Åsa med sin son Herbert två år

Åsa Axelsson Laulajainen med sonen Herbert. Foto: Joakim Drake

Livet som förälder till ett barn med typ 1-diabetes

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Jag vet att det är många föräldrar som liksom oss kämpar med diabetes dygnet runt. Föräldrar som vet precis hur mycket jobb, och rädsla, det innebär.
Till alla dem som har den stora lyckan att inte ha ett diabetesdrabbat barn vill jag bidra till att belysa vilken allvarlig sjukdom det är.
Och om hur en vanlig dag kan se ut för oss som är föräldrar.

Typ 1-diabetes är en vanlig, livshotande och obotlig sjukdom som drabbar barn och unga. Ja, vuxna också, även om insjuknande är vanligast i yngre år. Trots allvaret och de skador som sjukdomen ofta medför väcker diabetes fortfarande förvånansvärt lite engagemang hos gemene man och väldigt få vet så mycket om sjukdomen.

► Läs också: Diabetes en global epidemi

 

Det vi kan göra för vårt barn är att skapa större engagemang kring sjukdomen och försöka hjälpa till att samla in pengar till forskning, till exempel genom att stötta Barndiabetesfonden. ​
Därför vill jag berätta lite om hur sjukdomen påverkar vår familj.

Så här ser en vanlig diabetesdag ut för oss
• 10 till 15 blodprover (man får inte var spruträdd som diabetesförälder).
• Dosering av insulin inför varje måltid, eller stoppar något i munnen sex till tio gånger.
• Korrigering när blodsockret ligger för högt, cirka fem gånger.
• Pumpen larmar på natten cirka fyra gånger då går man upp och ger mjölk eller insulin beroende på situation. Har man tur så får man sova några timmar i sträck.
• Pumpen larmar i genomsnitt 30-50 gånger för att sonen ligger under värdet tre eller över 12 i blodsocker. Vilket alltså är på tok för lågt respektive på tok för högt och korrigeras inte det så blir läget livshotande.
• Vi kollar säkert blodsockervärdet fyra gånger i timmen eller oftare, beroende på hur han leker.

 Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Vi får agera vår sons bukspottskörtel
Varannan dag sätter vi sedan en ny infart till insulinet samt byter sensorn på armen var sjätte dag (något som innebär ytterligare jobbiga nålar och stick). Det jag nyss förklarat innebär alltså att vi, jag och min man, jobbar extra som Herberts bukspottkörtel. Vi är livsviktiga för honom och ansvaret är enormt. Gör vi en feldosering av insulin eller missar att hans blodsocker sjunker snabbt kan det vara fara för hans liv.
Det här jobbet gör alla diabetesföräldrar tills dess att barnen själva är mogna att göra egna matematiska beräkningar och lär sig hur de påverkas av mängden kolhydrater i olika sorters livsmedel med mera. Det vill säga de närmaste 15 åren.

Herbert, två år, i sitt hem

Sonen Herbert, två år. Foto: Joakim Drake

En dag gick Herbert inte att väcka
Herbert var ovanligt liten för att få diabetes, bara 12 månader, och vi visste inte vad diabetes var. Han låg och sov i sin vagn, var lite trött tänkte jag. Men vi åkte in till sjukhuset när jag upptäckte att jag inte lyckades väcka honom. Det var först när han var i koma som vi upptäckte det. Detta gör att han är lite svajigare än flesta. Det kan göra stor skillnad om man upptäcker diabetes i tid.

Har legat på sjukhus åtta gånger
Herbert är idag bara två år och vi har redan fått ringa ambulans fyra gånger och legat inlagda på sjukhus åtta gånger under vårt första år med diabetes i familjen. Vi är oerhört tacksamma att vi bor i Sverige och har kunnat få bra vård.

► Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes

Hjälp till att ändra statistiken
Cirka 700 barn och familjer drabbas i Sverige varje år. Cirka två barn insjuknar i typ 1-diabetes varje dag. Dessa barn kan idag inte bli friska utan kommer behöva leva resten av sitt liv med sjukdomen. Det vill vi ändra på.

Är du som förälder orolig att ditt barn ska drabbas? Här är några vanliga symtom på diabetes som kan vara bra att känna till:
• Törstig
• Kissar mycket
• Går ner i vikt
• Luktar aceton i munnen (ketoacidos)

 Läs också: Blodtrycksmedicin kan öka risken för hjärtsjukdom hos diabetiker

Värt att veta
Man kan upptäcka diabetes i ett tidigt skede genom att ta ett blodprov hos sin läkare.
Bra att känna till om ni har ett barn med diabetes på er förskola är att magsjuka är livsfarligt för dem. Det handlar om att när magen är sur tar den inte upp socker lika effektivt, vilket innebär att det är svårt att stoppa ett rasande blodsockerfall.

Vill du hjälpa?
Sms:a HOPP till 729 29 för att skänka 50kr till Barndiabetesfonden eller använd SWISH på nummer 9000597.

