Anders Hansen

Foto: Stefan Tell

“Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna”

Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Högt tempo, en livsstil med ständig uppkoppling – och allt fler larm om psykisk ohälsa som vår tids nya stora hälsohot. Vad händer egentligen med våra hjärnor när vi allt mer lever våra liv på, med och genom våra skärmar?
Den frågan ställde sig psykiatrikern Anders Hansen, vilket resulterade i att han skrev boken ”Skärmhjärnan”.
– Den handlar om hur hjärnan påverkas i vår digitala värld och vad mobiler, allt mindre sömn och mer stillasittande gör med vårt mående, och vad vi kan göra åt det, berättar han.

Till vardags är Anders Hansen överläkare i psykiatri vid Sophiahemmet i Stockholm – men det är långt ifrån allt denne man hinner med.
Utöver sin läkartjänst pratar han i radio, gästar tv-soffor, håller föreläsningar (däribland ett TED-talk) – och skriver mängder av artiklar om medicinsk forskning. Dessutom är han författare, där hans hittills största succé är boken ”Hjärnstark” som sålts i över 350 000 exemplar och även släppts i USA och Kina.

Hjärnan – hans stora intresse
Han säger att hans stora intresse som psykiatriker är hjärnan. Inte så konstigt kanske att alla hans böcker – ja, bortsett från ”Hälsa på recept” – handlar om just hjärnan på något sätt. Bästsäljaren ”Hjärnstark” till exempel, som han skrev efter att han märkt att patienter som fått fysisk aktivitet utskrivet på recept – och som faktiskt kommit igång med träningen – inte behövde komma tillbaka. Effekten de fick av att röra sig fungerade helt enkelt på samma sätt som antidepressiv medicin.

 

Nu är Anders Hansen hjärnaktuell igen, denna gång med boken ”Skärmhjärnan”, där han bland annat beskriver mobilen som vår nya drog, sociala medier som vår tids starkaste (och kanske mest ångestframkallande) "Influencer" – och, så klart, lyfter motion som ett smart motmedel.

LÄS OCKSÅ: Benträning avgörande för hjärnans hälsa enligt ny forskning

Frågan engagerar världens experter
Han berättar att han fick idén till boken i maj 2018 när han deltog på den amerikanska psykiatriorganisationen APA:s årliga möte. I pauserna, mellan föreläsningarna, när han samspråkade med sina internationella kollegor fick han en känsla för vilken fråga som i dagsläget intrigerar psykiatriker och forskare allra mest, berättar han.
– Överallt hörde jag kollegor ställa samma fråga till varandra: "Vad är det egentligen vi utsätter oss för i och med digitaliseringen? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår?”

Många misstänkte även att det fanns en direkt koppling mellan detta och den enorma ökning av, framför allt unga, människor som sökt hjälp för psykisk ohälsa under det senaste decenniet.

”En förändring som påverkar oss djupare än vi tror”
Ingen hade några säkra svar, berättar Anders Hansen, men alla var de överens om en sak.
– Att den förändring som noterats gällande mänskligt beteende de senaste tio åren – när det kommer till hur vi kommunicerar och jämför oss med varandra – är extremt omfattande och förmodligen påverkar oss på ett djupare plan än vi tror.

Detta fick Anders Hansens hjärna att börja jobba och han insåg att människan, i och med sitt blixtsnabba anammande av en digital livsstil, aldrig tidigare under hela sin historia förändrat sitt beteende så snabbt som under de senaste decennierna.
– Det är inte bara våra digitala vanor vi har förändrat. Vi upplever också en annan form av stress än tidigare i historien, och vi sover mindre och är mer stillasittande.

En värld fylld av näthandel och ständiga jämförelser 
Allt detta innebär att hjärnan befinner sig i en okänd värld, menar han.
– Vi befinner oss i en värld långt från vad vi är utvecklade för. En värld fylld av mobiler, matleveranser till dörren och ständiga jämförelser med varandra i sociala medier.
– Detta påverkar oss. Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna, berättar Anders Hansen.

