Malin Haawind: Ät, njut, må bra och släpp din hälsoångest

Vi lever i en tid när maten och måltiden förknippas med allt från skuld och skam till bränslet som ska ge dig din superkropp. Malin Haawind, 39, är författare och journalist som själv övertränat och haft en ansträngd och begränsande relation till mat. En dag sa hon nej till sitt eget beteende och började sätta ord på sitt förhållningssätt till mat och träning, vilket bland annat resulterade i, Ät din jävel – en bok om matglädje, dödsångest, vitlök och smör. Boken ifrågasätter vårt förhållningssätt till mat och kroppen. Malin uppmanar alla att släppa kalorihetsen och våga njuta av maten, speciellt nu under jul- och nyårshelgen.

I dag har Malin Haawind någorlunda landat i sitt förhållningssätt till mat, motion och sin kropp. Själv tycker hon att hon är en tjock, andra skulle kanske säga att hon är kurvig. För närmare 20 år sedan var hon fast i en dålig cirkel av för hård träning och ett reglerande av matintaget som gjorde att hon hoppade över måltider och åt för mycket när hon inte klarade av att hålla igen. Beteendet fick henne att känna skuld och skam men också ett slags märklig stolthet när hon förvägrade sig själv mat och gick omkring och var riktigt hungrig.

– Jag fick stora problem med benhinneinflammation på grund av överträningen och kände att mitt förhållningssätt till mat var som ett fängelse – det ledde till att jag slutade tvärt med träningen och började släppa på matreglerna. Jag har absolut ingenting emot fysisk aktivitet och att röra på sig är både kul och bra för kropp och själ, men jag tränade hårt för att hålla mig smal och det skapade en kroppshets som definitivt inte var bra, säger Malin Haawind.

LÄS OCKSÅ: Överträningssyndrom har nått motionärerna

Hälsoångest som tar sig i olika uttryck
Där någonstans började Malin ifrågasätta och fundera över kvinnligt kroppsideal, matvanor och dieter och varför en sund tanke om en sund kropp skapat en allmän hälsoångest. Eller kanske snarare en prestationshysteri där mat fungerar som bränsle för en smal och vältränad kropp istället för att ha en mer normal inställning till maten och äta för att njuta och för att det är trevligt att umgås runt måltiden.

– Det började med att jag helt enkelt bara var less på att träna, späka och kontrollera mig själv. När jag sedan började fördjupa mig i feministisk teori så kunde jag också tydligare sätta in mitt eget beteende i ett sammanhang – det finns en enorm industri som tjänar pengar på att kvinnor är missnöjda med sig själva, säger Malin.

Att mat och måltider blivit så knepigt tycker Malin är tragiskt. Vi lever matmässigt i ett paradis med ett enormt utbud och stora valmöjligheter, och så hittar vi på ett regelverk för vårt ätande som strular till det för oss. Det var i kölvattnet av att var och varannan person gick och bar på hälso- och matångest som boken, Ät din jävel – en bok om matglädje, dödsångest, vitlök och smör kom till.

– Jag tycker själv att det är obehagligt när människor recenserar sitt eget och andras ätande. Mat blir skuld- och skambelagt och nästan alla runt bordet har åsikter om vad man ska äta och inte äta. Just nu har vi hamnat i en ond cirkel som vi inte verkar kunna ta oss ur. Valen vi gör är oftast känslostyrda, men jag tycker verkligen att vi ska undvika att kommentera andra personers ätande om det inte är på nivån – ”gud vad god din mat ser ut” – eller något liknande.

LÄS OCKSÅ: Ätstörningar kan ha genetisk orsak

Ingen idé att banta
Malin tycker att vi är dåliga på att värdesätta vardagsmåltiden, att vi ser den som ett nödvändigt ont. Framförallt de som är inkörda på hälsospåret och lever efter kostkulturen – som ser mat som bränsle för att växa, prestera eller få en superkropp.

– Svensken är en stark individualist. För många är det viktigt att skräddarsy sitt liv efter mål och behov. Alla blir sina egna projekt, och ätandet blir likt ett arbete man tar sig an, mer än något socialt och kulturellt viktigt som det är i kulturer där man värdesätter måltiden mer. Här är det vanligt att man köper ett koncept, och följer det strikt. Allt fler begränsar sitt ätande och väljer bort livsmedel vilket gör det svårare att äta tillsammans. Har du allergier eller av etiska skäl väljer bort viss mat så är det ju en självklarhet, men om du exempelvis inte är glutenintolerant och ändå väljer bort det så blir det svårare att äta tillsammans. Det paradoxala är att de här begränsningarna som görs i hälsans namn ofta är motsatsen – om det är något vi med säkerhet vet om mat och hälsa så är det att det är bra att äta en bred variation av livsmedel, inte att utesluta och välja bort.

Att det skapats en sådan hysteri runt mat, träning och hälsa tror Malin delvis handlar om att många använder matkontroll som ett slags ångesthantering, men eftersom ett strikt kontrollerande av maten i sig skapar stress och ångest så är det kontraproduktivt. Ny forskning indikerar att det finns samband mellan stress och ångest och diabetes typ 2, en upptäckt som dock kräver mer forskning. Och visst är det lättare att mäta blodtrycket än det psykiska måendet, men båda spelar roll för totalhälsan och ingen blir direkt hälsosam av hälsohetsen.

– Jag tror att vi ska lämna det svartvita tänkandet. När vi ger oss själva förbud blir vi bara mer fixerade vid den sortens ”förbjudna” mat och riskerar att hamna i ett så kallat binge/restrict-beteende. Alltså att man först är jättestrikt och sedan överäter när man är så hungrig att man inte vet vad man heter. De som inte sätter upp några regler för sig själv tenderar att äta mer balanserat i slutändan.

LÄS OCKSÅ: Så här ser julmaten ut världen över

Njut av maten under julen
Idag tycker Malin att hon har en i grunden sund inställning till mat, även om den gamla matångesten kan bubbla upp igen ibland.
– Det går ju tyvärr inte att bli helt immun mot kroppshetsen, den tar sig fortfarande in hos mig också när jag är stressad eller låg. Men oftast bryr jag mig inte och till helheten sett så mår jag så otroligt mycket bättre idag än vad jag gjorde när jag som smalast och mest vältränad.

Det hon saknar är dansen. Malin tränade nämligen dans när hon var yngre, men känner att gym- och träningsmiljöer är väldigt laddade för henne idag efter tiden då hon tränade för mycket.

– När vi pratar om hälsa så gör vi det ofta väldigt ensidigt, vi tänker bara på den sortens hälsa som går att mäta med blodprov och liknande. Men den mentala hälsan är minst lika viktig och det är ett faktum att stigmatiseringen av tjocka gör att människor mår dåligt. Det går inte heller att bedöma någons hälsa genom att bara titta på kroppsformen. En tjock men aktiv person kan ha långt bättre hälsa än en stillasittande smal person till exempel. Nu är det jul och det vore synd att slösa den högtiden på att noja över mat, det är hälsosamt att samlas kring bordet och njuta av maten också. Det kan man tänka på, avslutar Malin.

Av Inger Palm