Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Anders Hansen

Foto: Stefan Tell

“Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna”

Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Högt tempo, en livsstil med ständig uppkoppling – och allt fler larm om psykisk ohälsa som vår tids nya stora hälsohot. Vad händer egentligen med våra hjärnor när vi allt mer lever våra liv på, med och genom våra skärmar? Den frågan ställde sig psykiatrikern Anders Hansen, vilket resulterade i att han skrev boken ”Skärmhjärnan”.
– Den handlar om hur hjärnan påverkas i vår digitala värld och vad mobiler, allt mindre sömn och mer stillasittande gör med vårt mående, och vad vi kan göra åt det, berättar han.

Till vardags är Anders Hansen överläkare i psykiatri vid Sophiahemmet i Stockholm – men det är långt ifrån allt denne man hinner med.
Utöver sin läkartjänst pratar han i radio, gästar tv-soffor, håller föreläsningar (däribland ett TED-talk) – och skriver mängder av artiklar om medicinsk forskning. Dessutom är han författare, där hans hittills största succé är boken ”Hjärnstark” som sålts i över 350 000 exemplar och även släppts i USA och Kina.

Hjärnan – hans stora intresse

Han säger att hans stora intresse som psykiatriker är hjärnan. Inte så konstigt kanske att alla hans böcker – ja, bortsett från ”Hälsa på recept” – handlar om just hjärnan på något sätt. Bästsäljaren ”Hjärnstark” till exempel, som han skrev efter att han märkt att patienter som fått fysisk aktivitet utskrivet på recept – och som faktiskt kommit igång med träningen – inte behövde komma tillbaka. Effekten de fick av att röra sig fungerade helt enkelt på samma sätt som antidepressiv medicin.

Nu är Anders Hansen hjärnaktuell igen, denna gång med boken ”Skärmhjärnan”, där han bland annat beskriver mobilen som vår nya drog, sociala medier som vår tids starkaste (och kanske mest ångestframkallande) "Influencer" – och, så klart, lyfter motion som ett smart motmedel.

LÄS OCKSÅ: Benträning avgörande för hjärnans hälsa enligt ny forskning

Frågan engagerar världens experter

Han berättar att han fick idén till boken i maj 2018 när han deltog på den amerikanska psykiatriorganisationen APA:s årliga möte. I pauserna, mellan föreläsningarna, när han samspråkade med sina internationella kollegor fick han en känsla för vilken fråga som i dagsläget intrigerar psykiatriker och forskare allra mest, berättar han.
– Överallt hörde jag kollegor ställa samma fråga till varandra: "Vad är det egentligen vi utsätter oss för i och med digitaliseringen? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår?”

 

Många misstänkte även att det fanns en direkt koppling mellan detta och den enorma ökning av, framför allt unga, människor som sökt hjälp för psykisk ohälsa under det senaste decenniet.

”En förändring som påverkar oss djupare än vi tror”

Ingen hade några säkra svar, berättar Anders Hansen, men alla var de överens om en sak.

– Att den förändring som noterats gällande mänskligt beteende de senaste tio åren – när det kommer till hur vi kommunicerar och jämför oss med varandra – är extremt omfattande och förmodligen påverkar oss på ett djupare plan än vi tror.

Detta fick Anders Hansens hjärna att börja jobba och han insåg att människan, i och med sitt blixtsnabba anammande av en digital livsstil, aldrig tidigare under hela sin historia förändrat sitt beteende så snabbt som under de senaste decennierna.

– Det är inte bara våra digitala vanor vi har förändrat. Vi upplever också en annan form av stress än tidigare i historien, och vi sover mindre och är mer stillasittande.

Allt detta innebär att hjärnan befinner sig i en okänd värld, menar han.

– Vi befinner oss i en värld långt från vad vi är utvecklade för. En värld fylld av mobiler, matleveranser till dörren och ständiga jämförelser med varandra i sociala medier.

– Detta påverkar oss. Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna, berättar Anders Hansen.

LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Sämre sömn med blått ljus

Mer om konsekvenserna berättar han om i boken. Men en av dem är digitaliseringens negativa inverkan på vår sömn. Här är mobilerna gissningsvis den största boven, eftersom de ofta följer med oss ända upp i sängen.

 

– Vår dygnsrytm styrs bland annat av hur mycket ljus vi utsätts för. Det gör den genom hormonet melatonin, som talar om för kroppen när det är dags att sova. När vi utsätts för mycket ljus bromsar melatoninproduktionen in och kroppen tror att det är dag, förklarar han.

– När vi använder mobiler och surfplattor innan vi ska somna väcker det blå ljuset upp hjärnan och trycker inte bara ner melatoninproduktionen utan fördröjer den med två till tre timmar. Blått ljus vrider alltså tillbaka vår bxiologiska dygnsklocka med ett par, tre timmar. Lite tillspetsat kan man säga att det skapar en jetlag som motsvarar en resa till Grönland eller Västafrika.

Dessutom skapar mobilens närvaro stress, vilket också stör sömnen, berättar han. Hjärnan väcks nämligen av alla de möjligheter till dopaminkickar som våra skärmar erbjuder i form av appar, sociala medier och olika spel.

LÄS OCKSÅ: Unga dricker allt mindre – har inte tid med alkohol

Ökad stress får många konsekvenser 

Just stress är en annan viktig aspekt av denna nya digitaliserade tidsålder. Där särskilt den långsiktiga stressen riskerar att bli något mer konstant, vilket på sikt skulle kunna leda till en nedgradering av den mänskliga hjärnan.

– För dig och mig innebär stress att inte få ihop livspusslet, inte hinna plugga tillräckligt till en tenta eller att missa en deadline på jobbet. Men ur ett historiskt perspektiv är det inga vanliga sätt att belasta hjärnans stressystem, säger Anders Hansen.

Stressystemet är resultatet av miljoner års utveckling och finns inte bara hos människan utan hos i princip alla ryggradsdjur.

– En stressreaktion börjar i hypothalamus som ber hypofysen att i sin tur be binjurarna att släppa ut kortisol, som mobiliserar energi och får hjärtat att slå snabbare och hårdare. Vi har alla känt hur pulsen stiger när man blir stressad.

Kroppens stressystem finns där för att vi ska överleva, förklarar han. För att vi ska kunna slåss eller springa så fort som möjligt behöver kroppens muskler mer blod, och det är därför hjärtat börjar slå snabbare och hårdare och vi får högre puls.

 

Ett konstant fight or flight-läge

Men även om det här lever kvar i oss än i dag, och är själva anledningen till att pulsen ökar vid stress, behöver de flesta av oss inte oroa sig för livshotande situationer i samma utsträckning, säger Anders Hansen.

– Ändå är det samma system i hjärnan som är aktivt när vi blir stressade av psykosociala orsaker, som till exempel att inte få tillräckligt många ”gilla”.

Att under lång tid utsätta hjärnan för förhöjda doser stresshormoner kan leda till att den inte längre fungerar på ett bra sätt.

– Det innebär ju att man konstant går runt i ett fight or flight-läge och då prioriterar hjärnan ner allt utom just omedelbar problemlösning, som att slåss eller lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Sociala medier ger sämre nattsömn

Långvarig stress extra farligt

Men listan över den långvariga stressens konsekvenser är längre än så. Den kan ge orolig mage, illamående, sömnsvårigheter och nedsatt sexlust. Den kan även ge oss kort stubin, eftersom vi vid stark stress inte har tid att vara trevliga mot omgivningen – och påverka våra tankemässiga funktioner.

– En funktion som hjärnan prioriterar bort är att lagra in långtidsminnen – med följden att många minns sämre under stressiga perioder.

Han menar att boken är en form av självhjälpsbok.

