Tillsatser i mat kan kanske göra dig tjock och sjuk.
Forskare tror att emulgeringsmedel, en vanlig tillsats i livsmedel, kan vara en av orsakerna till varför vi överäter och blir feta. I försök på möss har det visat sig kunna orsaka både kroniska inflammationer i tarmen och metabolt syndrom, enligt ny amerikansk forskning.
Konstgjorda konserveringsmedel som används i många processade, så kallat förädlade, livsmedel kan öka risken för inflammatoriska tarmsjukdomar och metabola sjukdomar. Detta enligt forskning som publicerades den 2015 i tidskriften Nature.
I en studie på möss fann forskarna att kemikalier kallade emulgeringsmedel bland annat kan förändra sammansättningen av bakterier i tjocktarmen. Det är första gången som dessa tillsatser, på ett sådant direkt sätt, har visat sig påverka hälsan.
LÄS OCKSÅ: Vad innehåller maten – egentligen?
Vanliga i lättprodukter
Emulgeringsmedel är en livsmedelstillsats vars främsta uppgift är att vara konsistensgivare. Det hjälper alltså livsmedlet att hålla ihop, något som annars kan vara svårt för processade lättprodukter, alltså livsmedel utan fett och socker. Emulgeringsmedel är av den anledningen vanligast i lättprodukter och kan hittas i exempelvis bröd, glass, fruktkräm, lätt Crème fraiche såser, tuggummi, yoghurt, soppor, godis med mera.
Gör glass lenare
Omkring 15 olika emulgeringsmedel används väldigt ofta i processade västerländska livsmedel. Deras uppgift är bland annat att göra livsmedel som till exempel glass lenare eller förhindra att majonäs skär sig. Tillsynsmyndigheter som USA Food and Drug Administration (FDA) har tidigare menat att emulgeringsmedel ”allmänt är att betrakta som säkra”, eftersom det inte finns några bevis för att de ökar risken för till exempel cancer eller verkar ha andra toxiska effekter på däggdjur, skriver Nature.
Blev feta och utvecklade glukosintolerans
Men när forskaren, immunologen Andrew Gewirtz, vid Georgia State University i Atlanta och hans kollegor gav möss ett helt vanligt emulgeringsmedel såg de tydligt hur kemikalierna påverkade mössens hälsa. Även om djurens kost inte i övrigt förändrades, fann forskarna att de möss vars dricksvatten innehöll emulgeringsmedel blev feta och utvecklade metabola problem som till exempel glukosintolerans.
LÄS OCKSÅ: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”
Fler studier behövs
Man såg även att emulgeringsmedel också verkade öka förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom hos mössen.
Forskarna vid Georgia State University i USA tror nu att livsmedelstillsatser kan ha en roll i fetma epidemin men de flaggar samtidigt för att fler studier behövs.
Av Isabelle G Hedander
Emulgeringsmedel i mat:
Fakta om emulgeringsmedel:
En del är extraherade ur naturprodukter, som gummiträd, alger, växter. Andra är syntetiskt framställda. Det finns ett 30-tal tillåtna för livsmedel i Sverige. Mössen i studien fick tillsatserna E433 och E466.
E 433 = Polyoxietylensorbitanmonooleat.
Syntetiskt framställt genom en reaktion mellan sorbitol (en sockeralkohol) och fettsyror.
E 466 = Cellulosagummi, natriumkarboximetylcellulosa.
Cellulosa som kommer från cellväggar i växter. En kolhydrat som kan ta upp vatten. Uppbyggd av glukos.
Källa: Livsmedelsverket.
Livsmedel med emulgeringsmedel:
Vill du undvika emulgeringsmedel bör du hålla utkik på innehållsförteckningen på förpackningarna. Emulgeringsmedel brukar börja på E-nummer 400.
Förtjockningsmedel, geleringsmedel och stabiliseringsmedel hör till samma grupp tillsatser. Mössen i studien fick E-433 och E-466.
E-433 kan finnas i till exempel:
Bakverk och konditorivaror
Fettemulsioner för bakning
Vissa smaksatt och fermenterade mjölkprodukter, som fruktyoghurt
Glass
Desserter
Emulgerade såser, som bernaisesås
Tuggummi
Soppor
E-nummer 466 kan finnas i:
Lätt Crème fraiche med fetthalt under 20 procent
Pastöriserad grädde med och utan smakämne
Bröd
Konditorivaror
Frukt- och vegitabilieberedningar, som kräm
Källa: Livsmedelsverket
Metabolt syndrom:
Är en kombination av högt blodtryck, övervikt, höga blodfetter och ofta även typ 2-diabetes. Vanligen resultatet av vällevnad – för mycket och fel mat och för lite fysisk aktivitet.
Källa: Vårdguiden