5 missförstånd som ger ökat matsvinn

Den 29 september varje år infaller "Internationella matsvinnsdagen", som är instiftad av FN. I samband med det passar det bra att reda ut några missförstånd kring just matsvinn. Tror du till exempel inte att din hantering av matrester och ditt sätt att göra matinköp gör någon skillnad för klimatet, eller för din egen plånbok? Då är det dags att tänka om!

Ursäkterna och missförstånden som gör att vi både köper och slänger för mycket mat är många. Här är fem vanliga exempel – och tips på hur du undviker dem!

1.Matsvinnet orsakar inte klimatförändringar

Jo, livsmedelshanteringen i Sverige står för en stor del av vår totala påverkan på miljön. Exempelvis hela cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan.

Matavfall förekommer förvisso i flera olika led i livsmedelskedjan – under tillverkningen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök. Men: de svenska hushållen står för en väldigt stor del av matavfallet. En kartläggning från 2016 visar att det handlar om ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Så om du vill minska ditt koldioxidavtryck, börja med att slänga mindre mat!

LÄS OCKSÅ: SLU ska hjälpa beslutsfattare att minska matsvinnet

2. Matsvinn innebär ingen extra kostnad för mig

Jo, varje gång du slänger rester eller matvaror så kastar du pengar i sjön. I en undersökning genomförd av matkasseförtaget HelloFresh uppger var tredje svarande svensk att de kastar mat för mellan 50-100 kronor per vecka, vilket blir 2 600 – 5 200 kr under ett helt år. För ett hushåll med fyra personer ökar kostnaden för matsvinnet till 10 400 – 20 800 kronor, utslaget över ett år.  Genom att tänka mer på hur du köper och tillagar mat kan du spara pengar, samtidigt som du visar respekt för den mat som har producerats och köpts in.

 3. Planering påverkar inte hur mycket mat jag slänger

Det råder ett högt tempot i vårt moderna samhälle som också innebär höga förväntningar på materiell standard, vilket gör att vi har ont om tid att lägga på matlagning. Tidsbristen leder till ökad risk för matsvinn eftersom vi ofta struntar i, glömmer eller inte hinner planera våra inköp. Och ”överinköp” leder till att det vi köper i mataffären ofta hinner bli för gammalt, samt att ”bäst före- datum” feltolkas. Eller att vi inte tar vara på alla delar av råvarorna eller resterna, samt att förpackningar inte töms ordentligt.

Så: börja med att planera dina inköp mer exakt så att du inte köper lika mycket ”onödiga”varor och undviker att köpa dubbletter. Kolla igenom skåp och kylskåp innan du beger dig till affären så att du vet vad du behöver, och skriv en inköpslista!

LÄS OCKSÅ: Kompost – inte så miljövänligt som du tror!

 4. Matvaror som har gått ut måste slängas

En enkel regel är att du ska följa märkningen ”sista förbrukningsdag”, eftersom den har att göra med livsmedelssäkerhet. Medan märkningen ”bäst före-datum” snarare  är en rekommendation där du själv ska lukta och smaka för att se om maten fortfarande smakar bra och går att äta.

5. Om en frukt/grönsak ser konstig ut går den inte att äta

Visste du att en tredjedel av alla frukter och grönsaker aldrig hamnar i butikshyllorna på grund av ”fel” färg, storlek eller form? Men en frukt med en liten fläck har fortfarande samma näringsvärde och är inte hälsofarlig. När du väljer lite mindre perfekta varor i butiken, som en potatis med ojämn form eller en krokig gurka, så är den precis lika god i soppan, salladen eller som mos som dess ”perfekta” motsvarighet.

LÄS OCKSÅ: Annelie Andersson: “Ta vara på skörden, baka med frukt och grönt!”

Källa:  HelloFresh och Naturvårdsverket.

Av Carolina Eriksson

Kategori: Eko/miljö