Annons

Moa Herngrens guide till en fungerande bonusfamilj

När man är nykär är det lätt att se livet genom ett rosa skimmer. Självklart ska ni flytta ihop. Givetvis kommer barnen att tycka om varandra. Svårigheter övervinner ni med kärlek. Nja, riktigt så enkelt är det kanske inte. Moa Herngren har skrivit boken ”Fältguide för bonusfamiljen” och här delar hon med sig av sina tips.

Redaktionen

25 december, 2016
Moa Herngrens guide till en fungerande bonusfamilj
Dela inlägget

När man är nykär är det lätt att se livet genom ett rosa skimmer. Självklart ska ni flytta ihop. Givetvis kommer barnen att tycka om varandra. Svårigheter övervinner ni med kärlek.
Nja, riktigt så enkelt är det kanske inte. Moa Herngren har skrivit boken ”Fältguide för bonusfamiljen” och här delar hon med sig av sina tips.

Som bonusförälder ska du älska bonusbarnen lika mycket som dina egna och gärna lite till. Som bonusbarn ska du vilja flytta in under samma tak som människor du inte har valt och som du kanske inte ens gillar, bara för att din förälder blev kär.

Som bonusfamilj ska du aldrig mer kunna bestämma när du själv vill ha semester – utan att ansöka om ledighet utifrån din partners ex-partners nya partners ex-makes arbetsschema.

”Vanligt att som nykär tro att allting bara ska fungera”
Känns det igen? Det är ett par av bonusfamiljens budord som inleder Moa Herngrens nya bok Fältguide för bonusfamiljen. Boken är en inspirationsbok som gissningsvis många har nytta av att läsa. För det är inte alltid guld och gröna skogar som väntar en bonusfamilj.
– Det är så vanligt att man som vuxen och nykär tror att allting bara ska fungera. Men det är bara de två vuxna som har förälskelsehormonet, det som gör att allting känns så enkelt, berättar Moa Herngren.

Läs också: 4 tips för en stressfri familjehögtid

Annons

Står bakom dramaserien Bonusfamiljen som sänds i vår
Moa Herngren utstrålar harmoni trots att hon har klämt in vår intervju mellan en tandläkartid och inspelningen av dramaserien Bonusfamiljen som sänds i vår på SVT och som hon står bakom, tillsammans med sin bror Felix Herngren och hans fru Clara.

Valde själv att bli särbo för att rädda förhållandet
Bonusfamiljer känner både Moa och Felix till och mycket inspiration till serien har de hämtat från sina egna liv. Moa träffade sitt livs kärlek Tomas och flyttade ihop med honom bara efter ett halvår. Till en början verkade allting fungera bra men efter den inledande smekmånaden började det knaka i fogarna mellan de olika familjemedlemmarna. Moa och Tomas valde till mångas förvåning att bli särbos efter några år för att rädda sitt förhållande samt bonusfamiljen. Något som fungerade bra för dem.
– Många bonusfamiljer strävar verkligen efter att bli en ny kärnfamilj men jag tror att det är viktigt att komma ihåg att den nya familjen inte är en kärnfamilj och heller inte kommer bli det. Ju snabbare man inser det, desto lättare blir det. Man kan däremot bli en familj som är minst lika bra men på andra sätt, säger Moa Herngren.

Läs också: Därför lämnar kvinnor män de älskar

Ge den nya familjerelationen tid!
De självklara banden som finns i en kärnfamilj är ett viktigt kitt som man inte tänker på när man lever mitt i det livet.
– Det är bra om man kan vara mogen och ge den nya familjerelationen tid. Tänk på att barnen inte har valt sin situation. De vuxna har ofta en tendens att bara köra på, flytta ihop och försöka skapa en ny familj. Det kan gå bra till en början men det är lätt att det blir bakslag om man har för bråttom.

Finns fördelar med en bonusfamilj
Det finns många fördelar med en bonusfamilj också, menar hon. Som barn kan man få fina bonussyskonrelationer och ett stort nätverk av vuxna som finns där för en. Och som vuxen kan man få fantastiska extrabarn som man sedan får följa genom livet.
– Visar man sig kompromissvillig och nyfiken så kan man få bra relationer med sina bonusbarn. Försök vara överseende med att barnet testar dig och generellt vinner man alltid på att vara ”bjussig”!
Det finns en stor trygghet i den oftast så villkorslösa kärleken till de egna barnen. Med bonusbarnen får man jobba upp förtroendet och kärleken. Det finns inte lika mycket att falla tillbaka på.
– Givetvis kommer man irritera sig och bli arg på sina bonusbarn likväl som man blir på sina egna barn. Men det finns en högre toleransnivå i relationen med de egna barnen, från båda håll.