– Vi lägger idag runt tre timmar per dag på våra mobiler. Hur vi påverkas av det vet vi inte fullt ut men vi vet en del, och kunskapen växer snabbt. I "Skärmhjärnan" har jag försökt förklara vad forskningen säger om hur vår moderna livsstil påverkar oss och samlat några enkla råd som kommer göra att vi mår och fungerar bättre. Ökad insikt tror jag leder till en förmåga att ta kontroll. Det är anledningen till att jag skrev boken, summerar Anders Hansen.

Av Isabelle G Hedander


Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna tittar i iPad och lagar hälosam mat

Planera vårens detox redan nu

Hälsa

Om du känner dig trött och magen krånglar, urinen är mörk och tungan har vit eller gul beläggning kan det vara tecken på att levern är överbelastad. Prova att ha några veckor med ett renare leverne – det gör dig med all säkerhet piggare.

Kvinna som kallbadar i isvak

10 tips för ett säkert vinterbad

Mental hälsa

Kallbad är en aktivitet som har exploderat i popularitet de senaste åren. Och många vittnar om att de mår bra av det. Nybörjare? Så här förbereder du dig på rätt sätt för en så härlig och säker vinterbadstund som möjligt.

läkare håller i spruta

DEBATT: “Det bortglömda folket: Vi med naturlig immunitet – vaccinera eller ej?”

Kurera debatt

Covid-19 har fullt förståeligt tvingat myndigheterna till olika åtgärder för att minska den negativa påverkan av covid-19. Det som inte är förståeligt, eftersom det finns betryggande och övertygande evidens och fakta, är varför man konsekvent undviker att adressera och ta hänsyn till den numera stora gruppen (1,25 miljoner) av personer som har naturlig immunitet via en genomgången covid-19. En naturlig immunitet som man nu vet är bredare, djupare och att den räcker betydligt längre än en immunitet inducerad via vaccin. Det skriver osteopaten Leif Widebert i ett debattinlägg i Kurera.

kvinna klipper

Dags att sluta röka? Så lyckas du

Hälsa

Allt färre svenskar röker idag. Totalt sett är det bara sju procent i riket som röker, men pandemin har gjort att det ökat något. En Sifo-undersökning berättar att en av fyra vill sluta. Här kommer några goda råd för att nå lyckat resultat.

 

Leende kvinna i vit handduk och handduksturban smörjer in sig med gul kräm

Mera glow med gurkmeja!

Hud

Gurkmeja, den gul-orange kryddan som är en släkting med ingefära, kopplas till många hälsofördelar och läkande egenskaper. Men den antiinflammatoriska superkryddan kan även göra under för din hy och få den att stråla!

Falafelsallad

Fira Veganuary med en matig sallad!

Eko/miljö

Veganuary är här  – det globala initiativet som årligen vill inspirera oss till att äta veganskt under januari månad. Och till att äta mer växtbaserat över lag, för den egna och planetens hälsa. Det firar vi med att bjuda på ett smakrikt och lättlagat salladsrecept!

kvinna äter katrinplommon

Trög mage? Här är mat som är bra vid förstoppning

Mage

Trög mage drabbar alla lite då och då. Har du problem med förstoppning ska du ta och titta över vad du äter. Brist på fibrer kan vara en bakomliggande orsak men även vätskebrist kan ge trög mage. Här är några livsmedel som är särskilt bra att äta för dig som har problem med att magen stannar av.

 

kvinna lyfter hantlar

Så mycket vinner du på att börja styrketräna

Träning

Sverige är bland de länder som har flest personer med stillasittande jobb. Vi sitter nio-tio timmar varje dag och det påverkar hälsan. Vi behöver röra på oss mer, men det behöver inte bli jobbigt och ta en massa tid. Lite fler promenader kan förändra en hel del, och lägger du bara till lite styrketräning någon dag i veckan kan det betyda mycket för din hälsa. Studier visar att om du lyfter lite vikter kan det faktiskt förlänga sitt liv – med hela 15 år.

Visste du det här om nyttiga propolis?

