Läkaren som skriver recept på växtbaserad kost

Åsikterna om vad som är den optimala kosten för människan går isär, paleo säger vissa, LCHF säger andra och medan några går så långt som att påstå att vi är karnivorer, det vill säga renodlade köttätare menar andra att vi mår bäst av en helt växtbaserad kost. En av dem är läkaren Tobias Schmidt Hansen vars bok ”Den växtbaserade kosten” som han skrivit ihop med dietisten Maria Felding nyligen kom ut på svenska.

Läkaren Tobias Schmidt Hansen är en varm anhängare av växtbaserad föda, alltså att helt utesluta animaliska produkter som mjölk, ägg och kött. Han skiljer på växtbaserad kost och vegankost som han menar ofta innehåller ersättningsprodukter som vi inte behöver eller mår bra av. Den växtbaserade kosten består istället främst av frukt och grönsaker, spannmål och baljväxter även om vissa ersättningsprodukter i form av sojamjölk får lov att finnas med på ett hörn.

Lika effektivt som läkemedel
Tobias som har ett mångårigt intresse för kost och naturmedicin går till och med så långt att han rekommenderar den växtbaserade kosten till sina patienter, och med goda resultat menar han. På sin föreläsning på Vegoforum i Stockholm nyligen visade han siffror som pekar på hur både blodtryck och kolesterol sjunker efter en omställning till växtbaserad kost, resultat som är minst lika bra eller bättre än de som kan åstadkommas med läkemedel.

Med maten som medicin
Förvirringen kring vilken mat vi bör äta är stor, i boken ”Den växtbaserade kosten” har Tobias och dietisten Maria Felding gått ihop för att reda klarhet bland motstridiga kostråd. I boken visar de på hur många av de livsstilssjukdomar som drabbar oss västerlänningar utvecklas och hur de kan behandlas. Tillstånd som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes går nämligen enligt dem både att förebygga och behandla – med en växtbaserad kost. En av Tobias förebilder är läkaren Michael Greger som Kurera intervjuat tidigare, Michael Greger driver sajten Nutritional facts där han samlar vetenskapligt stöd för en växtbaserad kost.
– Jag tycker han gör ett fantastiskt arbete säger Tobias som ofta använder Nutritional facts för att hämta information.

LÄS OCKSÅ: Lars Frölander: OS-medaljör med helgrönt i tanken

Intresset för kostens roll ökar
Intresset för hälsa och vad man kan göra för att må bättre med hjälp av kosten breder ut sig även i smørrebrødens och fläskstekarnas förlovade land – Danmark.
– De senaste fem åren har intresset ökat stort, precis som i övriga länder i väst, säger Tobias som menar att det främst är intresset hos allmänheten som ökat, inte bland läkare och vårdpersonal.
– Det är lekmän som driver rörelsen framåt, inte så många som arbetar inom vården tyvärr.

Vill dela med sig av sin kunskap
Men det är något Tobias ihop med Maria hoppas ändra på, tillsammans har de nyligen startat ”The Danish association for lifestyle medicine” som ska bidra till att sprida kunskapen om framför allt växtbaserad kost men även andra aspekter av livsstilsmedicin. Då det är något de menar saknas inom vårdutbildningar, särskilt näring. På läkarlinjen som Tobias gått får man lära sig väldigt lite om näring berättar han.
– Man får i princip lära sig räkna kalorier, och hur man ska råda någon att äta vid njursjukdom men man får inte lära sig någonting om hur man kan använda kosten för att behandla olika livsstilssjukdomar, säger Tobias som menar att kosten har en stor outnyttjad potential för att behandla och förebygga olika sjukdomar. Och han och Maria håller som bäst på att planera kurser och ta fram vetenskapligt baserade riktlinjer för hur man till exempel kan sänka blodtrycket genom kostomläggning.
– Läkare har inte tid att sitta och läsa igenom all forskning, så vi tänker underlätta för dem, säger Tobias.
Inte olikt funktionsmedicinen som börjar ta sig in i vården genom ett ökande intresse bland vårdpersonal som även den utgår från livsstil och kost. Samtidigt som det skiljer sig åt på några punkter, som kött och fett.
– De är väldigt mycket för fett, vilket jag inte anser är baserat på vetenskap säger Tobias som menar att det mer är en fråga om ideologi.

LÄS OCKSÅ: Lektiner – kan vissa ämnen i mat vara skadliga?

