Odla mer blommor – så stöttar vi bina | Kurera.se

Odla mer blommor – så stöttar vi bina

Bristen på mat kan komma att skapa konkurrens mellan honungsbin och vilda bin. Lösningen är att satsa på fler ängsmarker och att vi odlar mer bivänliga växter, enligt föreningen Svenska Bin. Det är något vi alla kan bidra med, ett enkelt sätt är att låta hela eller delar av gräsmattan bli en plats för vackra ängsblommor.

Hur ser din gräsmatta ut? Är den en kortklippt enligt golfbanemodellen eller har du börjat anamma den mer vildvuxna stilen? Om du valt det sistnämnda är ni flera vinnare, dels du själv som slipper köra en tradig gräsklippare med jämna mellanrum under sommarhalvåret och dels bina. Framför allt om du planterat blommor eller låter "ogräset" växa mer fritt.

 

Människan dikterar villkoren
"I dag är det i stor utsträckning människan som avgör vad som växer på markerna. Att bevara artrika miljöer och skapa ett blommande landskap, både i städerna och på landet, ligger därför i våra händer. Det skulle dessutom gynna både honungsbina och de vilda bina”, menar forskarna Anna Persson, Maj Rundlöf, Lina Herbertsson och Sandra Lindström i ett debattinlägg i Dagens Nyheter 4 juni, där de också pekar på studier som visar att det på platser med många honungsbin finns färre vilda bin.

Vi behöver öka mängden blommande växter
De vilda bina är lika viktiga för pollineringen som honungsbina och det finns känsliga områden i naturreservat och liknande där man inte bör ställa ut bikupor och störa de vilda bina, menar biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen som  är en av initiativtagarna till nätverket Pollinera Sverige. Bristen på mat och för liten tillgång på blommande växter har i länder, som Danmark, Holland och Belgien skapat konflikter mellan biodlare med honungsbin och naturvårdare som vill värna vilda bin. Det beror enligt Lotta Fabricius Kristiansen på att stora delar av dessa länders yta består av intensivt lantbruk.
– Det absolut viktigaste vi kan göra för att undvika detta är att öka mängden blommande växter så att det räcker till alla. Det kan ske genom att vi satsar på att etablera eller hävda gamla ängs- och hagmarker och att odla blommande växter där de inte finns naturligt. Finns det mer blommor så räcker det till fler bin, berättar hon.

LÄS OCKSÅ: Gratinerade äpplen med honung

Nytt projekt ska gynna bin i jordbruksbygder
Tillgången på blommande växter och lämpliga boplatser behöver öka mest i jordbruksbygder och därför har man nu dragit igång ett europeiskt projekt kallat Beespoke för att gynna pollinerande insekter i dessa områden. Där är Lotta Fabricius Kristiansen engagerad för att utvärdera och följa projektinsatserna för RådNu SLU i Skaras räkning.
– Lantbruk och betande djur är viktiga för att hålla vårt landskap öppet. Många arter av pollinerande insekter är knutna till jordbruksbygderna. Betesdjuren bidrar till ängar med rik mångfald av blommor. Igenväxning är ett minst lika stort hot mot bina som intensifieringen av jordbruket, menar Lotta.

LÄS OCKSÅ: Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika

Hälften av all honung är importerad
Richard Johansson på Lyckå Bigårdar i Blekinge är en av Sveriges större biodlare.
– Det är ju inte så att vi har för mycket honungsbin här i landet. Det har varit brist på honung i flera år nu och först detta år ser det ut att bli en riktigt bra skörd hos oss. Det finns en efterfrågan på lokal honung, och honungsbina är duktiga pollinatörer.

 

Richard har ca 400 bisamhällen fördelade på 40 bigårdar som är placerade med några kilometers avstånd.
– Vi har gradvis ökat fokus på mångfald. Vi har en bra dialog med de lantbrukare vi sätter ut våra honungsbin hos, och de är ofta intresserade av att så in bivänliga växter.

LÄS OCKSÅ: Hur hjälper du till att rädda bin och humlor?

Förbättra läget för alla bin
Richard berättar hur han försöker jobba lokalt med att bevara ängsmarker och påverka kommunen att slå vägrenarna först när växterna blommat.
– Det är ju inte konstruktivt att ställa de olika insekterna mot varandra. Lösningen är inte att minska antalet bisamhällen för att de vilda bina ska få plats. Vi måste ju se till att förbättra för alla bin.
I den avsikten startades 2017 nätverket Pollinera Sverige som samlat en stor del av landets experter för att sprida kunskap om pollinering och pollinerande insekter.

Av redaktionen


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

 

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.