En speciell form av lymfkörtelcancer tillhör en av de mer ovanligare formerna av cancer. Sjukdomen är av någon okänd anledning tre gånger så vanlig i Sverige som i övriga världen. Men vad som är ännu mer speciellt är att denna typ av cancer är närmare fem gånger så vanlig i norra delarna av Sverige.
Waldenströms makroglobulinemi är namnet på en ovanlig lymfkörtelcancer. Det är få som drabbas och chansen att överleva är stor, det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Numera lever 70 procent av de drabbade fem år efter insjuknandet.
Cancern växer långsamt och den som drabbas kan få förstorad lever och mjälte, låga blodvärden och förändringar i lymfkörtlarna. Det går inte att bota sjukdomen, därför sätts inte behandling in förrän symtomen uppstår. Behandlingen kan bara bromsa sjukdomen, men det gör att patienten slipper symtomen.
LÄS OCKSÅ: Cancer mer ärftligt än man trott
Retning av immunsystemet
Varje år insjuknar knappt en av 50 000 i Norr- och Västerbotten. Cancerformen är väldigt ovanligt, men den är tre gånger så vanligt i Sverige jämfört med övriga världen och fyra-fem gånger vanligare i norra Sverige.
Lena Brandefors är överläkare vid hematologen vid Sunderby sjukhus i Luleå, men hon är också doktorand vid Umeå universitet där hon gjort avhandlingen om den speciella cancerformen. Lena Brandefors tror att cancerns utveckling sannolikt beror på en kronisk eller långvarig retning av immunsystemet. Sjukdomen är vanligare bland män, äldre personer och patienter med autoimmuna sjukdomar eller vissa infektioner. Just detta scenario kan peka på att en stimulering av immunförsvaret bidrar till utvecklingen av cancern.
Det förekommer också regionala variationerna vilket betyder att det finns familjer där fler drabbas och det kan tyda på en viss genetisk faktor. Forskare har uppmärksammat att det i dessa familjer även finns familjemedlemmar med autoimmuna sjukdomar som har reumatism eller sjukdomar kopplade till blodet.
LÄS OCKSÅ: Magnesium kan minska risken för cancer i bukspottkörteln
Större överlevnad
Cytostatika och rituximab, som är en substans som består av en antikropp som riktas mot ett protein på tumörcellens yta, är en vanlig behandling av den sällsynta cancerformen. Lena Brandefors har i sin avhandling sett att överlevanden ökat under 2000-talet. Från år 2000 och sex år framåt levde sex av tio fem år efter att de blivit sjuka, och mellan 2007 till 2014 hade femårsöverlevnaden ökat med 70 procent. Att siffran blivit så pass mycket bättre kan bero på läkemedlet rituximab som började ges 2007.
Lena Brandfors avhandling är baserad på 1 500 studier med olika lymfkörtelcancersjukdomar mellan år 2000 och 2014. Eftersom cancerformen är ovanlig så anser hon att det är meningsfullt med en allmän screening.
Namnet på cancerformen, Waldenströms makroglobulinemi, kommer från läkaren Jan Waldenström som beskrev sjukdomen 1944.
Av Inger Palm
Källa: Umeå universitet