Missförstånden som ökar matsvinnet – och dina utgifter

Visste du, att om matsvinn vore ett land så skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA? Matsvinn och förlust av mat någonstans i livsmedelskedjan – från tillverkare via grossister och butiker till oss konsumenter – står för 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. En tredjedel av all mat som produceras världen över äts inte upp. Och mest mat slängs det i våra egna hushåll.

Det är alltså viktigt att vi alla hjälps åt att minska matsvinnet, för klimatets skull. FN har därför som mål att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn i hela livsmedelskedjan.

Men ursäkterna och missförstånden som gör att vi både köper och slänger för mycket mat är många. Här är fem vanliga exempel – och tips på hur du undviker dem!

1.Matsvinn orsakar inte klimatförändringar

Jo, livsmedelshanteringen i Sverige står för en stor del av vår totala påverkan på miljön. Exempelvis hela cirka 50 procent av vår totala övergödning och 20-25 procent av vår totala klimatpåverkan.

Matavfall förekommer förvisso i flera olika led i livsmedelskedjan – under tillverkningen, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök. Men: de svenska hushållen står för en väldigt stor del av matavfallet. En kartläggning från 2016 visar att det handlar om ungefär 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Så om du vill minska ditt koldioxidavtryck, börja med att slänga mindre mat!

2. Matsvinn innebär ingen extra kostnad för mig

Jo, varje gång du slänger rester eller matvaror så kastar du pengar i sjön. Sammanlagt 33 kilo mat per person och år slängs, vilket för en familj på två vuxna och två barn innebär 130 kilo per år. Det motsvarar en kostnad på 3000-6000 kronor per år.

Genom att tänka mer på hur du köper och tillagar mat kan du spara pengar, samtidigt som du visar respekt för den mat som har producerats och köpts in.

 3. Planering påverkar inte hur mycket jag slänger

Det råder ett högt tempot i vårt moderna samhälle som också innebär höga förväntningar på materiell standard, vilket gör att vi har ont om tid att lägga på matlagning. Tidsbristen leder till ökad risk för matsvinn eftersom vi ofta struntar i, glömmer eller inte hinner planera våra inköp. Och ”överinköp” leder till att det vi köper i mataffären ofta hinner bli för gammalt, samt att ”bäst före- datum” feltolkas. Eller att vi inte tar vara på alla delar av råvarorna eller resterna, samt att förpackningar inte töms ordentligt.

Så: börja med att planera dina inköp mer exakt så att du inte köper lika mycket ”onödiga”varor och undviker att köpa dubbletter. Kolla igenom skåp och kylskåp innan du beger dig till affären så att du vet vad du behöver, och skriv en inköpslista!

 4. Matvaror som har gått ut måste slängas

En enkel regel är att du ska följa märkningen ”sista förbrukningsdag”, eftersom den har att göra med livsmedelssäkerhet. Medan märkningen ”bäst före-datum” snarare  är en rekommendation där du själv ska lukta och smaka för att se om maten fortfarande smakar bra och går att äta.

5. ”Fula” grönsaker och frukter går inte att äta

Visste du att en tredjedel av alla frukter och grönsaker aldrig hamnar i butikshyllorna på grund av ”fel” färg, storlek eller form? Men en frukt med en liten fläck har fortfarande samma näringsvärde och är inte hälsofarlig. När du väljer lite mindre perfekta varor i butiken, som en potatis med ojämn form eller en krokig gurka, så är den precis lika god i soppan, salladen eller som mos som dess ”perfekta” motsvarighet.

Källa:  HelloFresh, Livsmedelsveroch Naturvårdsverket.

Av Carolina Eriksson