Tack för att du tog dig tiden att läsa detta!

Av Åsa Axelsson Laulajainen, retail-  varumärkeskonsult, grundare av Guardianfriend.com och mamma till Herbert två år som har typ 1 diabetes

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

mind 2018 hjarnans genvagar

Mind 2018: Din hjärnas genvägar

Mental hälsa

Vår hjärna är väldigt listigt konstruerad, den har många knep att spara tid och energi i sitt arbete med att göra världen begriplig för oss. Dessa kallas kognitiva bias och anävnds för att bland annat skapa trygghet men de kan också skapa oro och det helt i onödan berättar stresscoachen Karin Isberg,

kvinna hos läkaren bild på bakterier

Bakterier kan ligga bakom endometrios

Forskning

Bakterier och endotoxiner kan ligga bakom kvinnosjukdomen endometrios enligt ny forskning. Detta genom att de orsakar inflammation och vissa läkemedel som i dagsläget används för att behandla sjukdomen kan istället bidra till att förvärra problemet.

mat slängs

Nationellt program för minskat matsvinn

Politik

Matsvinn är ett stort problem, det påverkar både miljön och innebär stora ekonomiska förluster för både individ och samhälle. Nu har Livsmedelsverket på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplanen "Fler gör mer" för minskat matsvinn i landet.

Så fick Kjell normalt blodtryck utan mediciner

Hälsa

Kjell Anthelenius körde på i ett högt tempo – och både blodtryck och kolesterolvärdet sköt i höjden. Han bestämde sig för att sätta sin hälsa först och lägga om sin livsstil. Nu är hans värden normala igen, tack vare regelbunden träning, meditation, mer vegetarisk mat och ett tillskott med lagrad vitlök.

kvinna oroar sig mind 2018

Mind 2018: Orons viktiga funktion

Mental hälsa

Oro hjälper oss att förbereda oss för svårigheter och att kunna fatta bra och genomtänkta beslut. Att inte oroa sig kan göra att man är oförberedd på att handskas med problem menar stresscoachen Karin Isberg som dock skiljer på konstruktiv oro och oro som livsinställning.



yoga i tantolunden yogaläraren anna gordh humlesjö

Anna ordnar yoga i parken för en god sak

Trendspaning

Att yoga utomhus sommartid är en växaande rörelse, i parker landet runt samlas människor för att yoga under bar himmel. Ofta är det gratis och ibland kan man ges möjlighet att bidra med en slant till en viktig sak, som i Tantolunden i Stockholm där det anordnas yoga med humanitärt fokus för femte året i rad.

bonsallad

Krispig grön bönsallad

Recept

Det bästa med skördetider är att det är så enkelt och går så snabbt att laga mat och få till goda och näringsrika måltider. Gå på marknader och botanisera bland nyskördade grönsaker. Detta recept från Nilla's Kitchen innehåller förvällda bondbönor, brytbönor och sockerärtor.

övrrviktig kvinna tränar på gym

Försämrad fettnedbrytning kan ligga bakom fetma

Vikt

Vad som gör att vissa kan hålla sig smala till synes utan ansträngning medan andra går upp i vikt bara de tittar på en bakelse, det är en fråga som gäckat mänskligheten länge. Svenska forskare har nu kommit med en möjlig förklaring och det är att övervikten i vissa fall kan förklaras med en sämre förmåga att omsätta fett.

hund i gräns och simmar

Tio bästa tipsen för en hundvänlig semester

Övrigt

78 procent av alla hundägarna tar med sig hunden på semestern något både hund och människa kan ha glädje av. Miljöombyte, tid med familjen och roliga lekar står högt på önskelistan för den fyrbenta vännen. Här följer några tips på hur du gör din semester mer hundvänlig.

skylt varnar för fästingar

“Fästingburna sjukdomen borrelia är en dold epidemi”

Krönikan

Varje sommar får tusentals svenskar fästingbett och blir infekterade av de sjukdomar dessa  kryp sprider.  När hon själv drabbades svårt blev Cornelia Södergren tvungen att ta reda på så mycket hon kunde om fästingburna sjukdomar, deras förlopp och hur hon skulle skydda sig i fortsättningen. Ett arbete som resulterade i boken ”Borreliafenomenet – Den dolda epidemin”, som kommer ut senare i sommar.

Friskare hår – en kick för självkänslan

Hud

Håret är ett viktigt och känsligt kapitel för många. Teresa hade tjockt, välmående hårsvall – ett hår att vara stolt över. När hon plötsligt började tappa stora tussar hår i höstas blev hon riktigt orolig. Hade hon drabbats av någon allvarlig sjukdom?

bulgursalad

Saftig bulgursallad med mandel

Recept

Saftig, sammetslen bulgur i sällskap av grönsaker. Servera som huvuddelen av en måltid och komplettera med valfritt protein eller mer grönsaker. Resterna passar förträffligt i matlådan.