Sverige har drabbats av en lavinartad ökning av magsjukefall orsakade av campylobacter.
Men – trots att den största anledningen till ökningen tros vara bakterier i kyckling gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.
Under de senaste åren har antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter ökat enormt i Sverige. Bara under oktober månad smittades 1015 personer, vilket är en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren insjuknade rekordmånga.
– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till Testfakta.
► Läs också: Klorkyckling väcker skräck i Sverige
Ökad förekomst i svenska kycklingflockar
Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Men även om flera myndigheter nu gemensamt ser över vad de kan göra görs fortfarande inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna, skriver Testfakta.
Särskilda gränsvärden för kycklingkött saknas idag
Mats Lindblad är smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket:
– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger han till Testfakta.
► Läs också: Lista: Olika sätt att vara ”vego”
Nya regler skulle kunna halvera sjukdomsfallen
Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.
På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.
– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och vidta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till Testfakta.
Högsäsongen för bakterierna förlängs vid lång, varm sommar
I dag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.
– Vi jobbar med att titta på alla flockar och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel. För Testfakta berättar hon även att den troliga förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar – trots att det finns ett kontrollprogram – är högsäsongen för campylobacter blir längre i och med den långa varma sommaren.
► Läs också: Kraftigt ökad efterfrågan på ekologiskt kött
Veterinären: ”Man behöver prata om kökshygien”
Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.
– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.
Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad och att den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.
Huvudorsaken till ökningen ännu okänd
På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att den ökade kycklingkonsumtionen, dålig kökshygien samt mer importerad färsk kyckling respektive ekologisk kyckling är viktiga delförklaringar. Men – det är inte hela förklaringen. Den återstår forfarande att finna.
– Vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.
► Läs också: WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Magsjuka orsakade av campylobacter
• Mellan år 2013 och 2016 (januari – oktober) har antalet människor som drabbades av campylobacterinfektion i Sverige (det vill säga ej smittats utomlands) ökat med 66 procent.
• I oktober 2016 rapporterades 1015 fall, jämfört med 404 fall i oktober 2015.
• Symtom kan vara magsmärtor, blodiga diarréer, illamående, kräkningar och feber.
• Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom. Mörkertalet av infektioner tros vara stort.
• Även förorenat vatten och opastöriserad mjölk kan vara en smittkälla.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Så undviker du att bli sjuk
• Tvätta händerna noga med tvål och vatten.
• Se till att köksredskap (som knivar och skärbräda) och arbetsbänk är rena.
• Använd inte en disktrasa utan ta först hushållspapper för att torka bort kycklingsaft. Stäng av kranen med handryggen eller armbågen efter du tvättat händerna.
• Genomstek kycklingen. Värm den till minst 70 grader, då dör bakterierna.
• Blanda inte det som ska upphettas med det som ska ätas direkt.
Ha gärna ingredienserna framme på diskbänken under skilda tider. Fixa klart salladen och ställ undan innan du tar fram kycklingen och börjar hantera den.
Källa: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket, till Testfakta
Fakta
Kyckling i Sverige
• Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
• Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
• 66,5 procent av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
• Mindre än en procent är ekologisk.
• Kyckling kan få campylobacter i tarmarna – och även på utsidan av kroppen – när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
• Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men även fryst kyckling kan innehålla bakterierna.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt