Åsa med sin son Herbert två år

Åsa Axelsson Laulajainen med sonen Herbert. Foto: Joakim Drake

Livet som förälder till ett barn med typ 1-diabetes

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Jag vet att det är många föräldrar som liksom oss kämpar med diabetes dygnet runt. Föräldrar som vet precis hur mycket jobb, och rädsla, det innebär.
Till alla dem som har den stora lyckan att inte ha ett diabetesdrabbat barn vill jag bidra till att belysa vilken allvarlig sjukdom det är.
Och om hur en vanlig dag kan se ut för oss som är föräldrar.

Typ 1-diabetes är en vanlig, livshotande och obotlig sjukdom som drabbar barn och unga. Ja, vuxna också, även om insjuknande är vanligast i yngre år. Trots allvaret och de skador som sjukdomen ofta medför väcker diabetes fortfarande förvånansvärt lite engagemang hos gemene man och väldigt få vet så mycket om sjukdomen.

► Läs också: Diabetes en global epidemi

 

Det vi kan göra för vårt barn är att skapa större engagemang kring sjukdomen och försöka hjälpa till att samla in pengar till forskning, till exempel genom att stötta Barndiabetesfonden. ​
Därför vill jag berätta lite om hur sjukdomen påverkar vår familj.

Så här ser en vanlig diabetesdag ut för oss
• 10 till 15 blodprover (man får inte var spruträdd som diabetesförälder).
• Dosering av insulin inför varje måltid, eller stoppar något i munnen sex till tio gånger.
• Korrigering när blodsockret ligger för högt, cirka fem gånger.
• Pumpen larmar på natten cirka fyra gånger då går man upp och ger mjölk eller insulin beroende på situation. Har man tur så får man sova några timmar i sträck.
• Pumpen larmar i genomsnitt 30-50 gånger för att sonen ligger under värdet tre eller över 12 i blodsocker. Vilket alltså är på tok för lågt respektive på tok för högt och korrigeras inte det så blir läget livshotande.
• Vi kollar säkert blodsockervärdet fyra gånger i timmen eller oftare, beroende på hur han leker.

 Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Vi får agera vår sons bukspottskörtel
Varannan dag sätter vi sedan en ny infart till insulinet samt byter sensorn på armen var sjätte dag (något som innebär ytterligare jobbiga nålar och stick). Det jag nyss förklarat innebär alltså att vi, jag och min man, jobbar extra som Herberts bukspottkörtel. Vi är livsviktiga för honom och ansvaret är enormt. Gör vi en feldosering av insulin eller missar att hans blodsocker sjunker snabbt kan det vara fara för hans liv.
Det här jobbet gör alla diabetesföräldrar tills dess att barnen själva är mogna att göra egna matematiska beräkningar och lär sig hur de påverkas av mängden kolhydrater i olika sorters livsmedel med mera. Det vill säga de närmaste 15 åren.

Herbert, två år, i sitt hem

Sonen Herbert, två år. Foto: Joakim Drake

En dag gick Herbert inte att väcka
Herbert var ovanligt liten för att få diabetes, bara 12 månader, och vi visste inte vad diabetes var. Han låg och sov i sin vagn, var lite trött tänkte jag. Men vi åkte in till sjukhuset när jag upptäckte att jag inte lyckades väcka honom. Det var först när han var i koma som vi upptäckte det. Detta gör att han är lite svajigare än flesta. Det kan göra stor skillnad om man upptäcker diabetes i tid.

Har legat på sjukhus åtta gånger
Herbert är idag bara två år och vi har redan fått ringa ambulans fyra gånger och legat inlagda på sjukhus åtta gånger under vårt första år med diabetes i familjen. Vi är oerhört tacksamma att vi bor i Sverige och har kunnat få bra vård.

► Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes

Hjälp till att ändra statistiken
Cirka 700 barn och familjer drabbas i Sverige varje år. Cirka två barn insjuknar i typ 1-diabetes varje dag. Dessa barn kan idag inte bli friska utan kommer behöva leva resten av sitt liv med sjukdomen. Det vill vi ändra på.

Är du som förälder orolig att ditt barn ska drabbas? Här är några vanliga symtom på diabetes som kan vara bra att känna till:
• Törstig
• Kissar mycket
• Går ner i vikt
• Luktar aceton i munnen (ketoacidos)

 Läs också: Blodtrycksmedicin kan öka risken för hjärtsjukdom hos diabetiker

Värt att veta
Man kan upptäcka diabetes i ett tidigt skede genom att ta ett blodprov hos sin läkare.
Bra att känna till om ni har ett barn med diabetes på er förskola är att magsjuka är livsfarligt för dem. Det handlar om att när magen är sur tar den inte upp socker lika effektivt, vilket innebär att det är svårt att stoppa ett rasande blodsockerfall.

Vill du hjälpa?
Sms:a HOPP till 729 29 för att skänka 50kr till Barndiabetesfonden eller använd SWISH på nummer 9000597.

Tack för att du tog dig tiden att läsa detta!

Av Åsa Axelsson Laulajainen, retail-  varumärkeskonsult, grundare av Guardianfriend.com och mamma till Herbert två år som har typ 1 diabetes

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.

Mikaela Bjerring

Mikaela Bjerring: ”Är inte bakteriefloran i balans påverkas hela vår kropp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Sjätte personen ut: Näringsterapeuten och succébloggaren Mikaela Bjerring.