 

LÄS OCKSÅ: Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Sämre sömn med blått ljus
Mer om konsekvenserna berättar han om i boken. Men en av dem är digitaliseringens negativa inverkan på vår sömn.
Här är mobilerna gissningsvis den största boven, eftersom de ofta följer med oss ända upp i sängen.
– Vår dygnsrytm styrs bland annat av hur mycket ljus vi utsätts för. Det gör den genom hormonet melatonin, som talar om för kroppen när det är dags att sova. När vi utsätts för mycket ljus bromsar melatoninproduktionen in och kroppen tror att det är dag, förklarar han.
– När vi använder mobiler och surfplattor innan vi ska somna väcker det blå ljuset upp hjärnan och trycker inte bara ner melatoninproduktionen utan fördröjer den med två till tre timmar. Blått ljus vrider alltså tillbaka vår bxiologiska dygnsklocka med ett par, tre timmar. Lite tillspetsat kan man säga att det skapar en jetlag som motsvarar en resa till Grönland eller Västafrika.

Hjärnan väcks vid möjlighet till dopaminkick
Dessutom skapar mobilens närvaro stress, vilket också stör sömnen, berättar han. Hjärnan väcks nämligen av alla de möjligheter till dopaminkickar som våra skärmar erbjuder i form av appar, sociala medier och olika spel.

LÄS OCKSÅ: Unga dricker allt mindre – har inte tid med alkohol

Ökad stress får många konsekvenser 
Just stress är en annan viktig aspekt av denna nya digitaliserade tidsålder. Där särskilt den långsiktiga stressen riskerar att bli något mer konstant, vilket på sikt skulle kunna leda till en nedgradering av den mänskliga hjärnan.
– För dig och mig innebär stress att inte få ihop livspusslet, inte hinna plugga tillräckligt till en tenta eller att missa en deadline på jobbet. Men ur ett historiskt perspektiv är det inga vanliga sätt att belasta hjärnans stressystem, säger Anders Hansen.

Stressystemet är resultatet av miljoner års utveckling och finns inte bara hos människan utan hos i princip alla ryggradsdjur.
– En stressreaktion börjar i hypothalamus som ber hypofysen att i sin tur be binjurarna att släppa ut kortisol, som mobiliserar energi och får hjärtat att slå snabbare och hårdare. Vi har alla känt hur pulsen stiger när man blir stressad.
Kroppens stressystem finns där för att vi ska överleva, förklarar han. För att vi ska kunna slåss eller springa så fort som möjligt behöver kroppens muskler mer blod, och det är därför hjärtat börjar slå snabbare och hårdare och vi får högre puls.

Ett konstant fight or flight-läge
Men även om det här lever kvar i oss än i dag, och är själva anledningen till att pulsen ökar vid stress, behöver de flesta av oss inte oroa sig för livshotande situationer i samma utsträckning, säger Anders Hansen.
– Ändå är det samma system i hjärnan som är aktivt när vi blir stressade av psykosociala orsaker, som till exempel att inte få tillräckligt många ”gilla”.

 

Att under lång tid utsätta hjärnan för förhöjda doser stresshormoner kan leda till att den inte längre fungerar på ett bra sätt.
– Det innebär ju att man konstant går runt i ett fight or flight-läge och då prioriterar hjärnan ner allt utom just omedelbar problemlösning, som att slåss eller lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Sociala medier ger sämre nattsömn

Långvarig stress extra farligt
Men listan över den långvariga stressens konsekvenser är längre än så. Den kan ge orolig mage, illamående, sömnsvårigheter och nedsatt sexlust. Den kan även ge oss kort stubin, eftersom vi vid stark stress inte har tid att vara trevliga mot omgivningen – och påverka våra tankemässiga funktioner.
– En funktion som hjärnan prioriterar bort är att lagra in långtidsminnen – med följden att många minns sämre under stressiga perioder.