Naturlig hälsa

Visste du att propolis har visad effekt på antibiotikaresistenta bakterier? Och att de hjälper mot både bältros, munherpes och är en effektiv behandling vid olika svampinfektioner. Propolis finns i tuggummi som kan tuggas vid halsont, i munspray, tandkräm och halstabletter.

kvinna äter nyttig mat

Så kommer du in i bättre matvanor

Kost

Nu när jul- och nyårshelgen har passerat kanske du vill äta mindre och sundare, men har svårt att få regelbundenhet och hälsosammare matvanor. Du är långt ifrån ensam – och det finns bra knep. Kureras expert, näringsmedicinska terapeuten Fredrik Ölander, hjälper dig att hitta tillbaka till ett sunt och hälsosamt ätande.

 

Bibimbap

Bjud på bibimbap – på klimatsmart vis

Recept

Bibimbap är en populär koreansk rätt där grönsaker blandas med ris, ägg och ofta någon form av kött. Den här vegoversionen, signerad stjärnkocken Paul Svensson, innehåller bland annat svenskt haveris, ingefära, ostronskivling och picklad rödlök.

Groddar i en låda

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

olika kålsorter

Laga billig och nyttig mat med kål

Kost

Så här i strax efter jul kan det kännas fullt i magen, men tomt i plånboken. Ta dig en titt i grönsaksdiskarna – både i frysdisken och den färska. Leta efter kålsorter du inte känner till. Kål av olika slag är riktiga hälsobomber och har höga så kallade orac-värden. Du kan laga både hälsosam och nyttig mat för en liten summa.

kvinna i vinter

Mutationen som gör att du tål kyla bättre

Forskning

Tillhör du dom som sällan fryser på vintern? Du kan du sakna proteinet α-aktinin-3 som finns i muskelfibrerna. Forskare vid Karolinska institutet har kunnat visa att dessa personer har mer tolerans mot kyla samt att de oftast är bättre på uthållighetssporter.

 

Har du skaffat dig ovanor? Så här får du goda vanor att bli beständiga

Hälsa

Vi har väl alla varit där, vissa kanske är där flera gånger per år. Den där dagen då vi fått nog av dåliga vanor och vill börja leva ett mer hälsosamt liv. Oftast blir vi extra motiverade efter jul- och nyårshelgerna, när vi ätit för mycket. Forskarna kallar det här tillståndet för ”Fresh start effect”. När vi lyckas rida på vågen av att vilja bli nya så går det bra. Fast förr eller senare tar det stopp. Men det behöver inte bli så. Med hjälp av några psykologiska knep kan ett nytt beteende bli en rotad vana.

Morgontrött? Det kan vara brist på goda bakterier i mage och tarm

Mage

Om du känner dig tröttare än vanligt på morgonen och bara vill fortsätta sova – då kan det vara magen som spökar. Förut tänkte vi oftast på att bakterier är skadliga, men idag har vi lärt oss att det finns både nyttiga och mindre nyttiga bakterier. Det handlar om att ha en bra balans i mage och tarm, och måna om mångfalden.

Fötter bredvid hudkräm och örter

Glöm inte fötterna i vinter!

Hud

Våra fötter ska bära oss fram, livet ut. Ändå har vi en tendens att behandla dem styvmoderligt varje vinter. Men med några enkla knep och redskap kan du motverka sprickor och läderhud, och hålla fötterna mjuka, fina och friska! Året om, livet ut.

Sifferballonger med år 2022 i guld

Gott nytt år önskar vi på Kurera!

Övrigt

Ett riktigt Gott nytt år vill vi på Kureras redaktion önska alla er läsare! Men innan vi tar oss an 2022 vill vi gärna summera 2021 lite. Vi är väldigt stolta över att Kurera vecka efter vecka har så många besökare. Vad har ni läst och klickat mest under året som gått?

Doftspridare

Må bra med hjälp av dofter

Hälsa

Naturliga parfymer, badoljor, lotions, doftpinnar, doftljus och doftspridare kan öka ditt välbefinnande – inte minst nu när mörker och kyla lägrat sig. Här förklarar vi allt från hur du kan bli piggare och känna mer lust, till hur du kommer till ro och sover bättre, med hjälp av dofter.