Annons

Läs också: Så ger du ditt barn självkänsla

Familjeråd och regler
Ett bra sätt att få bonusfamiljen att fungera är att redan från början sätta upp gemensamma regler, ha familjeråd ett par gånger i månaden och låta alla ta ett eget ansvar.
– Man måste såklart sätta gränser och diskutera hur det ska fungera i familjen så man trivs och känner sig hemma, men i en bonusfamilj fungerar det oftast inte så bra att ”peka med hela handen”.

Lämna det praktiska ansvaret till den biologiska föräldern
Rådet är att lämna det praktiska ansvaret och uppfostringen av barnet till den biologiska föräldern. För att kunna delta på ett bra sätt i uppfostran av ett bonusbarn bör man ha levt ihop i flera år och det krävs ofta en grundläggande kärlek till barnet för att det ska fungera. Men det kan även slå över åt andra hållet och man hamnar i en ställning där man trippar på tå för bonusbarnen och håller tillbaka så att man av ren frustration till slut exploderar.
– Vardagen i en bonusfamilj kan bli en balansgång där man måste välja sina ord och känna efter vad relationerna håller för. Mitt tips är att försöka använda sig av humor istället för att vara hård. Samtidigt tror jag att det är viktigt att kunna visa olika känslor och vara sig själv. Man måste få vara ledsen och arg, samt sätta gränser, även som bonusförälder.

Ibland fungerar inte personkemin
Ibland kan det vara omöjligt att komma överens med ett bonusbarn hur mycket man än försöker. Det kan handla om något så enkelt som personkemi, som gör det så svårt att fungera ihop.
– Acceptera vad du känner och försök låta det vara okej. Man behöver inte älska alla, men det är viktigt att vara schysst. Hitta strategier för situationer som triggar igång din motvilja och prova att använda ett nytt förhållningssätt. Jag tror på att man ska vara ”bjussig” när det gäller komplimanger och omtanke. Det skapar en bättre atmosfär. Barn förtjänar att känna sig omtyckta – det är något som är mycket viktigare för barnet än för den vuxna.

Läs också: Är du högkänslig? Testa dig här

Prioritera egentid med bonusbarnen
Att försöka pinpointa det fina hos barnet är en strategi man kan använda sig av. Genom att fokusera på positiva personlighetsdrag och både ge barnet beröm samt berömma barnet inför andra människor fokuserar man även själv på det positiva och det man gillar, snarare än de sidor man inte tycker lika bra om.
– Strössla med komplimanger som du verkligen menar och försök se barnets bra sidor. Fokusera på de positiva sakerna som finns. Min erfarenhet är att det är lättare att närma sig varandra på tu man hand än om barnets förälder är närvarande.

Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra

Lätt hänt att man vill skynda på processen
Det kan ofta vara en ynnest att få lära känna ett barn och få vara med under dennes uppväxt och man kan skapa enormt fina relationer som varar i framtiden. Men det tar tid som med alla relationer och det är lätt hänt att man vill skynda på processen istället för att låta den växa fram naturligt.
– Man får jobba med att bygga upp relationen på sikt. Ju mer du kommunicerar och öppnar dig för barnet desto bättre går det oftast. Våga visa både dina starka och svaga sidor, har du en dålig dag så är det bättre att berätta om det. Då får du oftast barnets förståelse.

Att flytta ihop
När man flyttar ihop kanske barnen inte har hängt med i resonemanget. Ofta har de vuxna själva diskuterat men för barnen kan det gå snabbt från att bo ensam med sin ena förälder till att plötsligt ha syskon och en ny vuxen i ett nytt boende.
– Försök inkludera barnen i processen så gott det går. Låt det ta tid så de hinner vänja sig vid tanken och kanske till och med kan se fram emot det.

