Så hittar du vägen bort från oron

Att oroa sig är normalt och fyller en funktion för att vi ska kunna lösa problem och tackla svårigheter. Men när oron blir till ett ältande som skapar osäkerhet och kanske handlingsförlamning, då är det dags att ta sig en ordentlig titt på sitt beteende.
Kurera träffade stressexperten och samtalsterapeuten Karin Isberg som vet hur man kliver ur negativa tankemönster.

Psykisk ohälsa är ett begrepp för allt från nedstämdhet och oro till allvarliga depressioner och psykiska sjukdomar. Påfrestande livssituationer som skilsmässa eller vantrivsel på jobbet kan vara besvärliga att hantera, och orsaka symtom som oro, ångest, sömnsvårigheter – men också en rad fysiska problem som huvudvärk, tryck över bröstet och ont i magen. När man ventilerat oro, ilska, sorg och tankar runt en händelse så är det viktigt att anstränga sig för att inte fastna i en cirkel, sluta älta situationen och komma vidare.

Karin Isberg är författare, samtalsterapeut och coach i stresshantering. Hon menar att när vi bearbetat påfrestande händelser ett antal gånger så får vi möjlighet att förstå vad som hände, och varför, och i vissa fall, hur vi kan undvika att det upprepar sig.
– Men det är inte så enkelt, bland annat för att ältande kan påverka hjärnans belöningscentrum och ge en dopaminkick som känns bra. På så sätt kan ältande skapa en sorts beroende, precis som socker, alkohol eller nikotin gör, säger Karin.

LÄS OCKSÅ: Oro är ingen personlighet

Beror på utgångsläget
Det flesta har lätt att relatera till det arbete som krävs för att komma i fysisk form. Att kondition och muskler kräver regelbunden träning och att framstegen går upp och ned.
– Det förhåller sig på samma sätt med att träna sin hjärna och sina tankar. Det finns inget mirakelpiller som ger resultat över en natt, utan det tar tid. Dessutom beror det, precis som med den fysiska formen, väldigt mycket på utgångsläget och vad det är som har orsakat sorg eller besvikelser, säger Karin.

Det gäller att göra sig själv uppmärksam på vad man tänker och hur det påverkar välbefinnandet. Tröstetankar känns bra i stunden, men är bedrägliga. För att ta ett exempel: När du har blivit lämnad i en relation och minns, känner och tänker på den som lämnat dig kallas de tankarna för tröstetankar. De är i grunden en form av ältande, hur trösterika de än känns, och löser på sikt ingenting. Tröstetankar känns belönande, men hindrar oss från att komma vidare.

LÄS OCKSÅ: Expertpanelen – Vad ska jag äta för att minska oro och ångest …

Återta kontrollen
Det finns också en annan form av belöning i ältande, som kommer av att känna sig drabbad.
– Ibland kan det vara skönt att få känna sig hjälplös och tycka att världen är orättvis. Att få bekräftelse och stöd av vänner känns bra, men om du stannar kvar i offerrollen och fortsätter att älta gamla oförrätter så behöver du kraftsamla för att inte fastna.

– När man till slut tröttnar på sitt ältande så brukar det vara lättare att att återta kontrollen över tankarna. Man vet med sig att man inte mår bra av att gräva ner sig i negativa tankar och vill skratta och må bra igen. Glöm bara inte att förändringar tar tid och ofta går några steg framåt – för att sedan gå ett eller två tillbaka, menar Karin Isberg.

Situationer som dålig ekonomi eller en svår sjukdomsdiagnos är oroande och hotfulla på riktigt, och då menar Karin Isberg att det är ett arrogant råd att säga att man bara ska byta tankar. Då behöver man tillåta sig att vara orolig och försöka få så mycket stöd som möjligt från sin omgivning.
Människor är olika. En del har en naturlig förmåga att kunna gå igenom jobbiga perioder och sedan snabbt kunna skaka av sig dem som om de inte hade inträffat. Andra har lättare att fastna i olika typer av oro och grubblande. Det har delvis med arv att göra, men också med den prägling du fick när du växte upp.

LÄS OCKSÅ: Vad alla borde veta om psykisk ohälsa

Kan drabba alla
Oro, ångest och lätt nedstämdhet drabbar alla någon gång. Det kan liknas vid en inbyggd funktion som finns till för vår överlevnad vid hotande fara. Det är naturligt och en del av livet att oroa sig. Oro hjälper dig att lösa problem och ta dig ur en besvärlig situation. Ibland går oron över av sig själv, men lika ofta kan den stanna kvar. När oron börjar påverka vardagen så att sömnen blir lidande, du har huvudvärk, yrsel och ont i magen, då är det dags att försöka hantera problemen innan du halkar djupare ner och får en depression.
Vissa fastnar lättare i grubblerier än andra. Blir oron långvarig, svårhanterlig och om du inte har ork att bryta negativa tankemönster så kan du ta hjälp. Kliniska studier visar att johannesört redan efter två veckor minskar oro och höjer sinnesstämningen.

LÄS OCKSÅ: Vanligt med psykisk ohälsa på grund av jobbet

Johannesört – en väg bort från oro
Socialstyrelsens årliga rapporter rekommenderar naturliga former av behandlingar framför mediciner med starka negativa biverkningar. Till exempel anses KBT-behandling vid mildare former av depression vara det bästa alternativet. Trots dessa rekommendationer fortsätter förskrivningen av antidepressiv medicin att öka. Enligt en rapport nyligen går en miljon svenskar på antidepressiva mediciner, som många har svårt att sluta med.
Vissa produkter som innehåller johannesört interagerar med p-piller och blodförtunnande mediciner. Det beror på att johannesört kan påverka ämnesomsättningen i levern och därmed påskynda förbränningen av andra läkemedel. Det kan betyda att ett preventivmedel inte har full effekt 24 timmar om dygnet och vilket ökar risken att bli gravid. Risken är dock liten. Även vid problem med lös mage förbränner kroppen läkemedel snabbare.

I Schweiz bedrivs ekologisk odling av johannesört, och här skiljer man sig från många andra producenter genom att man tar tillvara hela växter och extraherar dem färska. Filosofin bygger på att hela växter är effektivare än enbart delar av dem. Andy Suter, forskningschef på schweiziska Bioforce säger:
– Vi följer självklart läkemedelsverkets rekommendationer, en tablett tre gånger
om dagen. Då menar läkare i här i Schweiz, och i Tyskland och Österrike, att man
inte sett några interaktioner. Är man osäker så ska man självklart använda extra skydd mot graviditet under tiden man tar Hypermin.

LÄS OCKSÅ: Få bättre mental hälsa naturligt

Olika personlighetsdrag
Karin Isberg säger att det är lätt att beskriva sig som en ”orolig person” men att oro inte är ett personlighetsdrag utan ett beteende. Man kan ha vant sig vid att tänka orosfyllda tankar under så lång tid att man till slut tror att det är så man är, men genom att försöka se på oro som ett beteende snarare än ett personlighetsdrag kan göra det lättare att inse att beteenden kan ändras, även om de sitter djupt. Men man måste också kunna tillåta sig att vara orolig ibland.
– Något jag upplever som problematiskt i dag är att synen på människor är att vi ska vara glada, mysiga och positiva hela tiden. Livet ser inte ut så, det går upp och ner och alla har svackor och är sårbara ibland. Vi behöver acceptera att oro, ångest, sorg och besvikelser är en del av livet. De som alltid visar upp en glad fasad tillåter sig inte att känna svåra känslor, och det är ingen väg till att bli lycklig, säger hon.

Av Inger Palm