Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö.
Det visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet.
Och sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens och andra variabler för hälsa.
Ingrid Ekström är doktorand på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och personen som ligger bakom studien.
– Det är många äldre personer som har problem med luktsinnet, och det är ingenting ovanligt. Det som är intressant i den här studien är att även om man tar hänsyn till att äldre får ett nedsatt luktsinne finns sambandet kvar mellan försämrat doftsinne och dödlighet, säger hon i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
► Läsarfråga: Varför luktar jag illa? Experten svarar
Personer med dåligt doftsinne dog före personer med bra doftsinne
Ingrid Ekström har använt data från det stora Betula-projektet som pågått i Umeå i över 25 år, där man studerat åldrande. I studien har 1 774 personer mellan 40 och 90 år följts i tio år, och deras doftsinne har testats med jämna mellanrum. Forskarna tittade sedan på de försökspersoner som dog under tioårsperioden och jämförde dem som hade ett dåligt fungerande luktsinne med dem som hade ett välfungerande luktsinne.
Det visade sig att de som hade ett dåligt doftsinne var överrepresenterade i gruppen som dött, även sedan forskarna justerat för andra faktorer som påverkar risken att dö, som ålder, kön, kognitiv förmåga och andra hälsovariabler. Forskarna tog också hänsyn till att utveckling av demens har visat sig både försämra luktsinnet och öka risken att dö.
Doft hänger ihop med aptit
Det är inte enkelt att förklara varför det finns ett samband mellan luktsinne och mortalitet. Det kan hänga ihop med att personer som tappat sitt doftsinne ofta också tappar aptiten och lusten att äta mat när det inte smakar någonting längre.
– Det har visat sig att när äldre tappar aptiten får de inte heller i sig det de behöver. Och det är jätteviktigt att äta bra mat när man blir äldre. Men en annan bakomliggande faktor kan vara att doftsystemet är ett skört system i hjärnan. För att det ska fungera som det ska behöver det blidas nya nervceller hela tiden, och det är rimligt att tro att den processen påverkas ganska mycket av sjukdom. Så det är möjligt att man kan se doftsinnet som en spegel för hur kroppen mår i övrigt, säger Ingrid Ekström.
► Läs också: Singel? Lukta dig till kärleken
Förhoppning att kunskapen ska kunna användas vid hälsokontroller av äldre
Det är viktigt att påpeka att den som är äldre och upplever ett försämrat luktsinne inte har någon anledning att oroa sig för att det ska hända något allvarligt, menar dock Ingrid Ekström. Däremot kan man vara uppmärksam på signalerna och till exempel ta kontakt med en dietist för att vara säker på att man äter bra, säger hon. En förhoppning är också att kunskapen från studien längre fram ska kunna användas i sjukvården vid hälsokontroller av äldre.
Studien publiceras i Journal of the American Geriatrics Society och har gjorts inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Vårt unika doftsinne” som finansieras av Riksbankens jubileumsfond.
Inte nya resultat
Det är dock inte första gången luktsinnets koppling till ökad dödlighet studerats. Forskare vid University of Chicago kom i en vetenskaplig studie 2014 fram till att äldre människors individuella förmåga att identifiera lukter är en ledtråd till hur länge de kommer att leva. De med bra luktsinne lever i snitt längre, visade deras resultat.
– Vi tror att förlust av luktsinnet är som undulaten i kolgruvan. Det orsakar inte döden direkt men det är ett förebud, sa professor Jayant Pinto vid University of Chicago till BBC.
Forskarna lät 3 000 personer i åldern 57–85 år försöka identifiera fem distinkta lukter: mint, fisk, apelsin, rosor och läder. Fem år senare hade fyra av tio med de sämsta resultaten avlidit medan bara en av tio med de bästa resultaten var döda.
Läs mer i länken nedan.
► Läs också: Luktsinnet kan skvallra om ett långt – eller kort – liv
Doftunderkänslighet vs doftöverkänslighet
Men även om om doftunderkänslighet inte är positivt enligt dessa rön är inte det motsatta heller så lätt, det vill säga doftöverkänslighet. Någon som vet mer om saken är Ingvor Näsmyr, som är doftöverkänslig. Hon skrev en krönika om detta på Kurera.se förra året. Läs den här: ”Ett liv med doftöverkänslighet är ett halvt liv”
Huruvida doftöverkänslighet skulle ha en eventuell positiv eller negativ koppling till dödlighet vet Kurera inget om – men nu blev vi väldigt nyfikna på den saken.
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!