Bra att öppet diskutera sina olikheter
Olika vanor och kulturer kan skapa friktion när det är dags att flytta ihop. Det är bra att kunna vara realistisk och på ett öppet sätt diskutera likheter och olikheter i traditioner, vanor, ekonomi och uppfostran.
– Bara en sån liten sak som middagsvanor kan ställa till det ordentligt. Är några av barnen vana att kasta i sig maten och sticka iväg på träningar och aktiviteter medan de andra vill sitta i lugn och ro och diskutera vad som hänt under dagen så är det lätt att en sån liten detalj blir en stor grej. Det är två olika familjekulturer som ska vänja sig vid varandra och det är bra att ta höjd för det.

Läs också: 10 saker lyckliga par gör varje dag

”Försök lägga till istället för att ta bort”
Barnen kan också känna sig berövade på gamla traditioner och privilegier, som hur de firade jul tidigare, semesterresor som de gjorde med kärnfamiljen eller egen tv på rummet. Nu ska det plötsligt vara rättvist gentemot nya bonussyskon. I slutändan kanske det inte alls blir rättvist när ett barn får nya regler bara för att det passar bonusfamiljen.
– Försök om möjligt lägga till istället för att ta bort, så att barnen får behålla sina förmåner och regler från sin tidigare familj. Fundera på hur man kan göra det schysst och rättvist så att omställningen till den nya familjen blir så smärtfri som möjligt.

Hänsyn till ex-partners
I en bonusfamilj ska det tas hänsyn till ex-fruar och ex-män och allting från semestrar, födelsedagar och vilka veckor man ska ha barnen till uppfostran och ekonomi ska diskuteras med den före detta partnern.
– Många missar att man får mer än bonusbarn på köpet när man skaffar bonusfamilj. Även din nya partners ex blir en del av din nya familj och kommer att påverka ditt liv på fler olika sätt. Ju snabbare man inser och accepterar det, desto lättare blir det. Man måste försöka ställa sig över barnsliga beteenden. Framförallt för barnens skull. Låter du hat och motvilja växa så mår du antagligen sämst själv. Vågar man vara snäll så får man mycket tillbaka så stå emot känslan att vara elak eller småsint.

Svartsjuka påverkar kommunikationen
Det är inte ovanligt att man är svartsjuk på sin nya partners ex eller tvärtom. Det påverkar kommunikationen och även barnen lider ofta av det.
– När jag triggat på vissa svåra saker så har det oftast berott på min egen osäkerhet. Jag behöver påminna mig själv om att det handlar om mitt bagage och inte på något annat.

”Släpp föreställningar och förväntningar om att det är en ny kärnfamilj som ska bildas”
Att skapa en väl fungerande bonusfamilj innebär både glädje och utmaningar och för det krävs mer än bara två älskande och en dröm om en ny kärnfamilj. Moa menar att det är precis tvärtom man ska tänka.
– Släpp föreställningar och förväntningar på att det är en ny kärnfamilj som ska bildas. Det kommer förmodligen inte att bli som ni har tänkt er men det kan bli bra ändå. Varken kärnfamiljen eller bonusfamiljen är perfekt men om man låter bli att stirra sig blind på normen och accepterar att bonusfamiljen är någonting helt annat så kommer ni att underlätta för er själva.

Läs också: Forskarnas tips till småbarnsföräldrar: ”Så räddar ni kärleken!”

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Fakta

Fakta

Moa Herngren har skrivit fem romaner och flera tv-serier. I vår är hon bland annat aktuell med SVTs nya dramasatsning Bonusfamiljen som hon skapat tillsammans med sin svägerska Clara Herngren och bror Felix Herngren.
Moa lever i Stockholm med sin stora bonusfamilj: maken Tomas, sonen Max, 20, bonusbarnen Leia, 10, Nelly, 13 och Wille, 25, samt hunden Berra.

En av tio familjer är ombildad
2015 gifte sig 52 300 par. Av alla äktenskap i Sverige slutar 50 procent i skilsmässa. Idag är var tionde barnfamilj en ombildad familj.
Källa: SCB

Växelvis boende anses bra för barn
En halv miljon barn i Sverige har föräldrar som inte bor tillsammans. Studier visar att barn i växelvis boende har mindre psykisk ohälsa och större välbefinnande än jämnåriga som bor med bara en förälder. Detta mönster är likartat hos pojkar och flickor.
Källa: Malin Bertström/Elvis-projektet, Socialstyrelsen

Annons