När forskare tittade på hur hjärnan känner igen dofter, fann de att den så kallade dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. Något som kan få betydelse i behandlignen av Alzheimers, då personer som har svårt att identifiera dofter har visat sig löpa större risk att utveckla sjukdomen.
Forskare vid Stockholms universitet, New York University och Northwestern University i USA har undersökt hur hjärnan identifierar dofter genom att kombinera olika sinnesintryck. I en ny rapport visar de hur de upptäckte att hjärnans sinnesregioner kan lära sig att kommunicera direkt med varandra.
Olika områden i hjärnan kommunicerar med varandra
Under studien tränades råttor att lära sig matcha ett ljud med en doft. Råttan fick en belöning när den valde rätt kombination av lukt och ljud. Under övningen mättes samtidigt hjärnans aktivitet. Forskarna fann att efter denna träning började hjärnans hörsel- och doftregioner öka sin aktivitet för både ljud och dofter. Dofthjärnan började alltså även aktiveras av ljud, och vice versa. Forskarna fann även bevis för att de olika hjärnområdena började kommunicera med varandra.
LÄS OCKSÅ: Vissa tarmbakterier kan ge alzheimer
Människans och råttans reagerar lika
De här resultaten överensstämmer med tidigare studier med liknande metoder gjorda på människor. När vi till exempel hör ordet ”jordgubbar” aktiveras hörselhjärnan, som i sin tur aktiverar dofthjärnan, vilket gör att den är förberedd på just doften av jordgubbar. Resultaten tyder på att människans och råttans hjärnor fungerar på liknande sätt.
LÄS OCKSÅ; Grönt på tallriken skyddar mot demens på äldre dar
Hjälp i kampen mot demenssjukdomar
Forskarna menar att dessa resultat kan vara till hjälp i kampen mot demenssjukdomar då personer med nedsatt förmåga att identifiera dofter har en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom.
”Eftersom vi ser att dofthjärnan fungerar på liknande sätt hos råttor och människor, hoppas vi att vår metod kan användas för att utveckla nya, förbättrade bromsmediciner”, säger Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien på Stockholms universitets nyhetssida.
Av redaktionen
Källa: Stockholms Universitet