Rädda miljön och få en ny garderob – fixa ett klädbytarparty!

Miljöfakta om kläder

• Tillverkning av en T-shirt kräver cirka 4 000 liter vatten. När man tillverkar jeans går det åt cirka 10 000 liter.

• Det krävs cirka ett kilo olja för att producera ett kilo bomull.

• Att producera ett kilo ny textil som bomull, viskos eller polyester ger upphov till cirka 15 kilo växthusgaser.

• Vi köper i genomsnitt 13 kilo textil per person och år.

• Cirka tre kilo av det vi har i våra garderober använder vi inte.

• 7,5 kilo slänger vi i vanliga soppåsen varje år. Nästan 60 procent av detta är helt och inte slitet utan skulle kunna återanvändas.

• Det går åt nästan två kilo kemikalier för att tillverka ett par jeans.

Från lägenheten på Södermalm i Stockholm hörs musik och skratt. I köket doftar det  av hemlagad pizza och allt eftersom fylls lägenheten av tjejer och buffébordet fylls på med god mat. Men det är ingen vanlig fest. Det är ett klädbyte.

Kicki Ericson, engagerad i klädbytarparty

Kicki Ericson, engagerad i klädbytarparty

Reglerna är enkla. Man tar med sig schyssta kläder som man vill byta bort och ser till att gå därifrån med ungefär lika mycket som man kom med. Ingen räknar utan allting sker med vanligt sunt förnuft.
– Alla har med sig olika mycket men det brukar aldrig bli några konflikter, ibland går man därifrån med mer än man kom med och ibland med mindre. Det jämnar ut sig, berättar Kicki Ericson som har varit med sedan starten.
I 15 år har det här tjejgänget ordnat ett klädbytesparty varje vår. De har en facebookgrupp för evenemanget, som många anser vara årets höjdpunkt. Många plagg byter ägare under kvällen och får ett nytt liv i en annan garderob. Amanda som är lägenhetsinnehavaren börjar som konferencier.
– Här har vi en ursnygg tröja. Kort men intensiv. Stora fickor med plats för många mobiler, förklarar Amanda när hon beskriver den knallgröna tröjan.
Hon tar plagg efter plagg ur kassarna som fyller vardagsrumsgolvet. Hon håller upp, provar vissa kläder på sig själv och beskriver plaggen med inlevelse på ett så roligt sätt att tjejerna som sitter i soffan ofta tjuter av skratt.
– Med den här klänningen behöver du inte ens klä av dig hos naprapaten, beskriver Amanda nästa plagg.
Vill man ha ett av plaggen som visas så ropar man högt ”aspirant”. Om det är flera som vill ha samma plagg så hamnar det i ”heta högen”.
– Ibland händer det att det kommer ett plagg som man kan offra allt för. Jag kommer ihåg en gång när jag utbrast ”jag kan ge tillbaka allt jag fått hittills bara jag får den klänningen”, berättar Kicki.

 

Läs också: Klädbytardagen - för bättre miljö

Klädduell
Skratten fyller lägenheten medan tjejernas högar blir allt större. En del behöver provas innan man kan bestämma sig. Ibland har det till och med varit dueller där två tjejer fått prova kläderna och juryn – tjejerna i soffan – har fått rösta om vem som ska få den.
– Man måste vara hel och ren under när man går på klädbyte, skrattar Eva.
Vissa plagg är har gått runt bland alla tjejerna och kommer tillbaka år efter år.
– En klassiker är en dress i fejkat ormskinn. Den har gått laget runt, berättar Kicki.
Även om tjejerna är i olika storlekar så brukar det aldrig vara något problem. Det brukar finnas gott om kläder i alla färger och former.
– Jag har många årsringar av klädbyte. Idag hade jag Åsas väska och Kickis jacka, någons linne och  Lottas halsduk. Och övervägde någons kavaj. Just nu myser jag i någons mysbyxor. Och jag älskar det. Jag känner som jag bär med mig lite av mina vänner, inte bara i hjärtat utan även på kroppen, berättar Amanda.

Läs också: Så lever du ett grönare liv

Kläder med en historia
Ett år tog Eva med rariteter från sin gudmor. En dam som tillbringat mycket tid i Gambia och därför hade haft många afrikanska tunikor i kraftiga färgstarka tyger i sin garderob. Det fanns så många att det räckte till alla som ville ha.
– Kläder som det finns en historia till tycker jag extra mycket om, som Evas gudmors kläder från Gambia. En av klänningarna är perfekt för varma sommarkvällar i Grekland och en lång tunika använder jag som mysplagg hemma, berättar Kicki.
Det som ingen vill ha hamnar i en särskild hög som Amandas man snällt brukar ta på sig att  lämna in till Stadsmissionen nere på hörnet. Det brukar bli en hel del över trots allt.

Läs också: "Vi måste handla mer eko-kläder"

Naturskyddsföreningens klädbyten
Vill man inte själv anordna klädbyten så arrangerar Naturskyddsföreningen varje år Sveriges största klädbytardag över hela landet.  Jessica Andréason som är projektledare för Naturskyddsföreningens evenemang berättar att de har drygt 100 klädbyten från norr till söder, och det blir fler för varje år.
– Förra året bytte 44.500 plagg ägare. Det ger en resursbesparing på cirka 29 ton kemikalier, 165 ton koldioxid och 110.000 kubikmeter vatten, berättar Jessica Andréason.
På Naturskyddsföreningens klädbytesdagar tar man med sig maximalt tio hela och rena plagg. Under inlämningen, som oftast sker före klädbytet börjar, får man lika många biljetter som man lämnar godkända plagg. Sedan kan man handla för biljetterna. På vissa orter finns det även sömmerskor på plats.
– På många orter är det folkhögskolor, sportföreningar, kommunen, kompisgäng eller liknande som arrangerar i samarbete med Naturskyddsföreningen. Vi hoppas det tillkommer ännu fler orter nästa år, säger Jessica Andréason.

Miljöfakta om kläder

• Tillverkning av en T-shirt kräver cirka 4 000 liter vatten. När man tillverkar jeans går det åt cirka 10 000 liter.

• Det krävs cirka ett kilo olja för att producera ett kilo bomull.

• Att producera ett kilo ny textil som bomull, viskos eller polyester ger upphov till cirka 15 kilo växthusgaser.

• Vi köper i genomsnitt 13 kilo textil per person och år.

• Cirka tre kilo av det vi har i våra garderober använder vi inte.

• 7,5 kilo slänger vi i vanliga soppåsen varje år. Nästan 60 procent av detta är helt och inte slitet utan skulle kunna återanvändas.

• Det går åt nästan två kilo kemikalier för att tillverka ett par jeans.

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Miljöfakta om kläder

• Tillverkning av en T-shirt kräver cirka 4 000 liter vatten. När man tillverkar jeans går det åt cirka 10 000 liter.

• Det krävs cirka ett kilo olja för att producera ett kilo bomull.

• Att producera ett kilo ny textil som bomull, viskos eller polyester ger upphov till cirka 15 kilo växthusgaser.

• Vi köper i genomsnitt 13 kilo textil per person och år.

• Cirka tre kilo av det vi har i våra garderober använder vi inte.

• 7,5 kilo slänger vi i vanliga soppåsen varje år. Nästan 60 procent av detta är helt och inte slitet utan skulle kunna återanvändas.

• Det går åt nästan två kilo kemikalier för att tillverka ett par jeans.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".