Tror du inte att din hantering av matrester och ditt sätt att planera och göra inköp av mat gör någon skillnad för miljön och klimatet på vår planet – eller för din egen plånbok för den delen? Dags att tänka om och minska ditt matsvinn!
Ursäkterna och missförstånden som gör att vi både köper och slänger för mycket mat är många. Här är fem vanliga exempel – och tips på hur du undviker dem!
LÄS OCKSÅ: SLU ska hjälpa beslutsfattare att minska matsvinnet
1.Matsvinnet orsakar inte klimatförändringar
Jo, livsmedelshanteringen i Sverige står för en stor del av vår totala påverkan på miljön, exempelvis hela ca 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan.
Matavfall förekommer förvisso i flera olika led i livsmedelskedjan – under tillverkningen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök. Men: de svenska hushållen står för en väldigt stor del av matavfallet. En kartläggning från 2016 visar att det handlar om ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Så: om du vill minska ditt koldioxidavtryck, börja med att slänga mindre mat!
2. Matsvinn innebär ingen extra kostnad för mig
Jo, varje gång du slänger rester eller matvaror så kastar du pengar i sjön. I en undersökning genomförd av matkasseförtaget HelloFresh uppger var tredje svarande svensk att de kastar mat för mellan 50-100 kronor per vecka, vilket blir 2 600 – 5 200 kr under ett helt år. För ett hushåll med fyra personer ökar kostnaden för matsvinnet till 10 400 – 20 800 kronor, utslaget över ett år. Genom att tänka mer på hur du köper och tillagar mat kan du spara pengar, samtidigt som du visar respekt för den mat som har producerats och köpts in.
3. Att planera mina inköp påverkar inte hur mycket mat jag slänger
Det råder ett högt tempot i vårt moderna samhälle som också innebär höga förväntningar på materiell standardl, vilket gör att vi har ont om tid att lägga på matlagning. Tidsbrisetn leder toll ökad risk för matsvinn eftersom vi ofta struntar, glömmer eller inte hinner planera våra inköp. Och ”överinköp” leder till att det vi köper i mataffären ofta hinner bli för gammalt, samt att ”bäst före- datum” feltolkas eller att vi inte tar vara på alla delar av råvarorna eller resterna och att förpackningar inte töms ordentligt. Så: börja med att planera dina inköp mer exakt så att du inte köper lika mycket ”onödiga”varor och undviker att köpa dubbletter. Kolla igenom skåp och kylskåp innan du beger dig till affären så att du vet vad du behöver, och skriv en inköpslista!
LÄS OCKSÅ: Lär dig tyda beteckningarna på äggen
4. Matvaror som har gått ut måste slängas
En enkel regel är att märkningen ”sista förbrukningsdag” ska följas eftersom den har att göra med livsmedelssäkerhet, medan märkningen ”bäst före-datum” snarare är en rekommendation där du själv ska lukta och smaka för att se om maten fortfarande smakar bra och går att äta.
5. Om en frukt eller grönsak ser konstig ut går den inte att äta
Visste du att en tredjedel av alla frukter och grönsaker aldrig hamnar i butikshyllorna på grund av ”fel” färg, storlek eller form? Men en frukt med en liten fläck har fortfarande samma näringsvärde och är inte hälsofarlig. Men: när du väljer lite mindre perfekta varor i butiken, som en potatis med ojämn form eller en krokig gurka, så är den precis lika god i soppan, salladen eller som mos som dess ”perfekta” motsvarighet.
LÄS OCKSÅ: 6 tips som motverkar matsvinn
Källa: Matkasseföretaget HelloFresh och Naturvårdsverket
Av Carolina Eriksson
