodgruppen som faktiskt mår bra av mjölkprodukter. En blodgruppsanpassad diet anses främja kroppens naturliga genetik och bidra till god hälsa och naturlig viktminskning. Därför bör vi anpassa kosten efter sin blodgrupp menar kostrådgivaren Ulrika Davidsson.

blodgrupp AB

Blodgrupp AB – Nutidsmänniskan

Kost

Ulrika Davidsson, kostrådgivare och expert på Kurera, är förespråkare för blodgruppsdieten. Genom att äta en kost anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppen naturliga och genetiska balans. Bland den nyaste men också ovanligaste blodgruppen finns AB. Bäst mår Grupp AB av att äta en vegetarisk bas med ett litet intag av kött och mejeriprodukter. 

7_goda_skal_att_ata_en_morot

7 goda skäl till att äta en morot

Kost

För att galla och blodsockret ska fungera optimalt ska man helst äta flera mindre måltider om dagen. Tre lite större mål om dagen och gärna två till tre mindre mål däremellan. Johanna Bjurström, näringsterapeut  inom funktionsmedicin och mikronäring, tipsar om det bästa mellanmålet. En morot - näringsrik och lätt att ha med sig i väskan.

blodgrupp 0

Blodgrupp 0 – Jägaren

Kost

Den äldsta och ursprungliga blodgruppen är blodgrupp O. Den härstammar från tiden då människorna levde som samlare och jägare. För att vara i genetisk balans bör den som tillhör blodgrupp O äta en kost som är rik på animaliskt protein och bladgrönsaker och utesluta mejerier och sädesslag. Ulrika Davidsson kostrådgivare och expert på Kurera rekommenderar en blodgruppsanpassad kost för god hälsa och naturlig viktminskning.

blodgrupp A

Blodgrupp A – Vegetarianen

Kost

Enligt blodgruppsdieten mår personer med blodgrupp A bra av att äta en övergripande vegetarisk kost och undvika mjölkprodukter. Ulrika Davidsson är kostrådgivare och expert på Kurera och förespråkar en blodgruppsanpassad diet för att uppnå god hälsa och en naturlig viktminskning.

Man pekar man håller upp handen

Stressexperten: ”Säg nej!”

Mental hälsa

Stressexperten Karin Isberg har skrivit boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del elva tar Karin upp vikten av att säga nej.

blodgrupp

Må bättre med en blodgruppsanpassad kost

Kost

Olika människor mår bra av olika sorters mat. En anledning kan vara våra olika blodgruppstillhörigheter. Genom att äta en kost som är anpassad efter sin blodgrupp kan man återställa kroppens naturliga och genetiska balans, skriver Kureras expert, kostrådgivaren Ulrika Davidsson i en serie om blodgruppsdieten.

helena nyblom lakarens guide till den naturliga supermaten

Doktorn ordinerar naturlig supermat

Intervju

Helena Nyblom tillhör de läkare som tar matens inverkan på hälsan på allvar. Utöver sina läkarutbildningar har hon även förkovrat sig i livsstilsmedicin och förebyggande medicin. Tidigare arbetade Helena bland annat på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, numera är Helena bosatt i Norge och ägnar sig idag främst åt att föreläsa om kost och hälsa.

stora_pepp_boken carina sunding marie tthorslund

Förändring med glimten i ögat

Intervju

Nätverket 4Good startades av Carina Sunding, Marie Thorslund och två tjejer till. Det växte fram ur en längtan om ett annat sätt att leva och arbeta efter mammaledigheten, så här 13 år och mängder av inspirationsresor och peppande evenemangskvällar senare släpper de så sin första bok – "Stora peppboken".



cecilia davidsson

Cecilia lagar magar med hemsnickrad makrobiotik

Hälsoprofilerna berättar

Cecilia Davidsson är utbildad näringsterapeut och kock och håller bland annat kurser i hälsosam matlagning. Cecilia har en gediget CV när det kommer till mat och har ansvarat för menyerna på flera uppskattade restauranger med hälsoprofil. Hon har även skrivit böckerna ”Yogamat” och ”Hälsosam mat för en friskare mage”. 

kvinna och man i lotusställning i solnedgång

8 anledningar att äta ashwagandha

Naturlig hälsa

Ashwagandha är en av de viktigaste örterna inom den ayurvediska medicinen där den  använts i mer än 4 000 år. Idag vet vi att effekten är ett resultat av att örten påverkar stresshormonet kortisol. Här är åtta tillfällen då ashwagandha hjälper – allt enligt ny forskning.  

karin isberg

Stressexperten: ”Låt saker hända”

Mental hälsa

Att försöka forcera fram resultat eller tvinga till dig någons kärlek eller uppskattning är sällan särskilt lyckat. Att göra sitt, kliva tillbaka och låta saker utvecklas i sin egen takt kan vara en utmaning för många av oss. Tålamod är många gånger det som saknas när vi blir stressade över något, berättar stressexperten Karin Isberg i del 10 av Kureras artikelserie om stress.

barn dricker mjolk

Havremjölksproducent kräver granskning av EU-stöd

Eko/miljö

Havremjölkproducenten Oatly drar sig inte för att gå i klinch med tunga institutioner. Tidigare har de stridit för rätten att kalla sin dryck för mjölk - en strid de förlorade. Kanske fick de blodad tand för nu ger de sig på EU och det stöd som betalas ut till mjölk till skolbarn, då de anser stödet förlegat och att det snedvrider konkurrensen på bekostnad av miljön.

stress

Kureras bästa tips för att motverka stress

Mental hälsa

Symptom på stress är ett sätt för kroppen att tala om att allt inte står rätt till. Stress kan uppstå av flera anledningar och kan innebära såväl fysiska som mentala påfrestningar. Då är det extra viktigt att börja göra rätt prioriteringar, vända den onda spiralen och återfå balansen.