I ett allt mer stillasittande samhälle diskuterar vi ofta och hur mycket vi behöver röra på oss för att motverka stillasittandet. Det bedrivs forskning över hela världen för att se vad som händer och inte händer när vi är fysiskt aktiva. Umeåforskaren Christer Malm har kombinerat avancerade molekylär-biologiska analyser av vävnadsprover med mätningar av prestation för att undersöka hur vi påverkas av träning, speciellt hos grupper som är svårare att nå som barn och elitidrottare.
Det moderna samhället har byggt bort mycket av vardagsmotionen. Visst cyklar allt fler till jobbet, men majoriteten tar bil, buss eller tåget. Sverige är dessutom ett av de länder i världen som har flest stillasittande jobb, men samtidigt är vi ändå duktiga på att motionera.
Medvetenhet och informationsutbudet runt fysisk aktivitet är stort och det knappast någon som undgått flödet av artiklar och TV-program om motion. I kölvattnet av det diskuteras lika ofta vilken form av träning som ger bäst resultat. Styrketräning eller konditionsträning, intervallträning eller lågintensiv träning. Gympapass eller cykling och räcker det med 6 000 steg per dag eller behöver jag gå 10 000 för att bibehålla hälsan? Det är frågor som vi ställer oss och som experter faktiskt svarar lite olika på. Men alla är nog eniga att motion i alla former är bättre än ingenting alls.
LÄS OCKSÅ: Intensiv träning stressar kroppen
Kräver mindre ingrepp
I Umeå håller forskaren Christer Malm till och han menar att vi har en stor förmåga att anpassa oss till olika krav på styrka och uthållighet. Människan har utvecklats för att vara i ständig rörelse. Och för att förstå och kunna mäta hur anpassning går till samt vilka kopplingar som finns mellan förändringar i cellen till prestation i arbete och idrott krävs det många, och ibland synnerligen komplexa analysmetoder.
Det har gjorts stora tekniska framsteg som öppnat nya dörrar för hälsa och prestation och en utmaningarna för forskare som Christer Malm är att hitta nycklarna till dessa dörrar.
Just nu kombinerar han resultat från avancerade molekylär-biologiska analyser av vävnadsprover med mätningar av prestation. Genom att studera samtliga proteiner i kroppen så undersöker han hur människan påverkas av träning.
Det här har visat sig vara en framgångsrik modell som kräver mindre ingrepp vid provtagningar. Framförallt för att kunna studera grupper som är svåra att nå som barn och elitidrottare. Den här mättekningen används idag för att kontrollera de fysiska krav som ställs på brandmän och för att kunna avslöja idrottare som fuskar med blodtransfusioner och anabola steroider.
Av Inger Palm
Källa: Umeå universitet