Växten som är en av naturens bästa lusthöjare

Du har säkert hört att rosenrot är lusthöjande, men dess användningsområde är bredare än så.
Få läkeväxter är så väl dokumenterade inom den medicinska vetenskapen som just rosenrot.
Visste du till exempel att den också skyddar mot miljögifter, höjer din lust och hjälper dig att gå ner i vikt?

Rosenrot tillhör vår inhemska flora, men förvånansvärt få är bekanta med den. Man måste upp i fjällen för att få se den växa i sin rätta miljö. Förr åt samerna de C-vitaminrika bladen och tuggade på roten för att hålla sig friska och starka och rosenrot har en lång tradition som medicinalväxt.

Gammal läkeväxt – och afrodisiakum
Överallt där den växer, från Sibirien, och norra Skandinavien till Island och Grönland har folk sedan urminnes tider använt den som medicin. I Sibirien användes den mot ett fyrtiotal olika krämpor och ryktet om dess helande egenskaper spred sig vidare till Kina.
Redan för 5 000 år sedan fanns rosenrot omnämnd i Gula Kejsarens bok bland de högst rankade läkeväxterna, där den ordinerades som ett afrodisiakum och för att öka vitaliteten.

Adaptogener – extremt stresskyddande
Rosenrot har ett brett användningsområde, men att samma växt kan användas både som uppiggande och rogivande är mycket ovanligt. Rosenrot tillhör en grupp växter som kallas adaptogener, hit hör även schisandra och rysk rot. De utmärker sig genom att vara extremt stresskyddande. De ökar kroppens försvar mot alla former av stress och kan ätas under mycket lång tid utan biverkningar.

Kan tas vid upprepade tillfällen eller som engångsdos
Man måste dock skilja på effekterna man får av rosenrot vid engångsdos och vid upprepade doser. Behöver du snabbt energi inför ett träningspass, viktigt möte eller annan påfrestande situation tar du en engångsdos. Är kroppen i obalans, stressad eller exponerad för gifter bör man äta rosenrot regelbundet. Långdistanslöpning, eller andra sporter där du är igång under lång tid, gynnas av upprepade doser eftersom kroppen får ett skydd mot skador och utmattning.

Ökad koncentration och minne
I ett flertal studier på extraktet SHR-5, bland annat på studenter, läkare under nattjänstgöring och officerare i tjänst har rosenrot visat sig öka minnes- och koncentrationsförmågorna.

Vad är det då som gör att man känner sig piggare och mer fokuserad när man äter rosenrot?
Enkelt uttryckt kan man säga att ämnena salidrosid och rosaviner, som nämns i rosenrot, väcker upp hjärnan, vilket du tydligt känner effekten av när du ätit ett par tabletter.

Kognitiva processer
Utsöndringen av signalsubstanserna dopamin, serotonin och noradrenalin ökar, vilket resulterar i att signalöverföringen mellan nervcellerna i hjärnan också ökar och kommunikationen förbättras. Det här gäller speciellt kognitiva processer, som är vårt sätt att uppfatta, tänka, planera och uttrycka oss, men de har även att göra med vårt medvetande och våra känslor.

► Läs också: Därför blir du friskare av orgasmer!

Eliminerar de fria radikalerna – och hjälper prestationen
Andra neurala system som påverkas av rosenrot är minnesfunktionen. Ämnen som blockerar eller minskar kommunikation mellan nervcellerna försämrar minnet. Rosenrot har i studier visat sig kunna eliminera dessa ämnen, vilket gör att rosenrot stärker minnesfunktionerna i hjärnan direkt, och har dessutom en skyddande verkan på lång sikt. Rosenrot innehåller ämnet P-tyrosol som effektivt tar bort de fria radikalerna.
Rosenrot stimulerar även bildandet av vissa enzymer som hjälper till i energiomvandlingen. Rosenrot ökar alltså den mentala prestationsförmågan, samtidigt som den skyddar nervcellerna.

Får dig på gott humör
Vår hjärna är mycket känslig för stress och behöver vila och återhämtning för att fungera normalt. När nervsystemet är i balans sker en sund växelverkan mellan aktiverande och lugnande hormoner. Men vid återkommande och långvarig stress, där man inte lyssnar till kroppens varningssignaler, kan nervsystemet belastas så mycket att det uppstår allvarliga skador. Ett av de hormon som utsöndras vid stress är kortisol, vilket har en viktig roll i ämnesomsättningen.

Ökar lyckohormon
Rosenrot har här en mycket skyddande inverkan genom att sänka halten av kortisol och samtidigt öka halten av det välbefinnande hormonet serotonin.
Studier visar på att ämnena salidrosid och rosaviner i rosenrot kan höja serotoninnivån med 30 procent. Antidepressiva läkemedel verkar också genom att öka serotoninnivån, men de ger också en hel del biverkningar.

Minskar utbrändhet
Människor som har varit utbrända och deprimerade är mycket känsliga för påfrestningar och stress. Att gå och handla kan räcka för att de ska känna sig fullkomligt utmattade. Det här beror på att kroppen reagerar blixtsnabbt med att sända ut kortisol i blodet. Och det är mycket olyckligt eftersom deras stressystem är ”utslitet”. Kroppen protesterar direkt – jag orkar inte. Det kan ta många år innan kroppen har reparerat alla skador som stressen orsakat. Det är här rosenrot kan hjälpa till.

