Nu ska fluor utredas: Misstänks ge barn ökad risk för skelettcancer

Är fluor riddaren som effektivt bekämpar karies eller snarare en läskig lieman som orsakar skelettcancer? Risken finns att svaret är: båda.
Efter larmrapporter ska Läkemedelsverket nu utreda svenskens konsumtion av grundämnet, som även finns i vårt dricksvatten.

Är fluor bra eller dåligt? Ja, både och verkar det som. Larmrapporter om förhöjd cancerrisk och och EU-rekommendationer baserade på ouppdaterad information gör att Läkemedelsverket nu ska utreda hur mycket fluor vi faktiskt får i oss. Både det intag som sker frivilligt och det som sker ofrivilligt, via till exempel dricksvatten. Även intag av Ramlösa kan höja halten hos små barn.

► Läs också: Ökat sug efter fluorfri tandkräm

Kan öka risken för skelettcancer hos barn
Utredningen ska vara klar till årsskiftet och tar avstamp i en studie från amerikanska Harvard i fjol. Den visar att fluorhalter som förekommer i svenskt dricksvatten kan öka risken för skelettcancer hos barn.
Göran Koch, professor i barn- och ungdomstandvård, är tveksam till studien.
– Materialet var svårt att få grepp om, det handlar om så många olika saker, nutrition och andra förhållanden, säger han till TT.

Rekommendationer baserade på gammal info
EU:s regler och rekommendationer för fluorid i kosmetiska produkter är från 1980-talet och baserade enbart på tandkrämsanvändning. Det faktum att marknadsutbudet de senaste åren har breddats med bland annat sugtabletter och tandskölj – i kombination med flera hälsolarm – är det som nu fått Läkemedelsverket att agera.
– Vi vill kontrollera vilken dos man hamnar på med olika tandprodukter i kombination med dricksvattnet. Vi vet att ett högt intag av fluor kan ge toxiska effekter, men dessa studier visar att även lägre doser eventuellt kan påverka hälsan. Studierna är dock epidemiologiska så det är svårt att se det exakta orsakssambandet, säger Tomas Byström, utredare vid Läkemedelsverket till TT.

► Läs också: Fluor – giftigt eller bra?

Fluor i både dricksvatten och Ramlösa
När det gäller vårt dricksvatten är det vattenverkens jobb att se till att fluorhalten understiger 1,5 milligram per liter vatten. På vissa håll i Sverige ligger fluorhalten dock högre än så, något som beror på bergarten. Ett exempel är Ramlösas smaksatta mineralvatten som har så hög fluorhalt att tillverkaren måste sätta på en varningstext.
– Barn under sju år bör inte dricka Ramlösa regelbundet, men då och då är helt okej enligt Livsmedelsverket. Ramlösa Original samt de flesta smaksatta bordsvatten innehåller 2.7 milligram fluorid per liter, säger Pernilla Enkler, hållbarhetsansvarig på Carlsberg Sverige, till TT.

► Ny studie: Fluor misstänks kunna ge sköldkörtelsjukdom

Fluors negativa effekter inget nytt
Att fluor skulle vara negativt för hälsan är däremot inget nytt.
– Vid kraftiga fluorintag i Indien så har man sett att benen växte och blev kraftigare. Det såg man på 1960- och 70-talet, berättar Göran Koch.

► Läs också: Forskare varnar för fluor

Ifrågasatta fluorförsök pågår just nu på svenska barn
Just nu pågår ett fluorförsök på skolbarn i Färjestaden, Sölvesborg, Alvesta och Halmstad. Malmö högskola håller i forskningsprojektet som pågår i två år och syftet är att se om barnens tandhälsa förbättras med fluortillsatt dryck. 150 barn finns just nu i studien.
En del föräldrar och barn har varit tveksamma över att delta.
– Det finns ju definitivt en anti-fluor debatt och den kan ha försämrat rekryteringen av ungdomarna, vilket är väldigt tråkigt, säger Gunnel Svensäter, professor i oral biologi vid Tandvårdshögskolan i Malmö till TT.
Det har tidigare gjorts andra omtvistade fluorförsök på barn.

► Läs också: Nya experimentet: Elever får fluor i mjölken

Författarens rekommendation: Absolut inte för barn under sex års ålder!
Enligt Christopher Bryson, prisbelönt journalist och författare till boken ”The Fluoride Deception”, bör barn under sex år inte använda fluor då grundämnet riskerar att ge många läskiga skador som inte är reversibla. Om Brysons teser stämmer skulle det innebär att de olika fluortester som utförs på barn är onödiga och förkastliga eftersom skadorna inte är reversibla – och dessutom uppträder först efter tioårsåldern.

► Läs också: Oil pulling – för vita tänder och bättre munhälsa

Gratis e-bok om fluorets nackdelar
Boken är baserad på tio års studier och enligt Bryson, som menar att detta redan finns dokumenterat i USA från 1940-talet och framåt, kan fluorintag medföra många negativa effekter eftersom grundämnet bidrar till att bryta ner kroppens olika enzymer och därmed drar ner dess funktion.
Sant eller inte? Samla information och bedöm själv. Christophers Brysons bok ”The Fluoride Deception” finns att läsa gratis som e-bok här.
En annan studie, utförd vid Harvard, menar att fluor sänker IQ. Läs mer här.

Rekommenderad dosering – och tips på god tandhälsa utan fluor
Barn under sex år beräknas svälja cirka 0,15 milligram fluor vid varje tandborstning med 0,5 gram tandkräm med 0,1 procents fluorhalt. Göran Dahllöf, professor och övertandläkare vid avdelningen för pedonti vid Karolinska institutet, rekommenderar följande fluordosering:
Från första tand – sex år: Tandkräm med högst 1000 ppm fluorhalt (0,1 procent). Använd en mängd som motsvarar en ärtas storlek.
Vill du inte använda fluor finns flera tandkrämer utan fluor (även utan färgämnen, aromämnen, sötningsmedel och konserveringsämnen). Till exempel märken som Dr Hauschka, Weleda, Thursday Plantation, Kingfisher, Urtekram och A. Vogel Dentaforce.
I ett blogginlägg ger Kureras bloggare Mia Tjärnlund tips på hur man behåller en god tandhälsa utan fluortandkräm.

Av Isabelle G Hedander