Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Anders Hansen

Foto: Stefan Tell

“Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna”

Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Högt tempo, en livsstil med ständig uppkoppling – och allt fler larm om psykisk ohälsa som vår tids nya stora hälsohot. Vad händer egentligen med våra hjärnor när vi allt mer lever våra liv på, med och genom våra skärmar?
Den frågan ställde sig psykiatrikern Anders Hansen, vilket resulterade i att han skrev boken ”Skärmhjärnan”.
– Den handlar om hur hjärnan påverkas i vår digitala värld och vad mobiler, allt mindre sömn och mer stillasittande gör med vårt mående, och vad vi kan göra åt det, berättar han.

Till vardags är Anders Hansen överläkare i psykiatri vid Sophiahemmet i Stockholm – men det är långt ifrån allt denne man hinner med.
Utöver sin läkartjänst pratar han i radio, gästar tv-soffor, håller föreläsningar (däribland ett TED-talk) – och skriver mängder av artiklar om medicinsk forskning. Dessutom är han författare, där hans hittills största succé är boken ”Hjärnstark” som sålts i över 350 000 exemplar och även släppts i USA och Kina.

Hjärnan – hans stora intresse
Han säger att hans stora intresse som psykiatriker är hjärnan. Inte så konstigt kanske att alla hans böcker – ja, bortsett från ”Hälsa på recept” – handlar om just hjärnan på något sätt. Bästsäljaren ”Hjärnstark” till exempel, som han skrev efter att han märkt att patienter som fått fysisk aktivitet utskrivet på recept – och som faktiskt kommit igång med träningen – inte behövde komma tillbaka. Effekten de fick av att röra sig fungerade helt enkelt på samma sätt som antidepressiv medicin.

 

Nu är Anders Hansen hjärnaktuell igen, denna gång med boken ”Skärmhjärnan”, där han bland annat beskriver mobilen som vår nya drog, sociala medier som vår tids starkaste (och kanske mest ångestframkallande) "Influencer" – och, så klart, lyfter motion som ett smart motmedel.

LÄS OCKSÅ: Benträning avgörande för hjärnans hälsa enligt ny forskning

Frågan engagerar världens experter
Han berättar att han fick idén till boken i maj 2018 när han deltog på den amerikanska psykiatriorganisationen APA:s årliga möte. I pauserna, mellan föreläsningarna, när han samspråkade med sina internationella kollegor fick han en känsla för vilken fråga som i dagsläget intrigerar psykiatriker och forskare allra mest, berättar han.
– Överallt hörde jag kollegor ställa samma fråga till varandra: "Vad är det egentligen vi utsätter oss för i och med digitaliseringen? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår?”

Många misstänkte även att det fanns en direkt koppling mellan detta och den enorma ökning av, framför allt unga, människor som sökt hjälp för psykisk ohälsa under det senaste decenniet.

”En förändring som påverkar oss djupare än vi tror”
Ingen hade några säkra svar, berättar Anders Hansen, men alla var de överens om en sak.
– Att den förändring som noterats gällande mänskligt beteende de senaste tio åren – när det kommer till hur vi kommunicerar och jämför oss med varandra – är extremt omfattande och förmodligen påverkar oss på ett djupare plan än vi tror.

Detta fick Anders Hansens hjärna att börja jobba och han insåg att människan, i och med sitt blixtsnabba anammande av en digital livsstil, aldrig tidigare under hela sin historia förändrat sitt beteende så snabbt som under de senaste decennierna.
– Det är inte bara våra digitala vanor vi har förändrat. Vi upplever också en annan form av stress än tidigare i historien, och vi sover mindre och är mer stillasittande.

En värld fylld av näthandel och ständiga jämförelser 
Allt detta innebär att hjärnan befinner sig i en okänd värld, menar han.
– Vi befinner oss i en värld långt från vad vi är utvecklade för. En värld fylld av mobiler, matleveranser till dörren och ständiga jämförelser med varandra i sociala medier.
– Detta påverkar oss. Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna, berättar Anders Hansen.

 

LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Sämre sömn med blått ljus
Mer om konsekvenserna berättar han om i boken. Men en av dem är digitaliseringens negativa inverkan på vår sömn.
Här är mobilerna gissningsvis den största boven, eftersom de ofta följer med oss ända upp i sängen.
– Vår dygnsrytm styrs bland annat av hur mycket ljus vi utsätts för. Det gör den genom hormonet melatonin, som talar om för kroppen när det är dags att sova. När vi utsätts för mycket ljus bromsar melatoninproduktionen in och kroppen tror att det är dag, förklarar han.
– När vi använder mobiler och surfplattor innan vi ska somna väcker det blå ljuset upp hjärnan och trycker inte bara ner melatoninproduktionen utan fördröjer den med två till tre timmar. Blått ljus vrider alltså tillbaka vår bxiologiska dygnsklocka med ett par, tre timmar. Lite tillspetsat kan man säga att det skapar en jetlag som motsvarar en resa till Grönland eller Västafrika.

Hjärnan väcks vid möjlighet till dopaminkick
Dessutom skapar mobilens närvaro stress, vilket också stör sömnen, berättar han. Hjärnan väcks nämligen av alla de möjligheter till dopaminkickar som våra skärmar erbjuder i form av appar, sociala medier och olika spel.

