Många känner till att magsyra är något som kan orsaka magkatarr. Inte lika många tänker på att den skyddar oss mot magsjuka och bakterier, behövs för att smälta maten eller vet att brist på magsyra ger ungefär samma problem som överskott.
Magsyran, som består av saltsyra, utsöndras av slemhinnecellerna i magen och har som huvud-saklig uppgift att påbörja nedbrytningen av proteiner. Den fungerar även som ett skydd mot främmande och oönskade bakterier som inte hör hemma i matsmältningssystemet.
Magsyran minskar med ålder
Förmågan att bilda magsyra minskar naturligt med åldern. När man är 60 år producerar kroppen ungefär halva mängden saltsyra mot vad den gjorde vid 20 års ålder. Det innebär att de flesta äldre har otillräcklig mängd saltsyra. Mängden saltsyra som bildas kan även påverkas av faktorer som kroniska sjukdomar, depression, känslomässig stress och långvarig smärta.
LÄS OCKSÅ: Sura uppstötningar? Här är knepen som hjälper mot halsbränna
Myten om magsyran
En mycket vanlig uppfattning är att symtom från magen, som magkatarr, beror på irritation till följ av en förhöjd mängd saltsyra. Typiska symtom på magkatarr brukar anses vara smärta och obehag i övre delen av magen, illamående, orolig och uppblåst mage, halsbränna, sura uppstötningar, hungersug och tidig mättnadskänsla.
Den vanligaste behandlingen vid magkatarr är läkemedel, så kallade protonpumpshämmare, som neutraliserar eller minska tillverkningen av magsyran. Tyvärr kan behandling med syradämpande ge flera mer eller mindre svåra biverkningar.
LÄS OCKSÅ: Skydda dig mot allergier genom att ta hand om din tarm
Ger liknande symtom
Vad få är medvetna om är att brist på saltsyra kan ge i stort sett samma symtom. Typiska symtom på saltsyrabrist är: halsbränna, sura uppstötningar, tidig mättnadkänsla, illamående, diarre, förstoppning, ballongmage, gaser och rapningar, upprepad förekomst av osmält mat i avföringen, beläggningar på tungan, svårighet att tolerera fet mat, dålig matsmältning, analklåda, samt trötthet och magsmärta efter måltid. Det finns även en ökad förekomst av tarminfektioner orsakat av parasiter, bakterier och candida. En nedsatt saltsyratillverkling kan dessutom leda till att näringsbrister uppstår då kroppen inte kan bryta ned och ta upp näringen från kosten på ett korrekt sätt.
Naturlig behandling finns
Enzymer och bitterörter kan i många fall ge tillräcklig effekt och förbättring av matsmältningen men vid behov kan saltsyratabletter tas.
Behandling med saltsyratabletter ska undvikas vid magsår samt behandling med magnecyl (acetylsalicylsyra) och kortison. Om smärta uppstår vid intag av saltsyratabletter ska behandlingen avbrytas. Syran kan neutraliseras med ett glas mjölk eller kalktabletter om irritation uppstår.
Risker med protonpumpshämmare
Protonpumpshämmare är ett mycket vanligt läkemedel mot sura uppstötningar, halsbränna och magkatarr. Läkemedlet minskar mängden saltsyra som tillverkas i magsäcken och cirka 5 till 10 procent av befolkningen beräknas vara användare. Välkända varumärken inom kategorin är Losec och Omeprazol.
En bidragande anledning till den utbredda användningen tros vara att det ofta uppstår en så kallad rekyleffekt när behandlingen avslutas. Rekyleffekten gör att symtomen ökar på grund av ökad mängd saltsyra, vilket gör att användaren ofta känner behov av att påbörja behandlingen igen. Problemet uppstår även vid kort tids medicinering med protonpumpshämmare.
Av Therese Hagberg
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Äter du läkemedel mot magkatarr och halsbränna?
Känner du till dessa, mindre kända, negativa effekter som kan uppstå vid längre tids behandling med protonpumpshämmare?
B12-brist
Behandling med protonpumpshämmare påverkar omsättningen av vitamin B12 i kroppen genom att minska upptaget. Därför kan en längre tids behandling bidra till B12-brist.
Ökad risk för magsjuka
I och med den minskade mängden saltsyra i magsäcken ökar risken att drabbas av magsjuka orsakat av bakterier, något som saltsyran ska skydda oss mot. Patienter som behandlas med protonpumpshämmare löper tre gånger så stor risk att utveckla bakteriell diarré och magsjuka jämfört med obehandlade. Även risken att drabbas av salmonella ökar.
Ökad risk för benskörhet Långtidsanvändning av protonpumpshämmare kan öka risken för frakturer i höft-, handled- och kotor. En studie som omfattade 80 000 kvinnor som genomgått klimakteriet visade att de som behandlats med protonpumpshämmare i två år hade 35 procents högre risk att drabbas av höftledsfraktur jämfört med de som inte behandlats.