Åsa med sin son Herbert två år

Åsa Axelsson Laulajainen med sonen Herbert. Foto: Joakim Drake

Livet som förälder till ett barn med typ 1-diabetes

Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Jag vet att det är många föräldrar som liksom oss kämpar med diabetes dygnet runt. Föräldrar som vet precis hur mycket jobb, och rädsla, det innebär.
Till alla dem som har den stora lyckan att inte ha ett diabetesdrabbat barn vill jag bidra till att belysa vilken allvarlig sjukdom det är.
Och om hur en vanlig dag kan se ut för oss som är föräldrar.

Typ 1-diabetes är en vanlig, livshotande och obotlig sjukdom som drabbar barn och unga. Ja, vuxna också, även om insjuknande är vanligast i yngre år. Trots allvaret och de skador som sjukdomen ofta medför väcker diabetes fortfarande förvånansvärt lite engagemang hos gemene man och väldigt få vet så mycket om sjukdomen.

► Läs också: Diabetes en global epidemi

Det vi kan göra för vårt barn är att skapa större engagemang kring sjukdomen och försöka hjälpa till att samla in pengar till forskning, till exempel genom att stötta Barndiabetesfonden. ​
Därför vill jag berätta lite om hur sjukdomen påverkar vår familj.

 

Så här ser en vanlig diabetesdag ut för oss
• 10 till 15 blodprover (man får inte var spruträdd som diabetesförälder).
• Dosering av insulin inför varje måltid, eller stoppar något i munnen sex till tio gånger.
• Korrigering när blodsockret ligger för högt, cirka fem gånger.
• Pumpen larmar på natten cirka fyra gånger då går man upp och ger mjölk eller insulin beroende på situation. Har man tur så får man sova några timmar i sträck.
• Pumpen larmar i genomsnitt 30-50 gånger för att sonen ligger under värdet tre eller över 12 i blodsocker. Vilket alltså är på tok för lågt respektive på tok för högt och korrigeras inte det så blir läget livshotande.
• Vi kollar säkert blodsockervärdet fyra gånger i timmen eller oftare, beroende på hur han leker.

 Läs också: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Vi får agera vår sons bukspottskörtel
Varannan dag sätter vi sedan en ny infart till insulinet samt byter sensorn på armen var sjätte dag (något som innebär ytterligare jobbiga nålar och stick). Det jag nyss förklarat innebär alltså att vi, jag och min man, jobbar extra som Herberts bukspottkörtel. Vi är livsviktiga för honom och ansvaret är enormt. Gör vi en feldosering av insulin eller missar att hans blodsocker sjunker snabbt kan det vara fara för hans liv.
Det här jobbet gör alla diabetesföräldrar tills dess att barnen själva är mogna att göra egna matematiska beräkningar och lär sig hur de påverkas av mängden kolhydrater i olika sorters livsmedel med mera. Det vill säga de närmaste 15 åren.

Herbert, två år, i sitt hem

Sonen Herbert, två år. Foto: Joakim Drake

En dag gick Herbert inte att väcka
Herbert var ovanligt liten för att få diabetes, bara 12 månader, och vi visste inte vad diabetes var. Han låg och sov i sin vagn, var lite trött tänkte jag. Men vi åkte in till sjukhuset när jag upptäckte att jag inte lyckades väcka honom. Det var först när han var i koma som vi upptäckte det. Detta gör att han är lite svajigare än flesta. Det kan göra stor skillnad om man upptäcker diabetes i tid.

Har legat på sjukhus åtta gånger
Herbert är idag bara två år och vi har redan fått ringa ambulans fyra gånger och legat inlagda på sjukhus åtta gånger under vårt första år med diabetes i familjen. Vi är oerhört tacksamma att vi bor i Sverige och har kunnat få bra vård.

 

► Läs också: Ny svensk studie: Lightläsk ökar risken för diabetes

Hjälp till att ändra statistiken
Cirka 700 barn och familjer drabbas i Sverige varje år. Cirka två barn insjuknar i typ 1-diabetes varje dag. Dessa barn kan idag inte bli friska utan kommer behöva leva resten av sitt liv med sjukdomen. Det vill vi ändra på.

Är du som förälder orolig att ditt barn ska drabbas? Här är några vanliga symtom på diabetes som kan vara bra att känna till:
• Törstig
• Kissar mycket
• Går ner i vikt
• Luktar aceton i munnen (ketoacidos)

 Läs också: Blodtrycksmedicin kan öka risken för hjärtsjukdom hos diabetiker

Värt att veta
Man kan upptäcka diabetes i ett tidigt skede genom att ta ett blodprov hos sin läkare.
Bra att känna till om ni har ett barn med diabetes på er förskola är att magsjuka är livsfarligt för dem. Det handlar om att när magen är sur tar den inte upp socker lika effektivt, vilket innebär att det är svårt att stoppa ett rasande blodsockerfall.

 

Vill du hjälpa?
Sms:a HOPP till 729 29 för att skänka 50kr till Barndiabetesfonden eller använd SWISH på nummer 9000597.

Tack för att du tog dig tiden att läsa detta!

Av Åsa Axelsson Laulajainen, retail-  varumärkeskonsult, grundare av Guardianfriend.com och mamma till Herbert två år som har typ 1 diabetes

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Typ 1 diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom där kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt har upphört. Man vet ännu inte varför kroppens eget immunförsvar självangriper, dödar och förstör immunsystemet och de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist - något som kan ge allvarliga skador och i värsta fall dödlig utgång.
Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Insulinet frisätts hela tiden i låg koncentration, men framför allt när du har ätit. Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottskörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. När det inte finns insulin kan kroppens celler inte ta in blodsockret, utan det stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger.

Kortfattat om skillnaderna mellan typ 1- och 2-diabetes
De mest kända formerna av diabetes är diabetes typ 1 och diabetes typ 2 (läs om fler typer här).
Typ 1 är, kortfattat, kroppens brist på insulinproduktion. Tio procent av all diabetes beräknas vara typ 1-diabetes. Drabbar oftast yngre.
Diabetes typ två är kroppens oförmåga att använda insulin. Den formen är mycket vanligare än typ 1-diabetes och står för cirka 90 procent. Drabbar oftast äldre men allt fler yngre drabbas.
Typ 2-diabetes kan förebyggas genom daglig motion och hälsosam kost. Typ 1-diabetes, å sin sida, som är den allvarligare diabetesformen, är kronisk och kan inte förebyggas eller botas.
Många blandar ihop typ 1- och typ 2-diabetes, när de två typerna i själva verket är så vitt skilda (inte minst i allvarlighetsgrad) att de kan ses som två helt olika sjukdomar.
Läs mer om skillnaderna här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.