LÄS OCKSÅ: Unga dricker allt mindre – har inte tid med alkohol

Ökad stress får många konsekvenser 
Just stress är en annan viktig aspekt av denna nya digitaliserade tidsålder. Där särskilt den långsiktiga stressen riskerar att bli något mer konstant, vilket på sikt skulle kunna leda till en nedgradering av den mänskliga hjärnan.
– För dig och mig innebär stress att inte få ihop livspusslet, inte hinna plugga tillräckligt till en tenta eller att missa en deadline på jobbet. Men ur ett historiskt perspektiv är det inga vanliga sätt att belasta hjärnans stressystem, säger Anders Hansen.

Stressystemet är resultatet av miljoner års utveckling och finns inte bara hos människan utan hos i princip alla ryggradsdjur.
– En stressreaktion börjar i hypothalamus som ber hypofysen att i sin tur be binjurarna att släppa ut kortisol, som mobiliserar energi och får hjärtat att slå snabbare och hårdare. Vi har alla känt hur pulsen stiger när man blir stressad.
Kroppens stressystem finns där för att vi ska överleva, förklarar han. För att vi ska kunna slåss eller springa så fort som möjligt behöver kroppens muskler mer blod, och det är därför hjärtat börjar slå snabbare och hårdare och vi får högre puls.

Ett konstant fight or flight-läge
Men även om det här lever kvar i oss än i dag, och är själva anledningen till att pulsen ökar vid stress, behöver de flesta av oss inte oroa sig för livshotande situationer i samma utsträckning, säger Anders Hansen.
– Ändå är det samma system i hjärnan som är aktivt när vi blir stressade av psykosociala orsaker, som till exempel att inte få tillräckligt många ”gilla”.

 

Att under lång tid utsätta hjärnan för förhöjda doser stresshormoner kan leda till att den inte längre fungerar på ett bra sätt.
– Det innebär ju att man konstant går runt i ett fight or flight-läge och då prioriterar hjärnan ner allt utom just omedelbar problemlösning, som att slåss eller lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Sociala medier ger sämre nattsömn

Långvarig stress extra farligt
Men listan över den långvariga stressens konsekvenser är längre än så. Den kan ge orolig mage, illamående, sömnsvårigheter och nedsatt sexlust. Den kan även ge oss kort stubin, eftersom vi vid stark stress inte har tid att vara trevliga mot omgivningen – och påverka våra tankemässiga funktioner.
– En funktion som hjärnan prioriterar bort är att lagra in långtidsminnen – med följden att många minns sämre under stressiga perioder.

Han menar att boken är en form av självhjälpsbok.
– Vi lägger idag runt tre timmar per dag på våra mobiler. Hur vi påverkas av det vet vi inte fullt ut men vi vet en del, och kunskapen växer snabbt. I "Skärmhjärnan" har jag försökt förklara vad forskningen säger om hur vår moderna livsstil påverkar oss och samlat några enkla råd som kommer göra att vi mår och fungerar bättre. Ökad insikt tror jag leder till en förmåga att ta kontroll. Det är anledningen till att jag skrev boken, summerar Anders Hansen.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Har du magnesiumbrist? Här är maten som innehåller magnesium

Kost

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som många av oss kan ha brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag, ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

rysk rot

Trött? Prova rysk rot som snabbt ger energi

Naturlig hälsa

Rysk rot kallas också sibirisk ginseng och är den fysiska adaptogenen. Den har använts vid stressrelaterade besvär, utmattning och som en behandling för att undvika biverkningar av andra läkemedel på grund av örtens leverrenande effekt. Rysk rot har också används vid mental trötthet och impotens.

kvinna på badstrand

Drick mer och undvik urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Många har någon gång haft urinvägsinfektion och känner väl igen den brännande känslan vid urinering, och behovet av att ständigt gå på toaletten. Men gå känner till att något så enkelt som att dricka mer vatten kan bidra till att minska risken för att få besvär med urinvägarna.

 

flicka som blåser på maskros

Ogräsen som är riktigt nyttiga

Kost

Ogräs är inte bara dåligt. Det finns en anledning till att ogräs växer i ohejdat takt. Dessa är starka och när de växer under dåliga förutsättningar utvecklar de kraft. Många medicinalväxter är  vad vi kallar för ogräs. Här kommer några spännande ogräs att lägga på minnet.

kvinna tar sig för munnen

Lindra herpes på naturlig väg

Hälsa

Det är många som lider av herpes. Det finns rapporter om att åtta av tio har herpes typ 1, vilket oftast betyder att man får munsår. Cirka en av fyra svenskar har herpes typ 2, vilket betyder att man har det i underlivet. Det finns naturliga sätt att lindra smärtan av ett herpesutbrott.

 

bär

Bären som främjar god hälsa

Kost

När vi använder ordet superbär så beskriver det bär som är särskilt rika på antioxidanter, vitaminer och mineraler. Antioxidanter skyddar mot fria radikaler i kroppen, och kan likans vid ett rostskydd på bilen. Forskningar har visat att befolkningsgrupper med hög medellivslängd och låg sjukdomsförekomst har haft ett högt intag av antioxidanter. Här kommer några antioxidantrika bär.

kvinna serverar seniorer mat

Så ska undernäring hos äldre förhindras

Äldre

2017 kom en rapport från Socialstyrelsen som berättade att 40 000 personer som har äldreomsorg lider av undernäring och att fler än 100 000 riskerar att hamna där. I Sigtuna utbildar man personalen, men även seniorer som vill, för att komma tillrätta med problemet.

Ett par vilar

9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven

Hälsa

Vi behöver sova tillräckligt för att må bra. Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. Anledningarna till sömnproblem kan vara många, och inte sällan går problemen i cykler. Här är några tips för att hjälpa sömnen på traven.

 

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

 

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.