Vetenskaplig studie
I en vetenskaplig studie som är gjord vid Uppsala universitet 2008 mätte man kortisolnivåerna hos patienter med stressrelaterat trötthetssyndrom och såg att efter en 28 dagars behandling med rosenrot reagerade de inte lika starkt på begynnande stress. Nivåerna av kortisol är som högst vid uppvaknandet. 60 patienter ingick i studien, hälften fick fyra tabletter med rosenrotsextraktet SHR-5 (Arctic Root) dagligen och den andra hälften fick fyra tabletter som inte innehöll något aktivt ämne (placebo). Dag ett och 28 mätte man kortisolnivån i saliven vid deras uppvaknande och en timme framåt. De båda grupperna skilde sig markant åt. De som hade ätit rosenrot hade mycket lägre nivåer av kortisol i saliven dag 28 än vad de haft dag ett. Deras mentala prestationsförmåga ökade, särskilt förmågan att kunna koncentrera sig. De som hade ätit placebo visade inte några sådana förbättringar, kortisolnivån var fortfarande hög.
Rosenrot kan starkt rekommenderas vid stressrelaterad trötthet och utbrändhet. Ett samband finns också mellan höga kortisolnivåer och depressioner. Kortisol hämmar nämligen produktionen av serotonin som är för lågt vid depressioner. Rosenrot kan därför ge goda resultat vid lätt till medelsvår depression.

► Läs också: 10 saker lyckliga par gör varje dag

Balanserar PMS och klimakteriebesvär
I Sibirien ger man av gammal tradition brudparet en stor bukett med rosenrot. Genom att äta bladen och roten kommer de nygifta att leva länge, känna stark lust till varandra och föda friska barn.

Minskar sexuella problem
Att rosenrot har använts som afrodisiakum i många kulturer blir lätt att förstå när man studerar dess effekter på vårt hormonsystem. En av dem som fördjupat sig i ämnet är psykiatrikern Richard P. Brown, som anses vara en av USA:s ledande läkare inom alternativmedicin för psykiatriska problem.
Han driver tillsammans med sin fru en praktik i New York där de testat rosenrot på sina patienter med stor framgång. De har märkt att rosenrot minskar PMS och klimateriebesvär som trötthet, oro, irritation och nedstämdhet. De har med rosenrot även hjälpt män och kvinnor med sexuella problem.

► Läs också: Kemikalier i plast kan minska kvinnors sexlust

Fördröjer åldersprosessen
Richard har haft många kvinnor som sökt för att de inte haft någon blödning på sex månader eller mer. I samtliga fall där de startat en behandling av rosenrot har mensen kommit tillbaka.
Rosenrotens fördelar, förutom att den skyddar mot stress, är att den fördröjer åldersprocessen, normaliserar torrhet i slidan och ökar sexlusten. Rosenrot minskar även klimakteriesymptom som oro, svettningar och hjärtklappningar.

Så ger den krydda åt sexlivet
Ett bra tips fär den som vill ha en romantisk helg är att äta rosenrot, särskilt om du under en tid haft mycket att göra. Stress är nämligen förödande för sexlivet.
Stresshormoner drar ihop blodkärlen, även i penis, så att den inte kan fyllas med blod. Det gör att erektionen blir svag eller uteblir. Hos kvinnor sker samma fenomen. Slidan svullnar inte lika mycket och blir inte lika känslig för beröring, njutningen försämras.Stress gör även att känslorna inte hinner med.
Sexuell njutning kräver lugn och ro. Rosenrot sänker stressnivåerna i blodet och ökar lustkänslorna. Det här inverkar naturligtvis på förmågan att känna sexuell lust. Vetenskapligt så ökar rosenrot känsligheten i bröstvårtorna och slidan hos kvinnor och blodgenomströmningen till penis så den blir styvare hos män.
Kväveoxid är en viktig faktor bakom erektionen. Kväveoxiden bildas i blodkärlens innerskikt och reglerar bland annat blodflödet. Rosenrot sänker stressen, ökar lusten och är en stark antioxidant som skyddar kväveoxiden från att förstöras.

Främjar viktminskning
Stresshormonet kortisol påverkar även vår vikt. För höga halter kortisol leder även till bukfetma. Vetenskapliga studier visar att kortisol i höga doser förstör aptitregleringen, vilket gör att man inte känner mättnadskänslor på rätt sätt och därför börjar ”tröstäta”.
I ett försök där man gav människor ett överskott med kortisol började de genast äta mer. Eftersom rosenrot effektivt minskar kortisolnivåerna i blodet, minskar även suget efter att småäta. Men rosenrot påverkar fettnedbrytningen även direkt genom att snabba på den. I försök på djur har rosenrot visat sig öka fettförbränningen genom att stimulera liposyl och minska perilitiner.

Fettet kan förbrännas fortare
Fettsyrorna i maten ”triglyceriderna” bryts ner av enzymer till fria fettsyror. Cellerna använder sedan dessa i sin energiomvandling att tillverka ATP. Perilitiner är små proteiner som finns på fettdropparna och kan förhindra att de bryts ner. Genom att rosenrot minskar dessa kan fettet förbrännas fortare.
Så om du bestämt dig för att banta, glöm inte att samtidigt äta rosenrot, det ökar fettförbränningen och skyddar kroppen mot den påfrestning som en kraftig viktnedgång innebär för kroppen.

Av Sara Hedman