Lite om kosten på läkarlinjen
Tobias själv kom in på att äta växtbaserat i samband med att han fick en svår infektion i 18-årsåldern. Efter det var hans kropp känsligare och sade tydligare ifrån vad den inte mådde bra av. Genom att prova sig fram märkte han snart att han mådde mycket bättre om han uteslöt animaliska produkter, det var innan han ens hört talas om veganism och innan han påbörjat sin utbildning till läkare. När han sedan kom in på läkarlinjen såg han fram emot att lära sig mer om kostens roll för hälsan men blev besviken på den punkten.
– Vi hade två lektioner om kosten, en om undernäring och en om övervikt, berättar Tobias.
Lektionen om övervikt gick ut på att en kirurg berättade för studenterna att det inte går att gå ned i vikt genom att lägga om kosten, istället förespråkade han fetmaoperationer.
– Det var allt.
Utöver biokemi om hur olika vitaminer fungerar fick läkarstudenterna inte lära sig något om de terapeutiska effekterna som kan uppnås med hjälp av kosten. Kunskap Tobias skaffat på egen hand bland annat genom att studera för den amerikanska naturläkaren Andrew Weil. Och idag använder han kosten som ett kraftfullt redskap i sin behandling på vårcentralen i Köpenhamn där han arbetar.
– Halva tiden jag tillbringar med mina patienter går åt till att prata om kosten, säger Tobias.

Patienterna villiga att lägga om kosten
Han beräknar att ungefär 70 procent av patienterna söker för besvär orsakade av livsstil.
– De flesta känner till att rökning och alkohol är skadligt, men många är förvirrade när det kommer till kosten.
Där känner Tobias att han kan göra stor nytta genom att hjälpa dem lägga om kosten. Och patienterna är i stor utsträckning villiga att tänka om på den punkten. Oberoende av socioekonomisk tillhörighet tycker de flesta att det är spännande att de själva kan påverka sin hälsa.
– Människor tycker om att känna att de har makten över sin hälsa och många vill dessutom slippa ta läkemedel.
Ställda inför ett val att göra livsstilsförändringar eller att påbörja en behandling med läkemedel väljer de allra flesta att lägga om sin livsstil menar han.
Och redan efter en månad brukar de flesta se en påtaglig förbättring, något som motiverar dem att fortsätta.
– De ser att insulinresistensen är borta, och att de börjat gå ned i vikt och håller fast vid behandlingen.

Ändrar frukosten först
Tobias behandling skiljer sig också från konventionell vård genom att han i början träffar patienterna något oftare. Första åtgärden är nästan alltid att ändra frukosten, då de flesta är vanemänniskor och äter samma varje dag är det ett bra ställe att börja. I hemmet utsätter man sig inte heller för andras kritiska blickar och slipper förklara för andra varför man äter annorlunda.
– Vi ser effekt på blodtryck och kolesterol bara genom att ändra frukosten, säger Tobias som förklarar att det efter det brukar gå lätt att övertyga patienten att ändra även andra måltider och då främst utesluta processat kött som bacon och liknande.
Tillvägagångssättet är det samma med alla åldersgrupper, berättar Tobias.
– Motivationen skiljer sig inte så mycket mellan åldersgrupperna.
Han ger även patienten möjlighet att välja mellan att uppnå optimala nivåer eller att nöja sig med att hamna på vad som anses vara normal nivå, och där skiljer sig patienterna åt.
– De yngre vill oftare uppnå optimala nivåer medan de äldre ofta nöjer sig med att lämna farozonen.

LÄS OCKSÅ: Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Förespråkar inte veganism
Tobias poängterar att han aldrig förespråkar att patienterna ska bli veganer, det är inte målet med behandlingen. Målet är snarare att de ska äta mer växtbaserat och att måltiderna främst ska bestå av oprocessad mat från växtriket. Han rekommenderar heller aldrig patienter som inte är glutenintoleranta att sluta med gluten utan fokuserar på att ta ett helhetsgrepp om kosten och förbättra den generellt.
Tobias ser positivt på utvecklingen och tror inte att det ökande hälsomedvetandet är en fluga utan snarare en rörelse.
– Vi går från ett läge där vi skadar oss själva och planeten mot att ta större ansvar för vår hälsa och vår diet, säger Tobias som också ser att mer och mer forskning kommer som ger stöd åt utvecklingen.
Hittills har det inte funnits så mycket vetenskapligt stöd för att kosten påverkar hälsan men det håller på att bli ändring på det menar Tobias.
– Inom fem-tio år kommer det även finnas större studier, siar han.
Även medvetandet om djurrättsliga frågor ökar menar Tobias som tror att det är en naturlig följd av att vi tänker om när det kommer till hälsan och miljön. Då blir det lättare att våga titta även på den biten, något vi annars har en benägenhet att blunda för enligt Tobias som uppger att det finns flera skäl till att han själv väljer att äta som han gör.
– Jag äter växtbaserat för min hälsa men jag är vegan av etiska skäl.

Intresset stort hos läkarstudenter
Intresset hos andra läkare att följa hans exempel är störst bland yngre läkare, och främst bland medicinstuderande som när Tobias kommer och föreläser ofta visar stort intresse för att fördjupa sig i ämnet. Även om inte intresset är så stort bland kollegorna på kliniken där han arbetar känner Tobias att han har stöd för sina metoder särskilt som de ger så goda resultat.

Av Nina Törmark

Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!