Han menar att boken är en form av självhjälpsbok.
– Vi lägger idag runt tre timmar per dag på våra mobiler. Hur vi påverkas av det vet vi inte fullt ut men vi vet en del, och kunskapen växer snabbt. I "Skärmhjärnan" har jag försökt förklara vad forskningen säger om hur vår moderna livsstil påverkar oss och samlat några enkla råd som kommer göra att vi mår och fungerar bättre. Ökad insikt tror jag leder till en förmåga att ta kontroll. Det är anledningen till att jag skrev boken, summerar Anders Hansen.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Goda råd i en digital tidsålder:

• Sociala medier: Följ bara personer du aktivt vill interagera med.

• Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

• Stäng av alla pushnotiser.

• Sätt gränser för skärmtiden och gör annat. Föregå med gott exempel.

• Var observant på stressymtom (vilka de är kan du läsa på sidan 44 i boken), men glöm inte att symtomen också kan bero på annat än stress. Är du osäker, ta kontakt med sjukvården.

• All fysisk aktivitet är bra för hjärnan, men det allra bästa är att få upp pulsen.
– Vill du göra maximalt för att få ner din stressnivå och förbättra din koncentration bör du röra på dig tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, och helst bli både andfådd och svettig.

Källa: "Skärmhjärnan" (Bonnier Fakta).



Namn: Anders Erik Hansen.
Ålder: 45 år.
Bor: Stockholm.
Yrke: Överläkare i psykiatri och författare.
Aktuell med: Nya boken "Skärmhjärnan – Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda” (Bonnier Fakta) som har utgivningsdag den 1 mars och ges ut i formaten inbunden bok, e-bok och ljudbok.
Bakgrund: Leg. läkare från Karolinska Institutet och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Har tidigare släppt böckerna:
• ”Hälsa på recept: träna smartare, må bättre, lev längre” (2014).
• ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016).
• ”Fördel ADHD – var på skalan ligger du?” (2017).
Anders på Instagram: @andersehansen

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Rekommenderat dagligt intag av musik framtaget

Mental hälsa

Enligt en ny studie borde vi alla som kan lyssna på minst 78 minuter musik per dag som en del av att upprätthålla en hälsosam livsstil. En balanserad fördelning mellan Rammstein, Mozart och Abba hjälper oss att handskas med våra känslor och olika situationer och gör att vi mår bättre.

Anders lyckades sluta snusa – nu vill han hjälpa andra

Mental hälsa

Att sluta snusa kan vara svårt, det vet Anders Åkerman som försökte ett otal gånger innan han slutligen lyckades. Då genom att bokstavligen tänka om helt. Med hjälp av KBT och den egenutvecklade metoden NJUT skiftade han fokus till vinsterna med att sluta – då vände det. Med boken "Snusfri" vill han nu hjälpa andra.

sanna ehdin

Sanna Ehdin: Antioxidanter är inte farligt vid cancer

Debatt

Professor Martin Bergö varnade i måndags i Studio P1 för ”ingefära, gurkmeja – den där shotskulturen. Han påstod att "ju mer mat av detta man äter desto större är risken att man skyddar en tumörcell inne i kroppen – som du ännu inte upptäckt”. Han hävdade vidare att ”vi vet tydligt att tumörer mår bra om man ger dem antioxidanter, varvid tumören tillväxer fortare och sprider sig fortare.” Bergö stöder detta på deras nya studier publicerad i prestigefyllda journalen Cell – men stämmer detta verkligen, frågar sig immunologen, forskaren och författaren Sanna Ehdin? Professor Per-Arne Öckerman menar att Bergös forskning om antioxidanter och cancer är ”ovetenskaplig med oetiska slutsatser”. Andra näringsexperter varnar för hans slutsatser.

 

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.